JavaScript is currently disabled.Please enable it for a better experience of Jumi.

Det är inte bara industrin och privatpersoner som drar nytta av att saker kopplas upp till molnet. Det finns stora effektivitetsvinter att hämta även för det offentliga sektorn, ett faktum som  Innovationsprogrammet IoT Sverige tagit fasta på.

Bakgrund

IoT Sverige har delat ut 56,2 miljoner kronor under de tre första åren. Deltagarna har satsat lika mycket själva. Just nu gör Vinnova en utvärdering av innovationsprojekten för att se om de ska få pengar för ytterligare en treårsperiod. Svaret kommer under hösten.

Myndighetens ambition är att innovationsprogrammen ska pågå i åtminstone tio år men om något program inte fungerar kan det stängas ned i förtid.

– Det som är lite utmanande för oss jämfört med andra program är att vi först hade en bred agenda för IoT och sedan fokuserade på offentlig sektor. Det gör att vi har bra resultat men få som kopplar till offentlig sektor, säger Torbjörn Fängström.

Programkontoret i Uppsala är bemannat med tre personer. De sysslar bland annat med att ta fram utlysningstexterna tillsammans med Vinnova och i dialog med företagen liksom att stötta styrelsen med material.

En annan del av arbetet är att ordna seminarier och frukostmöten så att resultaten kan plockas upp av fler användare.

IoT Sverige har också en dialog med andra innovationsprogram inklusive ­Smartare Elektroniksystem. I början fanns också ett samarbete med produktionsprogrammet PiiA men i och med att fokus förflyttats till offentlig sektor är det intressantare med program som Smarta hållbara städer som har systemfokus.

– Samtidigt är vi lite annor­lunda i och med att vi vill vara behovsdrivna, vi vill inte trycka ut smarta uppkopplade prylar bara för att det går, säger Torbjörn Fängström.

Tillsammans med självkörande bilar är nog IoT den hetaste tekniktrenden för tillfället så det var rätt självklart att området blev ett innovationsprogram när Vinnova för ungefär fem år sedan funderade på hur Sverige kunde stärka sin konkurrenskraft genom riktade satsningar. 
IoT Sverige fick grönt ljus våren 2014 tillsammans med bland annat Smartare Elektroniksystem.

– Det finns potential med IoT överallt så projektportföljen blev väldigt spretig, säger Torbjörn Fängström som är programchef för det strategiska innovationsprogrammet IoT Sverige.

Detta trots att man begränsade sig till tillämpningar och inte delade ut pengar till ny teknik för exempelvis sensor och uppkoppling.

Styrelsen kände trots avgränsningen en viss frustration över resultatet, det var svårt att se effekterna när projekten var så spretiga. I bakhuvudet fanns också frågan om inte projekten lika gärna kunde ha finansierats av något annat innovationsprogram.

Det här ledde till att styrelsen på allvar började fundera på vad man skulle satsa på. Efter ett antal förutsättningslösa möten och workshops i slutet av 2015 och början av 2016 föll valet på IoT för den offentliga sektorn.

– Här finns en stor lucka och mycket potential.

Tanken var att matcha några kommuner och landsting med företag som kan IoT-tekniken för att få igång ett antal pilotprojekt som sedan kan spridas vidare till andra kommuner och landsting.

Det första som skedde var att ett antal kommuner och landsting som redan börjat använda IoT för att effektivisera sin verksamhet valdes ut via en öppen utlysning.

Resultatet blev åtta så kallade hubbar som fick pengar till korta projekt som ska vara klara i slutet av juni. Därefter kan de söka ny finansiering för att fortsätta projekten.

– Vi ville hitta verksamheter som låg i framkant och ge dem extra skjuts istället för att satsa på dem som bara har god vilja, säger Torbjörn Fängström.

Förhoppningen är att utväxlingen på pengarna blir större.

Ett av projekten handlar om äldrevården i Skellefteå kommun 

– Ska vi kunna behålla den välfärd vi har måste vi börja använda ny teknik.

Projektet utgår från äldre som vill bo kvar hemma samtidigt som kommunen är stor ytmässigt vilket ger långa avstånd för hemtjänstpersonalen. Tanken är att sätt upp en normalprofil som visar att personen mår bra. Blir det en avvikelse går den först till en anhörig, därefter kontaktas hemtjänsten om det behövs.

Denna artikel har tidigare publicerats i magasinet Elektronik­tidningen. För dig som jobbar i den svenska elektronik­branschen är Elektronik­tidningen gratis att prenumerera på – våra annonsörer betalar kostnaden.
Här ansöker du om prenumeration (länk).

Profilen baseras på faktorer som vattenförbrukning, när man tänder och släcker lampor liksom andra vardagliga händelser som sammantaget visar att allt är normalt. Troligen finns det redan teknik för det här, det handlar mer om att kombinera rätt byggstenar och skapa en mall för hur man tar fram en profil för vad som är normalt. Samtidigt är robustheten och stabiliteten enormt viktig, systemet måste alltid fungera samtidigt som den personliga integriteten behöver vägas in.

Ett helt annat projekt handlar om hur man övervakar föroreningar i Stockholms dricksvattennät. Utmaningarna ligger i att få ut mätvärdena ur ledningarna och sedan skicka upp dem till molnet.

– Här handlar det mer om forskning och teknikutveckling där bland annat KTH, Ericsson och ABB är med, säger Torbjörn Fängström.

Ett tredje projekt ska hålla rätt på utrustningen på universitetssjukhuset i Lund. Alla saker har visserligen en bestämd placering men att ställa tillbaka dem efter användning är inte alltid en prioriterad uppgift. 

I ett försök på akutmottagningen har Sony Mobile varit med och placerat ut blåtandsfyrar för att spåra utrustningen. I förlängningen skulle informationen om hur utrustningen förflyttas också kunna användas för att spåra hur smitta sprids. Det kräver dock mer avancerad mjukvara men ger möjlighet att ändra rutiner för att bryta smittvägar.

– Blickar man tio år fram­över tror jag inte man kommer att prata om IoT som idag, jag tror man kommer att se det som en utility, säger Torbjörn Fängström.

MER LÄSNING:
 
magasinet

221 stycken elektronik­konsulter

Registrera ditt företag nu!
 
SENASTE KOMMENTARER
Kommentarer via Disqus

Vi gör Elektroniktidningen

Anne-Charlotte Sparrvik
Anne-Charlotte
Sparrvik
+46(0)734-171099 ac@etn.se
(sälj och marknads­föring)
Per Henricsson

Per
Henricsson
+46(0)734-171303 per@etn.se
(redaktion)

Anna Wennberg

Anna
Wennberg
+46(0)734-171311 anna@etn.se
(redaktion)

Jan Tångring

Jan
Tångring
+46(0)734-171309 jan@etn.se
(redaktion)