I ett första steg ska 1,1 miljarder euro utlysas för ansökningar under de kommande två åren. Det är EUs största enskilda utlysning av forskningsmedel någonsin.
– Vi utmanar nu medlemsländerna, industrin och akademin att göra gemensam sak med oss i kampen för ett mer konkurrenskraftigt Europa, sa Reding.
Talet hölls i Helsingfors under konferensen ”Information Society Technology 2006” som lockat 3500 personer ur forskningsvärlden. Konferensen är den officiella starten för EUs sjunde ramprogram, en forskningssatsning värd totalt 49 miljarder euro. IKT-området får mest pengar av alla områden, nästan 20 procent. Av de 9,7 miljarderna är 600 miljoner öronmärkta för uppbyggnad av en forskningsinfrastruktur med målet att göra Europas forskare till de mest samarbetande i världen.
EUs uttalade mål är att europeisk forskning ska komma ikapp övriga världen. Och Viviane Reding menar att det målet inte är så långt bort. Av världens 100 mest forskningsintensiva företag finns 36 i Europa. USA leder visserligen alltjämt – där finns 39 av de 100.
Vivane Reding underströk också att Europa inte bara behöver mer forskning, utan också att forskningen måste bli mer fokuserad. Hon konstaterade att kommunikation, elektronik och fotonik samt mjukvarusystem och -arkitektur är områden där Europa redan står starkt, och som därför kommer att satsas extra mycket på.
För den enskilde forskaren blir det dock inte helt trivialt att komma i åtnjutande av dessa medel. De fördelas på en rad olika sätt, till en stor mängd mer eller mindre väl definierade ändamål. Fördelningen gör också att olika myndigheter kommer att ansvara för olika delar av pengarna.
Inom ICT-området finns nio så kallade teknikplattformar, där industri och akademi i samarbete med EU tagit fram strategiska agendor. Varje teknikplattform har som mål att snabba upp innovationstakten på området, exempelvis genom att skapa konsensus kring vilka forskningssatsningar som är mest kritiska. Viviane Reding underströk att dessa teknikplattformar kommer att få stort inflytande i hur miljarderna ska fördelas.
De nio teknikplattformarna omfattar
- Smart systemintegration som ska samordna offentlig och privat forskning kring systemintegration inom bil- och rymdindustri, telekom, medicin och logistik.
- Satellitkommunikation som ska integrera behoven för tv, radio, bredband och mobil kommunikation med rymdforskningen.
- Fotonik som ska etablera Europa som ledare inom fotonikutveckling för såväl industri som utbildning och forskning. Här kan påpekas att för denna plattform, kallad Photonics21, är KTH-professorn Lars Thylén medlem i styrelsen.
- Programvara som ska ta fram nya program och arkitekturer baserade på öppna standarder
- Medieplattformar som ska öka innovationstakten och konvergensen inom ljud och bild med telekomvärlden.
- Trådlös kommunikation som ska förstärka Europas världsledande position inom mobil kommunikation och mobila tjänster. Här är - förstås - Ericsson en av aktörerna.
- Nanoteknik som ska behärska produktion på nanonivå, stärka den europeiska nanoindustrin och säkra globalt ledarskap på området.
- Inbyggda system som ska bibehålla Europas ledarskap inom inbyggd databehandling och tillhörande elektronik, för rymd- och bilindustri, kommunikation och konsumentelektronik.
Åtminstone två av de nio teknikplattformarna – nanoelektronik och inbyggda sytstem – kommer att bli basen för så kallade Joint Technology Initiatives, JTI, där EU tillsammans med medlemsländerna och industrin bildar partnerskap för forskning och utveckling. Närmast i tiden ligger initiativet för inbyggda system, kallat Artemis, som kommer att dra igång så snart som möjligt.
Därutöver kommer även medel att satsas på de så kallade flaggskeppsinitiativen, som har identifierats av EU-kommissionen som viktiga för ökad livskvalitet i Europa. De är fyra till antalet:
- Europas digitala bibliotek ska göra det europeiska kulturarvet inom litteratur, film, musik och konst tillgängligt via Internet.
- Den intelligenta bilen är en satsning på smartare, säkrare och renare bilar med målet att halvera antalet döda i trafiken fram till år 2010.
- IKT för ett åldrande samhälle är en satsning på teknikstöd för att förbättra hälsan, välbefinnande och mobiliteten hos äldre europeer.
- IKT för ett hållbart samhälle ska ta fram verktyg för miljöövervakning och optimering av naturresurser.
