Den som använder bildbehandlingsformatet Photoshop är bekant med operationen ”Skapa konturer”. Den ritar upp just sådana gränsytor mellan färgområden som är grundobjektet i forskarnas bildformat.

Forskargruppen på Bathuniversitetet började intressera sig för vektorbilder eftersom de kändes ”intuitivt” rätt. Konturerna följer objekt som finns i bilden. Det kändes därför rimligt för forskarna att konturerna skulle vara en intressant grund för ett bildformat.

För några år sedan löste gruppen grundproblemet att med snyggt resultat återskapa bilden från konturerna. Lösningen låg framför allt i en ny metod att fylla områdena mellan konturerna med färg.

Därmed kunde forskarna konstatera att vektorkodning faktiskt var en framkomlig väg.

Samtidigt passade de på att demonstrera att den gav bättre resultat än klassisk punktkodning på ett par bildoperationer. En av dem var att jämna ut ljusstyrkorna i en bild (histogramutjämning). Det kan göras i det närmaste perfekt i deras vektorkodning, men kräver kompromisser i en punktbaserad operation.

Sedan dess har gruppen forskat vidare.

– I princip alla bildoperationer måste uppfinnas på nytt för vårt format. Men än så länge har det visat sig vara mödan värt, för vi får bättre resultat än pixeloperationer, varje gång, säger John Patterson, i forskargruppen, till Elektroniktidningen.

En tidig insikt var att vektorbilder enklare kan skalas upp och ner i storlek. Kanske kan de underlätta livet för filmdistributörer som Netflix, som skapar inte mindre än 120 versioner av varje film för att passa olika skärmar?

– Absolut! säger Phil Willis i forskargruppen.

– Vi kan skräddarsy avkodare för olika syften, regioner, et cetera. Just detta var faktiskt en av intressena för Smoke and Mirrors, som skeppar reklamfilmer jorden runt.

Videoföretaget Smoke and Mirrors – som gör specialeffekter för reklam och för Hollywood – är en av forskarnas nuvarande samarbetspartners. Andra är Ovation som gör visualisering för bland annat oljeindustrin, och Root6, som
sköter mediadistribution.

Forskargruppen tror att bild- och videokomprimering kommer att bli framtida tillämpningsområden. Men det är inget man ännu tittar på.

Istället arbetar man med verktyg för produktion av film. Där används inte komprimering.

– Tänk på vårt format som ett ”universellt mellanlagringsformat”, säger  Phil Willis.

Samtidigt är anspråken oblyga.

– Vektorformaten kommer att vinna i längden allteftersom upplösningarna ökar, även om vi inte vet exakt när, säger John Patterson.

Hans argument är rent matematiskt: punktbaserade format ökar kvadratisk i storlek med upplösningen, medan vektorbaserade format bara ökar linjärt. Filmindustrin kommer att vilja fortsätta öka upplösningarna, och till slut kommer allt utom vektorbaserad representation att bli ohållbar, tror han.

Ytterligare områden som gruppen hittills skjutit framför sig är datastorlek och komplexitet. Bilderna äter  mycket utrymme och operationer även på små bilder tar minuter – de görs på vanliga icke-accelererade cpu:er.

Forskarna tror sig dock se var de kan kapa storlekarna rejält när de väl börjar adressera problemet. Och algoritmerna i sig är förberedda för parallellisering.

– Men för att kunna sätta lite fart på det här projektet krävs nu att företag runt om i världen engagerar sig, säger Phil Willis.

Idag har forskargruppen finansiering för två år framöver för videoformatet VSV. Det ska resultera i ett verktyg för omkodning av video till olika upplösning och bildfrekvens.

Omkodning av bildfrekvens är den större utmaningen. Gruppen håller på att ta patent inom området och det enda man vill säga är att angreppssättet skiljer sig mycket från dagens punktbaserade teknik.

Här är gruppens reklamfilm för VSV-videoformatet: http://www.cs.bath.ac.uk/vsv/contour.mov