JavaScript is currently disabled.Please enable it for a better experience of Jumi.

Blockkedjor, digitala tvillingar och kognitiv rådgivning – det är några trender Colin Williams på IBM ser i kristallkulan för industriell IoT.

IBM:s smarta avdelning

IBM är ett av de företag som inte bara tillhandahåller molntjänster för IoT, utan som dessutom aktivt är ute och raggar kunder och försöker få dem att upptäcka tillämpningar och hjälper till att realisera dem i rollen som konsult och samordnare.

Enligt Colin Williams är IBM det största företaget när det gäller att ta fram IoT-lösningar på det här sättet. Det betyder att företaget har fingret i luften för vad som är på gång. Kanske inte minst för att det självt är med och bygger.

IBM har samlat all teknik som har med AI, data science och lite till under etiketten Watson, efter IBM:s första vd.

Watson är ett gemensamt gränssnitt till ett antal ”kognitiva kapaciteter” som datainsamling, taligenkänning, rösttolkning, bildanalys och maskininlärning. Watson är dessutom uppdelad i affärsområden, varav IoT är ett vid sidan av till exempel Health, Advertising och Financial Services.

IoT-affärsområdet har sitt högkvarter i München. Det är IBM:s enda högkvarter utanför USA. Där bedrivs bland annat samarbetsprojekt med kunder och partners.

Colin Williams reser runt i Europa och träffar företag för att hitta tillämpningar för IBM:s avdelning Watson IoT och företagets molntjänster.

Därmed har han koll på nya idéer som industrin just börjat upptäcka. Vi bad honom slicka på fingret för att avgöra åt vilket håll vindarna blåser IoT-molnen.

Läsaren får förstås ha i åtanke att i moln kan man se vad man vill, och att han betraktar dem ur IBM:s synvinkel.

Just nu handlar hans möten ofta om arbetsplatssäkerhet. IoT är på väg att bli det nya skyddsombudet.

Colin Williams

– Säkrare arbetsplatser kommer starkt inom alla industrigrenar, med de nollvisioner som sätts om incidenter på arbetsplatser, säger Colin Williams.

Med wearables går det att hålla reda på var människor och truckar befinner sig, för att kunna larma när det finns risk för kollision.

Denna artikel har tidigare publicerats i magasinet Elektronik­tidningen. För dig som jobbar i den svenska elektronik­branschen är Elektronik­tidningen gratis att prenumerera på – våra annonsörer betalar kostnaden.
Här ansöker du om prenumeration (länk).

Som sidoeffekt får man så kallade värmekartor över hur trafiken på fabriken eller bygget flyter. Därefter kan man omkonstruera trafikmiljön för att separera fordon och människor ännu bättre.

– Jag arbetar aktivt med klienter i Sverige om detta. Byggsektorn är mycket intresserad, liksom tung tillverkningsindustri.

Ett annat exempel är att riskerna ökar när arbetaren blir varm och törstig. Det sänker koncentrationen. Missgreppen blir fler och på till exempel ett stålverk kan det vara ödesdigert.

Så nu mäter IBM uttorkning och värmestress med en wearable och uppmanar vid behov arbetaren att gå och dricka lite vatten.

IoT för tillverkning är ett hett område. Ett av verktygen är datorseende – att i realtid visuellt läsa av kvaliteten. 

– Jag tror att visuell inspektion kommer att bli ett stort fokusområde.

Det kan användas till exempel för att inspektera lackering och svetsning av bilar.

Det som gör den automatiska inspektionen möjlig är AI som arbetar direkt mot ostrukturerade data och själv hittar meningsfulla mönster i bild. Eller i ljud – akustisk analys kan vara lika effektiv.

– En ingenjör idag kan gå runt på anläggningen och lyssna på maskiner och produkter,  och känna vad som är fel.

En sådan ingenjör är guld värd. Hen kan inte själv kopieras, men ljuden kan spelas in tillsammans med ingenjörens bedömning och AI kan sedan skapa en algoritm som gör samma kategoriseringar. 

En annan AI-tillämpning är att samla in processparametrar för att jämföra identiska produktionslinor som av någon anledning har olika genomströmning. Därefter kan man söka de parameterinställningar som maximerar  produktiviteten.

Den framtidstrend som Colin Williams nämner allra först när han får frågan är digitala tvillingar.

De innebär att man bygger en dynamiskt uppdaterad virtuell digital representation av ett system för att kunna underhålla, övervaka, logga, simulera och göra prognoser. Den kan till med vara med som referens redan vid design och utveckling.

Systemet som får en tvilling kan vara allt från en komplett byggnad till en liten motor. Tyska Schaeffler bygger digitala tvillingar av sina rullningslager.

– Man kan tycka rullningslager inte är särskilt ”digitalt”. Men i ett tåg kan man mäta deras vibrationer och få en förståelse för deras prestanda och användningsmönster. Därefter kan du lägga schema för underhåll. Och så kan konstruktörerna analysera defekter för att kunna förbättra.

Han ser tre områden som står inför investeringar i digitala tvillingar: flyg, försvar och fordon.

En annan framtidsspaning är ”kognitiv rådgivning”. Tänk dig det som man på 80-talet kallade expertsystem, men uppgraderad med dagens AI-kapaciteter att analysera komplexa sensordata och att föra naturliga dialoger med användaren. Den kallas av IBM för ”rådgivande assistent”.

En flygplanstekniker skulle kunna få kognitiv rådgivning om vilket underhåll hen ska utföra på ett flygplan som just landat.

Systemet laddar sensordata från flygningen, jämför med tidigare loggar och tester. Därefter berättar den vilket underhåll som behövs. Den kan också svara på eventuella frågor, till exempel om exakt hur en del ska bytas eller hur ett underhåll ska utföras.

Colin Williams sista framtidstrend är blockkedjor. Om mjölken i kylskåpet är sur fast datumet inte gått ut – var blev det fel?

En blockkedja kan dokumentera temperaturen från juver till kylskåp, så att det går att peka ut den skyldige. Det är en sorts logg där varje anteckning är signerad och inte går att förfalska. 

Walmart är kund och vill spåra leveranskedjan från bärplockare till frukthylla med hjälp av blockkedjor som loggar temperaturer, platser, GPS-koordinater och ansvariga.

– I princip finns sådan här teknik idag men den är fragmenterad över olika system.

En idé som IBM självt är med och utvecklar är så kallade kryptoankare som bäddar in en signatur eller till och med en liten sensor i förpackningen eller i själva produkten (i form av till exempel en ätbar färg) för att kunna garantera ursprunget till produkten ännu säkrare.

– Du kommer att få se det i mediciner som inte får lagras utanför vissa temperaturer – en blockkedja i molnet kommer att avslöja när det händer.

– Och det kommer att användas  mot förfalskning. En vinflaska från ”Bourdeaux” kan komma från något helt annat område.

Båda dessa tillämpningar kräver enligt Colin Williams en IoT-infrastruktur, och han tror att alla industriområden i framtiden kommer att ha egna blockkedjor.

– Jag ser blockkedjor som något som i framtiden kommer att vara en av de riktigt stora IoT-infrastrukturlösningarna i världen.

IBM och danska Maersk har tillsammans utvecklat teknik för blockkedjor för containerfrakt. De har bildat ett gemensamt bolag och hoppas på en global marknad.

MER LÄSNING:
 
SENASTE KOMMENTARER
Kommentarer via Disqus

Vi gör Elektroniktidningen

Anne-Charlotte Sparrvik

Anne-Charlotte
Sparrvik

+46(0)734-171099 ac@etn.se
(sälj och marknads­föring)
Per Henricsson

Per
Henricsson
+46(0)734-171303 per@etn.se
(redaktion)

Anna Wennberg

Anna
Wennberg
+46(0)734-171311 anna@etn.se
(redaktion)

Jan Tångring

Jan
Tångring
+46(0)734-171309 jan@etn.se
(redaktion)