JavaScript is currently disabled.Please enable it for a better experience of Jumi.

Att dimensionera ett mobilnät så att inte vissa noder får för stor kapacitet medan andra utgör flaskhalsar har varit hart när omöjligt. Nystartade konsultbolaget Netonomics säger sig kunna lösa problemet med hjälp av avancerad matematik.

– Ett nät är som en frisyr, den växer sakta och blir till slut bångstyrig, säger André Grce, som är vice vd och kundansvarig för stora operatörer på Netonomics.

I grunden är han ekonom med starkt intresse för matematik och har arbetat på Ericsson i 25 år bland annat med produktledning och som vice vd i länder och kundansvarig för stora operatörers infrastruktur. Arbetet handlade inte bara om att sälja och specificera produkter utan också om att räkna på upplägg åt operatörerna och sälja drift av nät.

– Vi sålde slack och då blev det flaskhalsar, men det var omöjligt att förutse dem.

På Ericsson träffade han Christofer Larsson som sysslade med nätdimensionering och nätarkitektur. Efter fem år skildes vägarna åt. Christofer fortsatte arbeta med nätarkitekturer men även för andra leverantörer och olika operatörer på konsultbasis.

För tre år sedan sammanfattade Christofer sina erfarenheter i en lärobok på 440 sidor kallad ”Design of Modern Communcation Networks”. Ett par månader innan publicering skickade han över ett utkast till André som insåg sprängkraften i stoffet.

Boken avhandlar i första hand länkarna som binder ihop noderna i telekomnätet. Principerna går dock att tillämpa även på noderna, framförallt switchar, routrar och basstationer.

Men det är framförallt på länkarna som det går att göra de största vinsterna för operatörerna. Att de inte kan spara lika mycket på noderna hänger samman med att de är under större prispress.

– Boken kom ut i april 2014 och vi körde igång i slutet av året. I princip direkt fick vi vårt första kontrakt med Vodafone Aust­ralien, säger André Grce som driver Netonomics tillsammans med Christofer Larsson och en tredje person som är matematiker.

Vodafone som är den minsta av de tre operatörerna i Australien skulle bygga ut sitt mobilnät. Uppdraget gällde ungefär 3000 radiobasstationer och två nätföretag offererade var sin design för nätaccessen, de hyrda fiberförbindelser som används för att koppla ihop noderna.

– Vi gjorde ett tredje förslag som behövde ungefär halva kabellängden samtidigt som det var mycket effektivare.

Det som sedan byggdes var ett mellanting mellan nätägarnas och Netonomics förslag, verkligheten visade sig inte riktigt stämma med de förutsättningar som optimeringarna baserades på.

– De sparade ändå många miljoner dollar.

Exemplet visar på svårigheterna att optimera näten, ett problem som dessutom ökar drastiskt när man virtualiserar funktioner eller vill höja kapaciteten med tekniker som ”Carrier over multipoint” där flera radiobasar ska kommunicera parallellt med samma terminal för att ge användaren större bandbredd samtidigt som de är kopplade till samma resurspool.

– Vi kan optimera Carrier over multipoint för hela nätet, inte bara en viss punkt, säger André Grce. 

Problemet underlättas av att man normalt låser kravet på kvalitet genom att säga att fördröjningen inte får överstiga ett visst värde och dessutom kräver att bandbredden håller en viss nivå.

Om man har tre noder som ska förbindas räcker det med en post-it-lapp för alla möjliga kombinationer. Fyra noder brukar alla klara av, men bortom fem blir det väldigt många kombinationer.

Faktiskt så många att inte en ens en dator klarar av optimeringen. Det blir helt enkelt för många kombinationer för att räkna igenom på rimlig tid, man säger att sökrummet är för stort.

Netonomics har tagit fram ett antal algoritmer som nyttjar så kallad kombinatorisk optimering på liknande sätt som Google och liknande sökmotorer som är duktiga att leta fram det du vill hitta.

Resultatet blir ett kopplingsschema där man får de kortaste förbindelserna eller bästa möjliga kapacitet i alla celler under de bivillkor som satts upp, exempelvis vilken fördröjning som är acceptabel eller vilka noder som är möjliga att förbinda med vilka. Givetvis till lägsta möjliga kostnad.

– Vi har ett 30-tal algoritmer och fortsätter utveckla dem för ny funktionalitet som virtuella nät.

Konkurrensen är i stort sett obefintlig.

– Vi har varit på Mobile World Congress utan att hitta någon som kan det här och operatörerna kommer inte att ha råd att ha kunskapen, den används för sällan. Dessutom finns det ofta en poäng i ett oberoende arkitektkontor.

Efter det första kontraktet med Vodafone har det gått trögare.

– Vi har startat projekt med ytterligare en stor kund och för konkreta diskussioner med ett antal möjliga kunder.

Omkostnaderna är förhållandevis små, det är i första hand den egna tiden. Det finns därför inga planer på att ta in externa finansiärer.

– Vi har startat projekt med ytterligare en stor kund som vi för konkreta diskussioner med. Vi vill inte göra någon exit, det är allt för roligt det vi håller på med.

MER LÄSNING:
 
magasinet

223 stycken elektronik­konsulter

Registrera ditt företag nu!
 
SENASTE KOMMENTARER
Kommentarer via Disqus

Vi gör Elektroniktidningen

Anne-Charlotte Sparrvik
Anne-Charlotte
Sparrvik
+46(0)734-171099 ac@etn.se
(sälj och marknads­föring)
Per Henricsson

Per
Henricsson
+46(0)734-171303 per@etn.se
(redaktion)

Anna Wennberg

Anna
Wennberg
+46(0)734-171311 anna@etn.se
(redaktion)

Jan Tångring

Jan
Tångring
+46(0)734-171309 jan@etn.se
(redaktion)