JavaScript is currently disabled.Please enable it for a better experience of Jumi.

REPORTAGE Människors möten innehåller mycket mer än bara talade repliker. Hummanden, gester, blickar, pauser, tonlägen, betoningar, röststyrka – massor av små detaljer är betydelsefulla.

Kommunikationsforskare har varit intresserade så kallad multimodal kommunikation sedan 70-talet. De videofilmar och loggar varje liten ögonbrynshöjning med tidsstämpel för att kartlägga den komplexa grammatik som gäller vid interaktion mellan människor.

Det kallas samtalsanalys och kan möjligen tyckas vara overkill för interaktion med dagens enkla robotar och deras skriptade repliker.

Hannah Pelikan

Men Hannah Pelikan har testat. Och når tillräckligt intressanta resultat för att vilja fortsätta.

Hon gjorde en studie på roboten Nao, i samarbete med Institutionen för kultur och kommunikation på Linköpings universitet. 

I materialet såg hon hur deltagarna steg för steg anpassade sig till robotens begränsade sociala kapacitet.

Hon kunde också sätta fingret på samtalsmönster som Nao bryter mot. När Nao presenterar sig, får den ofta en presentation i retur. Men Nao lyssnar inte utan fortsätter prata. 

Det är faktiskt oartigt.

– Robotinteraktionsdesigners tänker ofta inte på sådana här saker – att vissa repliker bäddar för reaktioner.

REPORTAGE:

LÄS MER OM SVENSK SOCIAL ROBOTIK

Elektroniktidningen har talat med sju svenska forskare inom området sociala robotar

• Furhat ger sociala robotar ett ansikte – och ögonkontakt

• Så används Furhat i forskningen

• En fjärrstyrd robot behöver ett socialt balanssinne

• Hur sociala vill vi ha dem?

• Ju mänskligare desto omänskligare?

• Lägger roboten under lingvisternas lupp

• Robotbilar saknar vägvett

• Sociala robotar även i luften

• JAN TÅNGRING: De behöver en dos vanligt folkvett

En annan observation är att människor ofta hinner svara på en fråga innan Nao – med döva öron – hunnit prata klart och ställt frågan. 

– Turtagning är en svår konst, hur vi avgör vems tur det är att ha ordet. Det är något robotar skulle behöva arbeta mer med.

Eftersom dagens robotar har svårt att lyssna och tala samtidigt skulle ett tips kunna vara att klippa isär monologerna och låta Nao lyssna efter inbrytningar.

Ett annat av många små fynd i mikroskopet var att Naos sätt att indikera att när den har mikrofonen inkopplad, inte fungerade. Folk pratade ändå och förstod inte problemet.

Vad som rör sig i deltagarna huvud, finns inte i en samtalsanalys. Det enda som räknas är deras beteende. Det ser Hannah Pelikan som en fördel.

Artikeln är tidigare publicerad i magasinet Elektroniktidningen.
Prenumerera kostnadsfritt!

– En robot kan förmodligen sällan resonera kring en männi­skas tankar. Jag tror att samtalsanalys ger insikter om robotkonstruktion snabbare än att försöka bygga en robot som resonerar kring våra tankar.

Hannah Pelikan är just nu på Cornell University och studerar interaktionen i en operationssal där roboten daVinci är kirurgassistent.

Nästa höst påbörjar hon en doktorsavhandling vid Linköpings universitet, om multimodal ­människa-robotinteraktion. med samtalsanalys som ett av verktygen. 

MER LÄSNING:
 
magasinet

236
elektronik­konsulter

Registrera ditt företag nu!
 
SENASTE KOMMENTARER
Kommentarer via Disqus

Vi gör Elektroniktidningen

Anne-Charlotte Sparrvik
Anne-Charlotte
Sparrvik
+46(0)734-171099 ac@etn.se
(sälj och marknads­föring)
Per Henricsson

Per
Henricsson
+46(0)734-171303 per@etn.se
(redaktion)

Anna Wennberg

Anna
Wennberg
+46(0)734-171311 anna@etn.se
(redaktion)

Jan Tångring

Jan
Tångring
+46(0)734-171309 jan@etn.se
(redaktion)