Ingen har väl missat sommarskandalen med svenskbrasilianska Medison som ska sälja 200 000 bärbara datorer i månaden för tusen kronor styck?

Många kastade sig på telefonen och sajten för att fynda. Men skaran av tvivlare var ännu större. ”Inte ens med restlager och barnarbetare”, sade tvivlarna.

Den tvivlande skaran växer för varje nytt utspel av Medisons ägare Valdi Ivancic.

Den bärbara dator företaget visar upp är tillverkad av taiwanesiska Clevo, som i danska tidningen Comon kallar Medison för ett blufföretag som man ska sätta sina jurister på.

I sin meritförteckning säger sig Medison ha designat färgschemat till Apples iMac. Men det enda konstaterade samröret mellan företagen är att Medison kopierat avtalstexter från Apple och bytt ”Apple” mot ”Medison”.

Världsrekord i suspekt beteende
Allt detta räcker inte för att göra alla till tvivlare. Så på en presskonferens meddelar Valdi Ivancic att han tänker bli statsminister. Därefter slutar han tala med media och skjuter upp leveranstiden på datorn med två veckor.

Medisons fraktpartner Emea Services förnekar att den har kontrakt med Medison. Men många fortsätter att tro. Så Valdi Ivancic söker jobb som turistchef för Blekinge. I sin CV skriver han att han har patent över hela världen, att han designat Ikea-garderoben Mammut och att han gjort svensk tv-reklam för McDonalds.

Kanske, kanske tänker Valdi Ivancic att han genom världsrekord i suspekt beteende få triumfens ögonblick så mycket härligare när datorerna mot alla odds levereras.

Men när du läser detta har de två veckorna gått ut. Och Valdi Ivancic har sannolikt gjort ett nytt suspekt utspel. Eller så har han försvunnit. Eller så har datorerna levererats och jag står med hatten i munnen.

Den som misstänker att jag tillhör tvivlarnas skara har alldeles rätt. Medison klarar nämligen inte anktestet, som formulerades av den amerikanske poeten James Whitcomb Riley: ”When I see a bird that walks like a duck and swims like a duck and quacks like a duck, I call that bird a duck.”

Fast bortsett från Medison – visst går det att bygga en tusenkronorsdator. Det är vad FN:s one-laptop-per-child-projekt (OLPC) går ut på. Men den har liten skärm, AMDs 433 MHz Geodeprocessor och ett skrivbart sekundärminne bestående av 1 Mbyte flash.

Tv-spel för en hundring är också en dator
Det går att bygga en dator för hundra kronor också. Jag har en själv, en spelmaskin i en handkontroll inhandlad i fjol på en leksaksaffär i Uppsala. Den spelar Space Invaders, Qix, Lunar Rescue, Phoenix och Colony Seven – åttabitarsspel från 80-talet.

Det är ingen laptop förstås. Maskinen ansluts direkt till tv:n. All hårdvara ligger i handkontrollen. Säkert med en nytillverkad processor med 8080-kärna som i originalet.

På 80-talet skulle ingen tvekat att kalla spelburken för en ”dator”. Det som fattas i förpackningen är möjligen tangentbord och programmerbarhet – men den bristen har redan några hackare rättat till.

I Indien tycker man att OLPC-prislappen på hundra dollar är på tok för stor och man vill bygga en dator för tio dollar istället. Det stod i en artikel i Times Of India i somras.

Artikeln beskriver till och med datorn som en ”laptop”. Men det tvivlar jag på. Skärmar är dyra. OLPC-skärmen ska kosta 35 dollar. Men tio dollar för en tv-ansluten surfdator låter sig nog göras numera. Fast den kommer inte att köra Vista och de senaste 3D-spelen.

En dollar då? Kan man bygga en dator för en dollar? Nej, det blir nog svårt. De som forskar i ”smart dust”, sensorutrustade enchipsdatorer, tar visserligen sikte på en dollar per dammkorn. Ibland ända ner till tio cent. Men dammdatorerna har bara sensor, processor och radio ombord – inget tangentbord och bildskärm att spela Qix med.

Bundlat med abonnemang är kronan stark
Men en dator för en krona då? Som jag lovar i rubriken?

Jodå! Kan man sälja mobiltelefoner för en krona så borde man kunna sälja datorer för en krona. Men då måste pengarna komma någon annanstans ifrån. Det borde gå att bundla ett tvåårigt Internetabonnemang med en dator för en krona, till exempel.

Kanske är det detta som är Medisons hemlighet, indirekt finansiering av något slag? Men nej. Valdi Ivancic tänker visserligen tjäna massor av pengar på reklam på sin webbplats, men datorerna i sig ska också ha en liten med dock vinstmarginal. Och de som redan beställt har inte förbundit sig till någonting alls.

Så sluta med solskensteorier som hjälper Medison att lura folk. Använd öronen – vad är det som kvackar?