- Det är viktigt för Sverige och för Ericsson att vi deltar i Medea. Men det är svårt att få fram tillräckligt med resurser i Sverige. Det låga deltagandet hittills hänger helt klart ihop med finansieringen. Här behöver viktiga policyfrågor lösas.

Det menar Gunnar Björklund hos Ericsson Microelectronics som ingår i en grupp från Ericsson och Nutek som försöker ändra på den svenska stödmodellen för medverkan i Medea-projekt.

Det svenska deltagandet i den europeiska mikroelektroniksatsningen Medea skulle med tanke på vår bruttonationalprodukt jämfört med andra länders kunna förväntas ligga på cirka 3 procent. Det skulle innebära en total projektbudget på ungefär 120 miljoner kronor per år.

Statliga medel borde uppgå till mellan 25 och 30 procent av budgeten, det vill säga någonstans mellan 30 och 40 miljoner kronor. Hittills har dock staten endast skjutit till cirka 10 miljoner kronor om året till svenskt Medea-deltagande, varav en stor del till högskoleforskning.

Ytterligare ett problem är att det statliga stödet, som ingår i en liten pott pengar för Eureka-projekt där Medea ingår, är öronmärkt för små och medelstora företag.

Storföretag som exempelvis Ericsson måste i stor utsträckning finansiera sin medverkan i Medea själva. Medea är dock framför allt de stora företagens utvecklingsplattform och Ericssons konkurrenter på kontinenten får stöd från sina respektive stater. Enligt Petra Kastensson på Nutek är detta en lite känslig fråga.

- Med Nuteks nuvarande stödpolicy är det först och främst mindre företag som kan söka pengar. Det gäller alla Eurekaprojekt, och därmed även Medea.

Hon påpekar också att det är svårt att få fram jämförande statistik från de olika länderna. Klart är att Frankrike, Nederländerna, Tyskland, Italien och Belgien har det största Medea-deltagandet. Men det finns ingen statistik som visar hur mycket statligt stöd som ges i länderna eller till vilka företag.

även Finland ligger klart före Sverige vad gäller Medea-deltagande. Däremot är det brittiska Medea-deltagandet betydligt mindre än det svenska, bland annat beroende på en stödmodell som i mångt och mycket liknar den svenska.

- Eftersom det inte finns någon speciell svensk budget för Medea-projekt har vi hittills löst finansieringen från fall till fall. Men vi jobbar på att förändra det, berättar Sven-Ingmar Ragnarsson på Nutek.

Det som framför allt bekymrar honom är att det helt saknas en finansieringsstrategi för storföretagen.

- Finansiering av större företag behöver inte ses som ett rent stöd, utan mer som en bekräftelse på att staten vill stimulera att utveckling sker i Sverige. Stödet kan också ha en katalyserande funktion som underlättar interna beslut i företaget, säger Ragnarsson.

Nutek har dock engagerat sig i den frågan och har framfört sina synpunkter till den nya FoU-myndigheten.

- Förhoppningsvis kan vi få till en förändring till starten av Medea+ vid årsskiftet, säger han.

Att det svenska deltagandet under den kommande Medea-omgången skulle kunna nå 3 procent av den totala Medea-budgeten anser han dock helt orealistiskt.

Inte heller Gunnar Björklund på Ericsson Microelectronics tror på någon dramatisk förändring av den svenska FoU-policyn.

- Svenska företags framgångar inom telekom och IT gör att en omvärdering av finansieringen av forskningen inom mikroelektronik nu är på gång. Hittills har det rått stor skepsis till att staten hjälper till att finansiera forskning på området. Men vi har nu möjlighet att också i Sverige kunna få se liknande "success stories" som man bland annat tack vare Medea har sett i Holland och Belgien, säger han.

Gunnar Björklund tror att det svenska Medea-deltagandet även fortsättningsvis huvudsakligen kommer att fungera så att högskoleforskare erbjuds att exempelvis arbeta i projekt hos Ericsson och att dessa högskoleforskar