JavaScript is currently disabled.Please enable it for a better experience of Jumi.

Yumi har potential att göra Sverige till ett konkurrenskraftigt land för lokal produktion. Men då måste konstruktörerna förstå begränsningarna och möjligheterna samt att tillverkarna behöver skaffa sig både robotar och kunskap om dem.

– Drivkraften för att använda robotar är inte bara lönerna utan att öka kvaliteten, säger Joakim Rosenquist.

Robotarna tröttnar aldrig på sina arbetsuppgifter något som annars kan leda till misstag och därmed lägre kvalitet.

Två svenska kontraktstillverkare experimenterar redan med Yumi varav en har satt in roboten i skarp produktion.

– Jag tror vi kommer att se många fler Yumi väldigt, väldigt snart i svenska fabriker, säger Mattias Andersson.

Medan ytmonteringsprocessen under årens lopp förbättrats så att den idag är extremt effektiv har i princip inget hänt med de manuella moment som alltid blir kvar. Större serier eller kort med mycket manuellt arbete försvinner normalt iväg till länder med lägre löner. Nackdelen är att de färdiga varorna sedan måste transporteras till slutmarknaden vilket tar tid och gör det omöjligt att snabbt anpassa sig till en ändrad efterfrågan.

Det är här som Yumi kommer in som den saknade pusselbiten. Arbetet med att utveckla roboten startade ungefär samtidigt som smartmobilanvändningen exploderade för knappt tio år sedan. Huvuddelen av utvecklingsarbetet i den första fasen gjordes i Sverige. Roboten hade på den tiden arbetsnamnet Frida. När den sedan skulle produktifieras flyttade ansvaret till Kina där den också tillverkas för närvarande. Styrsystemet i roboten kommer dock från Sverige och är i grunden detsamma som för ABB:s övriga robotar.

– Vi arbetar med olika integratörer för att få ut Yumi i industrin, säger Joakim Rosenqvist på ABB.

Integratörerna är företag med specialistkunskap inom avgränsade områden som plast, livsmedel eller läkemedel. Mtek är en av ytterst få i världen för elektronikområdet. 

Integratörerna köper robotar av ABB och adderar sedan sitt kunnande som kan handla om allt från att räkna ut hur lång tid det tar att tjäna in en investering till att utbilda operatörer, göra programmeringen eller utveckla fixturer och gripdon.

I Mteks fall kan företaget också stå för integrationen med resten av fabriken via exempelvis ett löpande band eller de egenutvecklade rullborden med inbyggd rfid-läsning och kameror som ger spårbarhet i alla moment inklusive vilken operatör som gjort vad.

Själva roboten väger 38 kilo och kostar cirka en halv miljon i grundutförande. Fullt utrustad med kameror i armarna och vakuumpipetter blir priset något högre. 

Kameran kommer från ­Cognex och används bland annat i ytmonteringsmaskiner från Mycronic och Fuji. Den mäter tvådimensionellt och roboten använder den bland annat för att positionera armarna relativt arbetsytan. För navigationen används död räkning. 

Armarna kan utrustas med gripdon vars fingrar utformas för att passa de komponenter som ska plockas och placeras. Precis som ytmonteringsmaskiner kan byta munstycken, kan armarna byta fingrar automatiskt. Dessutom kan de få hjälp av specialtillverkade fixturer för kort och komponenter. Fixturer och fingrar kan Mtek skriva ut på några timmar i den egna 3D-skrivaren som är av den större sorten.

En av faktorerna som avgör om det lönar sig att använda roboten är om den kan hantera komponenterna som de levereras eller om det behövs någon typ av beredning som att packa upp dem och lägga dem på en bricka eller i ett rör, och hur lång tid tar det i så fall tar.

– Vi kan lägga på informationen från vår MES och kalkylmodellerna för att räkna ut om det lönar sig ett investera ett antal miljoner, säger Mattias Andersson.

MES, eller Manufacturing execution system, är en programvara för processtyrning liknande det som andra maskintillverkare använder för att styra och samla in data, och kan vara kopplat mot överordnade ERP-system (Enterprise Resource Planning) som Monitor, SAP och IFS.

Det räcker med en container

Förutom att Yumi kan användas i en befintlig fabrik har Mtek tagit fram ett fabrikskoncept baserat på en 20- eller 40-fots container. Därmed går det att placera en liten fabrik i princip var som helst, bara det finns elektricitet. Dessutom går fabriken lätt att ställa om för nya produkter eller flytta till en ny marknad. 

En av de ännu inte officiella kunderna är en global telekomleverantör som planerar att använda containern för att tillverka 5G-produkter. Tillverkaren slipper därmed de fördröjningar som långa transporter innebär samtidigt som man kan minska lagren av färdiga produkter och öka flexibiliteten.

Containern har ett kontrolle­rat klimat och plats för en yt­monteringslina, ett antal robotar plus materiallager och beredningsstationer. Allt är trådlöst uppkopplat vilket gör att fabriken går att övervaka och styra på distans.

MES-programmet används bland annat för att hantera spårbarheten, räkna ut hur lång tid ett moment tar och vad det kostar att omvandla insatsvarorna till färdiga produkter. Det finns siffror för allt från komponentkostnader och personalens löner till hur lång tid det tar att packa upp och ladda komponenter men också att montera dem plus ställtider för maskinerna.

Programmeringen av roboten kan ske på lite olika sätt. I grunden är programvaran densamma som för ABB:s övriga robotar, det vill säga Rapid, ett Visual Basicliknande programmeringsspråk. Men Yumi går också programmera genom att föra dess hand dit man vill att den ska flyttas. Den här programmeringen kan också ske med en virtuell kopia av roboten i en virtuell fabrik via ABB:s programvara Robotstudio.

I simuleringsprogrammet går det att bygga en kopia av ett arbetsmoment och sedan köra en kopia av den kod som är tänkt att styra roboten. Därmed blir det möjligt att på ett realistiskt sätt studera hur robotcellen kommer att fungera i verkligheten. Presenationen kan göras på en vanlig datorskärm eller med ett VR-headset. Därmed går det att hitta och åtgärda problem eller flaskhalsar redan på planeringsstadiet men också att programmera roboten genom att flytta de virtuella armarna.

Ytterligare ett programmeringshjälpmedel som ska förenkla arbetet går under arbetsnamnet YuMiLib och gör det möjligt att via robotens handhållna gränssnitt, flexpendanten, att enkelt välja olika förprogrammerade uppgifter. Det finns bland annat kod för handrörelser, kalibrering och plockning.

 

MER LÄSNING:
 
magasinet

230 elektronik­konsulter

Registrera ditt företag nu!
 
SENASTE KOMMENTARER
Kommentarer via Disqus

Vi gör Elektroniktidningen

Anne-Charlotte Sparrvik
Anne-Charlotte
Sparrvik
+46(0)734-171099 ac@etn.se
(sälj och marknads­föring)
Per Henricsson

Per
Henricsson
+46(0)734-171303 per@etn.se
(redaktion)

Anna Wennberg

Anna
Wennberg
+46(0)734-171311 anna@etn.se
(redaktion)

Jan Tångring

Jan
Tångring
+46(0)734-171309 jan@etn.se
(redaktion)