Skriv ut

http://www.etn.se/images/stories/personal/janne.jpgElektroniktidningen
kärar ner sig i snygg grafik

Jag är kär i ett verktyg som heter Qt Quick. Verktyg för att skapa grafiska gränssnitt var en het trend på inbyggnadsmässn i Nürnberg. Och hetast var Qt Quick – trots att det är en teknik som Nokia gör sitt bästa för att göra sig av med. 
Man säger inte längre GUI, graphical user interface. Det heter UX, User Experience. Det lärde jag mig på mässan Embedded World i Nürnberg, för två veckor sedan.

MaskenUX var het trend. Användargränssnitt ska numera flöda mjukt och grafiken ska vara kantutjämnad (anti aliased, vikningsfiltrerad) och helst klara både multipek och 3D. Användargränssnittet ska också vara responsivt – en bläddrare ska kunna avbrytas av användaren mitt i en rörelse och gå tillbaka till startpositionen.

Det måste bero på Apple, eller hur? Apple Iphone och Ipad har flyttat upp UX-ribban – höjt kraven på användargränssnitten till nya nivåer. Lyckligtvis hastar verktygsleverantörerna fram fFotonör att hjälpa till att knuffa oss över ribban.

Det är inte bara mobiltillverkarna som måste klara den nya höjden. UX avancerar över alla nischer steg för steg. Det brukade vara en ”bonus”. Sedan blev det ”önskvärt”. Och nu är det ”obligatoriskt” för allt fler.

Det gäller inte bara inom konsumentelektroniken – och där var det kanske förutsägbart – men visste du att skärmar i förarkabinen i Airbus A380 är uppdateras via programgränssnittet OpenGL – ett 3D-grafikspråk av senaste snitt.

Det arbetar ett gäng söta troll på Nokia. Så kallas utvecklarna som Nokia fick på köpet när företaget köpte norska Trolltech år 2008 för en miljard kronor. Trolltech levererades med grafiktekniken Qt (”cute”, ”söt”).

Trollen har framburit en gåva till Nokia; ett verktyg kallat Qt Quick. Det blev jag kär i under min sista dag på Embedded World. Jag fick det demonstrerat i de söta trollens näste – montern som tillhörde Nokia Norge var helt tillägnad Qt.

Enligt trollen fanns Qt Quick dock inte bara i den egna montern. Den var i princip standard-dekorverktyg bland de utställare som visade Linuxsystem. ”Alla” hade de använt Qt Quick för att bygga snygga demonstrationer av Linux.

 QML
En  ruta med en gul rektangel som ändrar bredd automatiskt med rutan. Så deklareras den i QML.

Jag kan vittna om att Qt Quick antagligen är precis lika kvickt som det heter. Efter att fått miljön demonstrerad för mig under tio minuter tror jag mig nästan själv om att kunna börja använda den.

Rita lite bilder i Photoshop, plugga in dem i Qt Quick, knyt ihop deras rotation, position och storlek med programvariabler, välj i en lista av fördefinerade snygga animerade övergångar. Och du har ett användargränssnitt som klarar Apples UX-ribba.

Programspråket som används i Qt Quick heter QML och liknar syntaktiskt webbens stilspråk CSS. Men det är utökat med ”beteenden” för animering. Dessutom kan du koppla parametervärden till aktuella variabelvärden och programkod. Det är deklarativt och händelsestyrt, vilket bland annat betyder att grafiska objekt själva får på reda när de behöver uppdatera sitt utseende och hur – utvecklaren behöver inte sy ihop särskild kod för detta.

I Qt Quick finns dessutom ett grafiskt gränssnitt där man kan göra layout på sina grafiska objekt kopplat till stilbladet – flyttar du ett objekt i sidled ändras dess x-koordinat i stilbladet.Exploderande kulor

Qt Quick började utvecklas i samma veva som Nokia köpte Trolltech.

Det började som ett experiment. Trolltech hade fått feeback från utvecklare – de ville ha möjlighet till så kallad ”rapid prototyping” – att snabbt kunna slänga ihop kod som inte nödvändigtvis behöver vara optimerad, men som tydligt demonstrerar hur en applikation är tänkt att fungera. Plus att verktyget skulle klara pekgränssnitt.

Svaret blev det deklarativa språket QML och verktygsmiljön Qt Quick som släpptes i en första version år 2010 – två år efter Nokias köp och i en skarp version tidigt i år.

Det är den elegantaste lösning för programmering jag sett på länge.

Qt ägs som sagt av Nokia. Men där brinner uppenbarligen inte kärlekens låga så starkt, för strax efter mässan sålde Nokia den kommersiella delen av Qt – det finns en öppenkodsdel också – till finska mjukvaruföretaget Digia.

Nokia har istället skaffat ny partner, Microsoft. På frågan vad de tror att detta innebär för Qt:s framtida användning i Nokiaprodukter svarar montertrollen att de ”inte har rätt att ha en åsikt” och presenterar istället Nokias officiella linje att företaget fortsätter att planera för både Meego- och Symbianmobiler byggda med hjälp av Qt.

I förra veckan hävdade Mark Wilcox – tidigare anställd på Nokia – i sin blogg att Nokias organisering av utvecklingen av Qt på flera sätt varit undermålig och kastat bort stora resurser på att utveckla grafikverktyg som sedan gick i papperskorgen.

Enligt Mark Wilcox var dock Qt Quick och QML en skinande sol i detta Qt-mörker på Nokia.

Så Nokias Qt-äventyr må ha fallerat. Men Qt Quick har förmodligen en lysande framtid. Därom synes jag och Mark Wilcox vara ense.