JavaScript is currently disabled.Please enable it for a better experience of Jumi.
 ETN.fi  Annonsera Utgivningsplan Månadsmagasinet Prenumerera Konsultguide Om oss  About / Advertise
torsdag 12 december 2019 VECKA 50
Företag som vill sälja sina produkter i Kina har ont om tid att sätta sig in i den kinesiska motsvarigheten till RoHS-direktivet. Det menar Vidar Wernöe på Elektronikkonsult som på Elektronikindustriföreningens uppdrag tagit fram en kortfattad beskrivning.
Image
Vidar Wernöe
Redan 1 mars måste den som vill sälja elektronikprodukter i Kina börja använda symbolerna som visar om man uppfyller ACPEIP, Kinas motsvarighet till RoHS-direktivet. Utan etiketten kan det bli svårt att få varorna genom tullen, och olagligt att sälja dem.

Kina har förbjudit samma ämnen som EU, och tillämpar samma gränsvärden. Men den som för den sakens skull tror att ACPEIP, "Chinas Measures for the Administration of Control of Pollution by Electrical Information Products" är en direkt översättning av det europeiska RoHS-direktivet gör det alldeles för lätt för sig. Enligt Vidar Wernöe, vd på Elektronikkonsult AB, är det stora skillnader.

- I EU gjordes en lista med produkter, och sedan gjorde man undantag därifrån. I Kina gör man tvärtom - man ser vad som är tekniskt och ekonomiskt möjligt, berättar Vidar Wernöe.

Han sitter i Elektronikindustriföreningens styrelse och har på uppdrag av föreningen gjort en lista över några av skillnaderna och en kortfattad handledning för den som vill söka mer information. Dokumentet finns på föreningens hemsida (länk) .

Några exempel på skillnader är att i Kina ingår medicinsk utrustning, däremot inte elektriska verktyg och leksaker. I EU är det tvärtom. Vitvaror inte ingår i Kinas RoHS, däremot tv, video och liknande. I Kina finns inget särskilt batteridirektiv, utan batterier omfattas av ACPEIP.

En annan viktig skillnad är att Kina inte har några undantag. Om en produktgrupp anses vara tekniskt och ekonomiskt försvarbar att göra ACPEIP-kompatibel så kommer den att omfattas av lagen.

ImageKina inför sin lagstiftning i två steg. Först ska alla produkter märkas, från första mars. Är produkten fri från de förbjudna ämnena används den gröna symbolen här intill. Annars används den orangea symbolen med en siffra i mitten. Siffran anger efter hur många år man anser att det finns risk för substanserna att läcka ut ur produkten. Med den orangea märkningen måste även följa dokumentation om vilka farliga ämnen som ingår, och i hur hög halt. I båda fallen måste dessutom tillverkningsår framgå.

I andra steget ska alla produkter som uppfyller lagstiftningen katalogiseras, i något som kallas The Key Catalogue. Denna beräknas vara klar i slutet av året. Produkter som ska in här måste certifieras av tredje part, vilket i dagsläget enbart kan göras av kinesiska testhus.



 
MER LÄSNING:
 
Branschens egen tidning
För dig i branschen kostar det inget att prenumerera på vårt snygga pappers­magasin.

Klicka här!
SENASTE KOMMENTARER
Kommentarer via Disqus

Vi gör Elektroniktidningen

Anne-Charlotte Sparrvik

Anne-Charlotte
Sparrvik

+46(0)734-171099 ac@etn.se
(sälj och marknads­föring)
Per Henricsson

Per
Henricsson
+46(0)734-171303 per@etn.se
(redaktion)

Anna Wennberg

Anna
Wennberg
+46(0)734-171311 anna@etn.se
(redaktion)

Jan Tångring

Jan
Tångring
+46(0)734-171309 jan@etn.se
(redaktion)