Annons

tisdag 4 augusti 2015vecka 32
twitterfblinkedin
STARTSIDA Internet of Things Embedded Power Energi Distribution Fordon Kommunikation Medicin Komponenter Produktion Test & mät

Ofrivillige golfaren snart frivillig Visa endast artikeln (fr utskrift)
Av Adam Edström (adam@etn.se)
UR ARKIVET: 2007-11-23  Minns du golfsvingarmaskinen som gjorde Lasse Åberg till storspelare i Den ofrivillige golfaren? Åt den skrattade publiken gott. Nu har två amerikanska forskare tagit fram en sensorfylld väst och en robot för samma uppgift. På fullt allvar.

Året var 1991. Den svenska yuppien var inte död – han (det var mest män) frodades på golfbanan. För det här tilldrog sig på den tiden då golf ännu var en fritidssyssla för rikt folk, och golfklubbar minsann inte släppte in vem som helst.

Lasse Åberg förlängde detta år sin succétrilogi Sällskapsresan med en fjärde film – Den ofrivillige golfaren. Kanske inte den bästa Stig-Helmerrullen, förmodligen den med mest krystad story (Stig-Helmer råkar slå vad med en finansvalp och tvingas gå i golflära hos urskotten Roderick McDougall för att klara sig ur knipan).

Men säg den ingenjör som inte tilltalades av problemlösningen. McDougalls hemliga vapen är en robot som tvingar den stackars Stig-Helmer att i timtal utföra en och samma rörelse – den perfekta golfsvingen.

Publiken tjöt av skratt. Men själva robotidén ansågs antingen töntig eller omöjlig. McDougalls robot hamnade på Bro-Bålsta golfklubb som utställningsföremål. Men någon kommersiell lansering har inte sett dagens ljus. Förrän nu.

Image
Jeff Lieberman i sin väst.
De amerikanska forskarna Jeff Lieberman och Cynthia Breazeal på MIT har utvecklat en ”vibrotaktil feedback-väst” och en tillhörande robotarm i syfte att hjälpa människor att snabbare lära sig utföra komplexa rörelser. Som till exempel en golfsving.

Därtill hoppas forskarna att tekniken ska komma till användning inom rehabträning av nyopererade patienter.

Troligen har varken Lieberman eller Breazeal sett Den ofrivillige golfaren. ”Konstigt nog kom iden ursprungligen från en dröm” säger Jeff Lieberman till nyhetssajten physorg.com. ”När jag vaknade tänkte jag vidare på drömmen i någon timme, kom på idén till forskningsprojektet och ett halvår senare fanns hård- och mjukvara framme, säger han.

Till skillnad från Stig-Helmers maskin så ska denna faktiskt funka i verkligheten. I senaste utgåvan av IEEE Transaction on Robotics, där skapelsen beskrivs, hävdar forskarna att tiden för inlärning av komplexa armrörelser minskade med 23 procent, och att antalet fel minskade med 27 procent vid användning av maskinen jämfört med att enbart ha en mänsklig lärare. Lieberman förklarar detta med att inlärningen tränger djupare in i det undermedvetna.

Utlärningen börjar med att en lärare (eller robot) utför rörelsen korrekt och spelar in denna rörelse på film som analyseras med millimeterprecision. Den frivillige, får man hoppas, golfadepten iklär sig därefter västen, som har såväl optiska markörer (de vita kulorna) på utsidan som distinkta vibratorer på insidan. När adepten försöker utföra rörelsen så mäter systemet upp försöket och ger omedelbar feedback genom vibratorerna. Ju mindre de vibrerar desto bättre – systemet ska upplevas som ett korrigerande kraftfält.

Till kommersiell succé är det dock långt kvar. Lieberman konstaterar att det system som används av forskarna är extremt dyrt och alldeles för känsligt. Men man har löst de grundläggande tekniska problemen – att tillräckligt snabbt, på 0,1 s, ge korrekt feedback på en komplex människorörelse med precision på någon millimeter.

Därtill måste västen, som använts för att berättiga själva konceptet, ska vidareutvecklas till en helkroppsdräkt (vilket med alla vibrotaktila aktuatorer onekligen kan ge en del skabrösa associationer). Alltihop ska sedan industrialiseras så att priset inte blir oöverkomligt.

Att marknaden finns är dock åtminstone Lieberman övertygad om. Golfare jorden runt lägger miljontals dollar på videoanalysmaskiner, konstaterar han. ”Men efter decennier av inlärningsforskning vet vi att processen går mycket fortare om man får omedelbar feedback” säger han till physorg.com.

Den golfare som trots Liebermans och Breazeals ansträngningar inte lyckas slå en egen vettig sving kan i stället glädja sig åt att robotarna inom kort inte bara står för träningen utan även för själva spelandet. Redan 2005, på Prototype Robot Exhibition i Japan visades den första golfroboten upp, kallad Candy-05. Candy har hela golfbanans topografi inmatad i minnet och är utrustad med differentiell GPS.

Själva slagförmågan inskränker sig dock än så länge till puttande. Och av upphovsföretagets namn att döma – Nirvana Technology – så kanske man inte ska hoppas på alltför snabba birdies och eagles. Enligt ett pressmeddelande är dock en skarp version utlovad till 2020.

Om Tiger och Annika är kvar på banorna då så får de se upp!

 

Eventuella läsarkommentarer finns längre ner (länk)

 

ADI adderar Hittite i rf-verktyg
article thumbnail9:22 Nu är Analog Devices välkända simuleringsverktyg ADIsimRF redo att stödja den nya produktportfölj som kom med köpet av rf-specialisten Hittite Microwave för ett drygt år sedan – då ADI spenderade drygt två miljarder dollar.
Grafen kyler bättre än koppar
article thumbnail8:15 Med lite tillsatser kan grafen kyla okapslade halvledarkomponenter fyra gånger bättre än koppar. Resultatet kommer från Chalmers.
Nytt frihandelsavtal ger billigare elektronik
article thumbnail8:03 Om fyra år kan tullavgifterna på 201 olika elektronikprodukter inklusive vissa moderna halvledarkomponenter vara avskaffade. Det står klart sedan världshandelsorganisationen WTO vid ett möte den 24 juli i Genève beslutat att utvidga frihandelsavtalet för IT-produkter.
Bluetest anpassar till Anritsus senaste
article thumbnail7:44 Göteborgsbaserade testkammarföretaget Bluetest har anpassat sin mjukvara så att den fungerar fullt ut med Anritsus radiokommunikationsanalysator MT8821C. Tillsammans klarar duon LTE-Advanced och  Mimo med upp till fyra kanaler.
Ericssons leder EU:s stora 5G-projekt
article thumbnailigår I maj tog första etappen av Metis slut, EU:s stora 5G-projekt. Nu är det dags för en fortsättning och precis som tidigare är det Ericsson som håller i tyglarna.
Inission köper Montronic
article thumbnailigår Kontraktstillverkaren Inission vision är att bli ett av Nordens största EMS-företag. I och med köpet  av skånska Montronic har företaget sex anläggningar – tre som är inriktade på kundnära verksamhet i Göteborg, Stockholm och Sösdala liksom tre större fabriker i Pajala, Munkfors och Tallinn.
Ams köper sensordel av NXP
article thumbnailigår Österrikiska Ams – ett analogföretag med fokus på sensorlösningar – har köpt NXP:s verksamhet inom CMOS-sensorer. Därmed expanderar Ams sin portfölj av så kallade miljösensorer som kan mäta flera storheter i vår omgivning, däribland relativ fuktighet, tryck och temperatur.
Anoto har köpt XMS Penvision
article thumbnailigår Smartpennföretaget Anoto i Lund har förvärvat XMS Penvision, ett svenskt mjukvaruföretag som är specialiserat på digitala skrivlösningar.

Prototyptjänst för flexkort
article thumbnailigår Lägg in flera olika kort i samma panel så blir startkostnaden lägre. Erbjudandet har döpts till PCB-Pool av mönsterkortsleverantören Beta Layout som tycker att fler konstruktörer borde börja använda sig av flexkort.
Flextronics blir Flex
article thumbnailigår I vardagligt tal har många sagt Flex när de pratar om kontraktstillverkaren Flextronics. Nu ändras namnet officiellt för att markera att företaget inte enbart är en kontraktstillverkare.
Qualcommchef fälld för insiderbrott
article thumbnail29/6 En tidigare chef för Qualcomm Global Business Operarions dömds till 18 månaders fängelse och en halv miljon dollar i böter, för att ha utnyttjat konfidentiell Qualcomminformation för att göra bra affärer.
LG bygger batterier i valfri form
article thumbnail29/6 Armbandsur är typiskt runda, så genom att helt enkelt kapa två hörn på dagens fyrkantiga batterier säger sig LG kunna ge smarta klockor fyra timmars längre batteritid. De sexkantiga batterierna kommer från en ny produktionsprocess som enligt  LG Chem kan ge batterier i godtyckligt form.
Chalmers ansluter sig till MAX IV och ESS
article thumbnail29/6 Chalmers satsar 50 miljoner kronor på neutronkällan ESS  (European Spallation Source)  och röntgenkällan Max IV i Lund.  Chalmers pengar går till inköp och drift av nya strålrör på MAX IV och till utbildning av en ny generation materialforskare.
Nya pengar för forskning om energieffektiva fordon
article thumbnail29/6 Från och med slutet av augusti kan du ansöka om pengar från Energimyndighetens program Energieffektiva fordon med inriktning på hållbara och fossiloberoende fordon. Detta är den första utlysningen, som kommer att bli årlig.
Grafen höjer kapaciteten i litiumbatteri
article thumbnail29/6 Samsungforskare använde grafen i litiumjonbatterier med betydligt bättre volymkapacitet än dagens. Fordons- och mobilbatterier är möjliga tillämpningsområden den dag tekniken är kommersiellt redo.
Norska babyradarn får USA-representant
article thumbnail26/6 Norska Novelda har fått sin första säljrepresentant. Harper and Two ska marknadsföra norska företagets UWB-baserade sensorteknik Xethru i sydöstra USA.
Liten BLE-modul från Panasonic
article thumbnail26/6 PAN1740 är namnet på en Bluetooth LE-modul från Panasonic. Låg strömförbrukning och liten storlek ska göra den idealisk för exempelvis smarta klockor.
Eko-elektronik får europeisk standard
article thumbnail26/6 Livscykelanalys, produktkategoriregler och miljödeklarationer är grunden för en standard som den europeiska standardiseringsorganisationen Cenelec ska utveckla. Den blir gemensam för all elektrisk och elektronisk utrustning.
Kinesisk wifikrets säger sig vara snålast
article thumbnail26/6 35 års batteritid på ett AAA-batteri. Det säger kinesiska Rockchip att dess wifikrets RKi6000 ska kunna ge. Rockchip säger sig ha betydligt bättre strömförbrukning vid sändning än konkurrerande wifikretsar.
Westcomp: Inköparens förlängda arm
article thumbnail26/6 I en intervju i Elektroniktidningen för tio år sedan kallade vi Westcomp för ”Inköpsavdelningens förlängda arm”. Företaget jobbar fortfarande med samma upplägg. Det kallas ”kitting”, men företagets vd Ralf Haglund gillar egentligen inte beteckningen.

För mer nyheter, testa en sektion nedan, eller gå till startsidan!

 

Internet of Things Embedded Power Energi Distribution Fordon Kommunikation Medicin Komponenter Produktion Test & mät

 

 
KOMMENTERAT
Kommentarer via Disqus

Anna, A-C, Jan, Per
Administration Jan Tångring
Annonser Anne-Charlotte Sparrvik
Redaktion red@etn.se
Ansvarig utgivare Anna Wennberg på uppdrag av Elektroniktidningen Sverige AB
© Elektroniktidningen Sverige AB
Publiceringssystem Joomla, webbhotell Glesys