JavaScript is currently disabled.Please enable it for a better experience of Jumi.

Det finns många enarmade och tvåarmade robotar som är ofarliga för människor men än så länge är de ovanliga i den svenska elektronik-industrin där serierna är korta. Tyska Kukas bidrag heter Iiwa, -Intelligent industrial work -assistant, och har kraft-sensorer i alla sju lederna.

Många pratar om kollaborativa robotar men det är svårt att komma upp i produktionshastighet, dessutom är de flesta inte sensitiva, säger Joacim Lorentsson som är försäljningschef på Kuka i Sverige.
Det har gått fyra år sedan Kuka lanserade Iiwa, en robot som kan samarbeta med människor.

– Vi är ensamma om den här typen av sensitiv robot. Det är ett helt annat typ av tekniktänk än kollaborativa robotar som stannar när de träffar på något oväntat.

Även en Iiwa-robot stannar när den krockar med något men går att programmera så att den exempelvis provar igen efter tre sekunder eller väntar på en dubbelknackning från operatören som tecken på att det är ok att fortsätta. Bägge förutsätter att kraften i krocken låg innanför de fastställda ramarna.

– Alla robotar kan inte göra det utan stannar enligt säkerhetsnormen för kollaborativa robotar. Då måste det till någon input från operatören för att starta igen, säger Joacim Lorentsson.

Kraften mäts med hjälp av sensorer på alla sju lederna i roboten.

– Många mäter strömmen till motorerna och räknar baklänges men det är inte lika noggrant som att ha sensorer.

Medan ABB:s kollaborativa robot Yumi har två armar har Kukas motsvarighet en arm.

– Antal armar är inte viktigt, man kan sätta flera robotar bredvid varandra beroende på hur uppgiften ser ut. De behöver inte heller ha kommunikation mellan sig utan kan programmeras för att känna av kraften från den and­ra roboten. 

Som exempel kan den ena robotarmen hålla i kortet medan den andra trycker fast en komponent. Det går att programmera robotarna att känna av motståndet från kortet respektive tryckkraften i komponenten för att få dem att avgöra om uppgiften går att utföra.

– Det finns massvis av saken man kan göra på det här sättet.

Tilläggas kan att ABB i dagarna lanserat en enarmad variant av Yumi som ska börja säljas nästa år.

En annan sak som är på väg att förändras är hur robotarna orienterar sig. Hittills har det skett med kameror och död räkning från en given startpunkt. Kamerorna kräver bra ljussättning och ger normalt en tvådimensionell bild.

– Vi kommer snart att lansera Roboception, en funktion som i realtid ger en tredimensionell bild i form av ett punktmoln, säger Joacim Lorentsson.

En tredimensionell bild av robotens arbetsplats gör det möjligt att skapa flexiblare regler för vad roboten ska göra. Därmed minskar risken för att roboten ska behöva tillkalla en operatör när något oförutsett inträffar.

Kollaborativa robotar är än så länge ovanliga i den svenska och nordiska elektronikindustrin. Går man däremot till Baltikum eller Polen, där det finns större serier, är robotar vanligare.

– Det känns som att tiden är mogen även för våra småskaliga serier men det kräver att man investerar i kompetens. Man kan inte vara beroende av att leverantörerna är där hela tiden.

Därför behöver industrin utbilda eller anställa produktionstekniker och operatörer som förstår sig på robotarna.

– Produktionstekniker kommer att bli hårdvaluta. De som är duktiga kan se hur man kan förbättra produktionen. Och den kunskapen måste finnas lokalt.

Ett till synes trivialt exempel är att använda samma skruvar i produkter från olika kunder eller möjligheten att slippa en fixtur genom att hantera produkten på ett visst sätt.

– Tricket är att kunna använda investeringen om och om igen.

Det är lätt att stirra sig blind på hur många anställda en robot kan ersätta. En lika viktig aspekt är att roboten höjer kvaliteten eftersom den aldrig tröttnar utan upprepar arbetsmomentet med samma precision varje gång. 

Här kan det till och med vara vettigt att ställa in en robot för korta serier, även om den då måste handmatas av en operatör eftersom kvaliteten höjs.

Dessutom genererar den en data som man inte får när en människa gör motsvarande uppgift.

– Då måste du också ha ett system för att ta hand om den. Våra robotar kommer med en färdig anslutning, Kuka Connect, där du kan koppla in dig.

Data kan sedan lagra i ett internt moln i fabriken eller hos någon av de stora jättarna.

Joacim Lorentsson vill inte prata om vad den enskilda roboten kostar.

– Det handlar om den totala kostnaden. En matningsutrustning kan kosta mer än roboten och ska den köra 20 olika produkter kan matningsutrustningen blir fyra, fem gånger dyrare än roboten.

En annan sak att fundera över är om en robot kan öka flödet i linan.

– Du kanske inte ska ta bort en enda operatör om det går att få ut mer ur linan genom att addera en robot.

MER LÄSNING:
 
magasinet

236
elektronik­konsulter

Registrera ditt företag nu!
 
SENASTE KOMMENTARER
Kommentarer via Disqus

Vi gör Elektroniktidningen

Anne-Charlotte Sparrvik
Anne-Charlotte
Sparrvik
+46(0)734-171099 ac@etn.se
(sälj och marknads­föring)
Per Henricsson

Per
Henricsson
+46(0)734-171303 per@etn.se
(redaktion)

Anna Wennberg

Anna
Wennberg
+46(0)734-171311 anna@etn.se
(redaktion)

Jan Tångring

Jan
Tångring
+46(0)734-171309 jan@etn.se
(redaktion)