JavaScript is currently disabled.Please enable it for a better experience of Jumi.
Guidelines for contributing Technical Papers: download PDF

Technical Papers

Kapacitiva närhetssensorer används redan idag i fordon för att känna av passagerarens närvaro och därvid automatiskt sätta på kupébelysningen eller aktivera den nyckellösa dörrens upplåsningssystem. Men ut­över detta kan man använda flera parallella lämpligt placerade närhetssensorer  för att känna igen enkla handrörelser i luften. Informationen från sensorerna kombineras för att mappa användarens handrörelse nära sensorerna. Gesterna kan användas för att styra system, som mediaspelare, kartnavigator eller att välja i en meny.

Utveckligen inom LED och LED-styrning har gjort att fordonstillverkare börjat vända halogen- och glödlampor ryggen. Takbelysning inne i bilen, bakljuslyktor, körriktningsvisare, strålkastare, dimljuslyktor, accentljus och även infraröd belysning för förarens hjälpsystem kan alla implementeras i LED-baserade konstruktioner. Dessa erbjuder bättre ljusstyrning, högre tillförlitlighet, mindre strömförbrukning, snyggare utseende och generellt kraftullare belysning. Alla dessa olika system ställer dock olika krav på styrning och kräver olika  kretsimplementeringar för att fördelarna för de olika tillämpningarna ska kunna utnyttjas.

Nästa generation ADAS (automatiska förarstödssystem, och kanske på sikt helt förarlösa bilar) ställer programutvecklare och systemkonstruktörer av fordon inför till synes oförenliga krav på säkerhetscertifiering, datasäkerhet, signalbehandling och visualisering. I denna artikel presenteras fem viktiga överväganden för OEM:er, leverantörer och underleverantörer som vill kunna skapa lyckad programvara, infrastruktur och produkter för  ADAS.

Kan du inte se det så kan du inte mäta det, och kan du inte mäta det kan du inte förbättra det. Så lyder det enkla mantrat hos framgångsrika företag världen över. Förstklassig produktion finns enbart där det också finns transparens i produktionen.

 

Att lodpastor måste hållas kylda under transporterna är ett välkänt problem i elektronikbranschen. Det handlar inte enbart om kostnaderna för kylförpackningen och frakten utan också om problematiken med variationer i leveranskedjans kvalitet. Väl framme hos mottagaren måste vanlig lodpasta förvaras i 0–10 °C tills den används i produktionen. I genomsnitt kan lodpastor förvaras svalt i upp till sex månader innan de måste kastas eftersom kvaliteten inte kan säkerställas längre.

 

I mer än ett decennium har det funnits olika krav på externa kraftaggregat vad gäller effektiviteten och energi­förbrukningen när de är olastade. Idag måste en tillverkarna ha produkter som klarar gränserna enligt version V (Level V) av standarden för energieffektivitet. Version V har lagt ribban högre än alla regionala krav, även om den bara är tvingande inom EU. I februari 2016 börjar en ny uppsättning krav från det amerikanska energi­departementet (DOE) att gälla. Kraven i version VI är visserligen bara tvingande i USA, men alla tillverkare som säljer dit måste vidta åtgärder redan nu.

De stora svängningarna av elpriset som vi sett det senaste året är här för att stanna, och troligen kommer de också att öka i frekvens och storlek. Men med teknik i hemmet, som hjälper konsumenten att utnyttja elmarknaden på ett smart sätt, kopplade till ett modernt elavtal kan prissvängningarna betyda en ljus framtid för elkonsumenterna.

Ljuset kan då styras över lokalnätet och paras ihop med sensorer, trådlösa kommunikationsmoduler och processorer till ett smarta nav.

Prestanda för ett systems bestäms ofta av hur snabbt det kan skyffla data. I många fall, inklusive FPGA:er, är den vanligaste tekniken för att öka prestanda att göra de interna bussarna bredare och bredare. Det är inte ovanligt med 512 bitar, 1024 bitar eller ändå mer men tekniken slukar resurser i form av kiselyta och energi. Dessutom ökar komplexiteten när man ska designa komparatorer eller göra checksummor på så breda bussar.

En FPGA och en ­radiokrets är (nästan) allt som behövs för att skapa en 60 GHz-länk som kan koppla upp en pikobasstation.

Varför skulle jag vilja ha en 8-bitars MCU? Den frågan får jag då och då, och här ska jag försöka ge ett svar. För en sak är säker. Du som utvecklar får ofta ett enklare jobb, och slutprodukten bli ofta bättre om du bara lägger några timmar i början av utvecklingsarbetet på att utvärdera vilken arkitektur som passar just din tillämpning bäst.

 
magasinet

230 elektronik­konsulter

Registrera ditt företag nu!
 
SENASTE KOMMENTARER
Kommentarer via Disqus

Vi gör Elektroniktidningen

Anne-Charlotte Sparrvik
Anne-Charlotte
Sparrvik
+46(0)734-171099 ac@etn.se
(sälj och marknads­föring)
Per Henricsson

Per
Henricsson
+46(0)734-171303 per@etn.se
(redaktion)

Anna Wennberg

Anna
Wennberg
+46(0)734-171311 anna@etn.se
(redaktion)

Jan Tångring

Jan
Tångring
+46(0)734-171309 jan@etn.se
(redaktion)