About / Advertise
Mindre störningar än 433 MHz och enklare än 2,4 GHz. Larm populäraste tillämpningen
Kring 868 MHz finns sedan ett par år tillbaka 2 MHz reserverade för korthållsradio över hela EU.Bandet tillkom efter krav från branschen, men i dag tycker många att reglerna för bandet är för hårda. För radiobaserade larm har dock 868 MHz-bandet blivit en succé.
- Vi hade en diskussion för ett par år sedan om att köra vårt system på Bluetooth, och jag är mycket tacksam idag att vi valde 868 MHz i stället. Tekniken är mycket strömsnålare, räckvidden är 100 meter i stället för 10 för Bluetooth, komponenterna är billigare, och tillgången på komponenter är mycket bättre.Kring 868 MHz finns sedan ett par år tillbaka 2 MHz reserverade för korthållsradio över hela EU.Bandet tillkom efter krav från branschen, men i dag tycker många att reglerna för bandet är för hårda. För radiobaserade larm har dock 868 MHz-bandet blivit en succé.
Det säger Jan-Erik Larsson på Caretech, ett företag som bland annat gör radiobaserade trygghetslarm för vården. I dag har bolaget över 20 000 sådana larm i drift i Europa, och enligt Jan-Erik Larsson har det i stort sett aldrig varit några tekniska problem med dem.
- Vi är oerhört tacksamma för den här frekvensen, och driftserfarenheterna är väldigt positiva.
Öppnar Europa
Tidigare använde Caretech en frekvens på 169 MHz. Den var endast tillåten i Sverige, och hade väldiga problem med störningar från persondatorer och liknande. Försäljningen över Europa har enligt Jan-Erik Larsson underlättats enormt med övergången till 868 MHz, och bandet är mer eller mindre störningsfritt.
Caretech har utvecklat sitt eget radioprotokoll där strömsnålhet är viktigare än datahastighet. Mottagarsidans strömförbrukning är bara 30 uA och batteritiden flera år. Någonting som knappast går att uppnå med Bluetooths komplicerade protokollstack.
På branschens önskelista
868 MHz-bandet skapades som svar på önskemål från branschen om ett radioutrymme reserverat för korthållsradio. De två viktigaste banden för denna typ av tillämpningar är sedan tidigare 433 MHz och 2,4 GHz. Bägge dessa band är så kallade ISM-band (Industry, Science and Medical) vilket innebär att de i princip är fria att användas till vad som helst. Risken för störningar är därför stor.
433 MHz-bandet är dessutom populärt bland radioamatörer, vilket ytterligare ökar trängseln. 2,4 GHz-bandet, å andra sidan, är brett men används av såväl wlan som Bluetooth. Elektroniken för denna högre frekvens blir också dyrare, och räckvidden kortare. Konsekvenserna visas tydligt av Svein Anders Tunheim på radiokretstillverkaren Chipcon:
- Vi använder 0,35 um CMOS för produkter på under 1 GHz. Det är betydligt billigare än för 2,4 GHz, där vi använder 0,18 um. Men även kringkomponenterna blir billigare för lägre frekvenser, säger han.
- Vad gäller räckvidden har 868 MHz typiskt 3-4 gånger längre räckvidd vid samma effekt, gentemot 2,4 GHz.
- 2,4 GHz-bandet har fördelen att den är en världsstandard. En del menar att det är den enda fördelen det har, fortsätter han.
868 MHz-bandet har en amerikansk motsvarighet mellan 902-928 MHz, tillräckligt nära för att det ska gå att använda samma radiokomponenter.
Primitiv tidsmultiplexering
I 2,4 GHz-bandet ställs hårda krav på kodningsteknik och frekvensspridning för att alla ska kunna dela på bandet.
I 868 MHz-bandet har man gjort det enklare för sig. Bandet är uppdelat i ett antal kanaler där varje kanal har en maximal sändningseffekt och så kallad "duty cycle", det vill säga hur stor del av tiden i procent man får sända på kanalen. En primitiv form av tidsmultiplexering, som enkelt minimerar risken för överbelastning. I gengäld blir bandbredden lidande. 868 MHz-bandet är inte särskilt stort till att börja med, 2 MHz jämfört med 80 MHz för 2,4 GHz-bandet, och uppdelningen i kanaler och tidsbegränsningar minskar svängrummet ytterligare.
- Jämfört med 433 MHz är effektnivåerna lägre och dämpningen större. Det gör att det är svårt att få någon räckvidd. Den lägre delen av 868 MHz-bandet tillåter visserligen 25 mW, men där får man bara sända 1 procent av tiden, säger Barry Gillibrand, vd för Low Power Radio Solutions, som anser att området därför bara går att använda till billarm och liknande, där räckvidden ändå inte behövs.
- För de tillämpningar som ville bort från 433 MHz-bandet är 868 MHz långt ifrån idealt, och de flesta har valt att stanna kvar vid 433 MHz. Om inte 433 MHz-bandet blir mer eller mindre oanvändbart, eller man lättar på restriktionerna för 868 MHz-bandet, lär 868 MHz-bandet förbli sparsamt använt, fortsätter han.
Svein Anders Tunheim är mer positiv:
- 868 MHz-bandet har kanske inte blivit så viktigt som vi trodde. Intrycket är att vi är i en transitionsfas, och i dag är branschintresset ungefär jämnt fördelat mellan 433 och 868 MHz. För larm och andra tillämpningar där tillgängligheten är viktigast är 868 MHz absolut att rekommendera.
Elias Nordling
