Skriv ut

Sverige behöver inte kärnkraft i framtiden. Tvärtom, om 20–30 år kommer kärnkraften inte att klara konkurrensen från snabbväxande vindkrafts- och solcellsteknik. Det menar Lars J Nilsson, professor i miljö- och energisystem vid Lunds universitet, i en färsk intervju.

FN:s klimatpanel IPCC sammanställer det vetenskapliga kunskapsläget kring klimatförändringar och möjliga lösningar.

Den senaste utvärderingen presenterades för fem–sex år sedan. Nu är det dags för den sjätte rapporten i raden, som ska vara klar 2021. Hela 200 forskare kommer att bidra till de 17 kapitlen. Lars J Nilsson leder tillsammans med en rysk forskare kapitlet som handlar om industrins omställning.

I en intervju på LTH:s hemsida sprider han visst ljus över klimatsituationen. Nedan får du ett smakprov.

Kan Sverige klara hundra procent fossilfri energiförsörjning?

– Ja, det kan vi. Om 20–30 år kan Sverige vara helt självförsörjande på el från vatten, vind och sol. Fördelningen skulle kunna hamna på 40, 40, 20 procent. Alltså, tillgång till ren energi är i en mening oproblematisk, det finns tusentals gånger mer energi än vad vi behöver.

Utmaningarna är helt andra. De ligger exempelvis i att skapa energilagring och att byggnad ut av elnäten för att undvika effekt- och kapacitetsbrist.

– Tillgången på el måste matcha efterfrågan i varje ögonblick. Är efterfrågan väldigt hög kan man jämna ut den med hjälp av laststyrning. Eller så ökar man tillförseln genom lagrad energi och import om inte produktionen räcker till.

I exempelvis Tyskland, som är Europas industrimotor, är det en stor utmaning att bygga ut kraftnätet.

I intervjun pekar han även på att Kina är det land i världen som installerar absolut mest i vind- och solkraft.

– Nu har vi hamnat i ett läge där sol och vind är billigare per kWh än både kärnkraft och fossilt. Men visst krävs det att de stora länderna tar klimatfrågan på allvar. Bristande vilja till förändring beror oftare på politisk-ekonomiska skäl.

Vissa debattörer förmedlar bilden av en stundande apokalyps. Kommer mänskligheten att gå under?

– Det har jag svårt att tro, människan är anpassningsbar, men det kan bli mycket onödigt lidande och enorma kultur- och naturvärden kan gå förlorade. Jag är ganska övertygad om att Sverige och Europa med den rörelse framåt och vilja som finns kan nå målet med nollutsläpp till år 2045–2050.

Ovan är ett utdrag ur Kristina Lindgärdes intervju med Lars J Nilsson. Här kan du läsa intervju i sin helhet (länk).

Kategori: Nyheter