fredag 6 maj 2016vecka 18
Annons
fb
STARTSIDA Internet of Things Embedded Power Energi Distribution Fordon Kommunikation Medicin Komponenter Produktion Test & mät Technical Papers

Sydländska solsubventioner smörjer svenskar Visa endast artikeln (fr utskrift)
Av Anna Wennberg (anna@etn.se)
UR ARKIVET: 2008-10-16  Under årens lopp har fem tillverkare av solcellspaneler fått fäste i Sverige. Majoriteten har utländska ägare. Och majoriteten expanderar rejält just nu. Kraftiga subventioner i Tyskland och Spanien driver på, men har också skapat en påfrestande kiselbrist.

Världsmarknaden för solel har vuxit med mellan 40 och 50 procent under de senaste åren och den klart största drivkraften är de kraftiga subventionerna i delar av Europa. Till detta kommer låg ränta, stigande elpriser och att miljön har hamnat högt upp på den politiska agendan i många länder.

– Utan subventionerna skulle vi inte ha någon business överhuvudtaget. Solel är för dyrt annars, säger Ivar Blekastad, fabrikschef på solpanelstillverkaren REC Scanmodule i värmländska Glava.

För tillfället är Tyskland drag-loket på världens solelsmarknad och i fjol passerade Spanien både Japan och USA. Spanien är numera den näst största marknaden.

De lyckade subventionerna tillåter nätanslutna anläggningar, där de som är anslutna har rätt att till en given tariff sälja den producerade solelen till energibolagen. Elen som man själv förbrukar köps till vanligt pris.

Det är en mycket attraktiv affär för privata villaägare liksom bönder som i Tyskland och Spanien bygger farmer av solpaneler istället för att odla grödor på åkrarna. Affärsmodellen har inte anammats i Sverige, då politiska direktiv saknas och elbolagen inte själva ser det som ett attraktivt alternativ.

Samtidigt har de kraftiga subventionerna också en baksida. Medan Japan och Tyskland under många år jobbat med långsiktiga subventionsprogram har exempelvis Spanien infört en mycket stor, men kortsiktig subvention som fått hela branschen i gungning.

– Den spanska subventionen har varit bra, men också dålig. Den var så stor, så när den nu minskar kommer många att få problem, säger Markus Andersen, styrelsemedlem i solpanelstillverkaren Arctic Solar i Gällivare.

Ur svenskt perspektiv är dock den blomstrande solelsmarknaden i Sydeuropa mestadels positiv. Om den inte funnits är det tveksamt om dagens fem svenska solpanelstillverkare – Arctic Solar, REC Scanmodule, N67 Solar, PV Enterprise och Gällivare Photovoltaic – skulle existera i den omfattningen som de gör. Den inhemska solelsmarknaden är fjuttig i ett europeiskt perspektiv – här installerades totalt 6 MW i fjol, att jämföras med 3,4 GW i övriga Europa – och Sverige saknar en nationell strategi på området.

– Men idag är det inte lönsamt för oss att tillverka i Asien. Det är dyrt att frakta produkterna till Europa och priserna på råvaror regleras av världsmarknadspriser, säger Markus Andersen.

– En container med solcells-paneler är värd runt fem miljoner kronor och från Kina tar det 4–5 veckor att skeppa med båt. Skulle vi tillverka i Kina skulle vi ha runt 50 miljoner i bundet kapital. Det går inte, förklarar Peter Melchio Roedder, vd på solpanelstillverkaren N67 Solar i Porjus.

Alla fem svenska solpanelstillverkare resonerar på samma sätt: så länge marknaden finns inom EU och råvarorna är dyra så är Sverige en bra plats att tillverka på. Processen för att tillverka är i hög grad automatiserad och i dagsläget står solcellerna för omkring 70 procent av kostnaden medan personalkostnaden ligger runt 5–6 procent.

För branschen som helhet är det emellertid väsentligt att sträva mot Grid Parity, det vill säga att det ska vara ekonomiskt med solel utan subventioner. Enligt en prognos från Deutsche Bank kommer USA att nå Grid Parity om 6 till 8 år och ett antagande är att Sverige når dit runt år 2020.

– Men flera faktorer spelar in på hur fort man kan nå Grid Parity, som elpriser, solcellspriser och verkningsgrad, konstaterar Ivar Blekastad.

Ett stort aber idag är bristen på kiselsolceller, eftersom så gott som alla paneler som produceras i världen är baserade på dessa. Bristen har gjort att dagens paneltillverkare har en enorm överkapacitet och att marknaden inte växer snabbt nog. Kiselbristen kombinerat med höga subventioner gör dessutom att priset på solel hålls på en onödigt hög nivå.

Å andra sidan kan man konstatera att bristen på kiselsolceller gynnar annan teknikutveckling, exempelvis solceller i tunnfilm. Dagens tunnfilmssolceller har lägre verkningsgrad än kiselceller men är betydligt billigare, vilket gör att de redan idag kan vara kostnadseffektiva alternativ där plats inte är ett problem.

– Afrika är ett intressant område för tunnfilmssolceller. Solen är stark där och det finns ofta gott om plats. Det kan handla om att bygga system för att ladda mobiltelefoner eller leverera energi till kylskåp, tv och belysning, säger Markus Andersen.

Han menar dessutom att kiselsolcellernas dagar förmodligen är räknade den dagen tunnfilmsalternativen når en verkningsgrad i paritet med dagens kiselsolceller, alltså runt 15 procent.

Ändå är det ingen av de svenska solpaneltillverkarna som idag planerar att gå över och börja producera med tunnfilmssolceller. Problemet är nämligen att hela maskinparken måste bytas om man beslutar sig för att ta det steget.

– Vi tittar mycket på vad som sker inom solcellsutvecklingen, även om vi inte har planer på att byta fokus idag. Samtidigt ser jag det som en skyldighet att jobba med dem som har bra idéer. Finns det tekniker som vi tror har bra potential inom en nära framtid är vi intresserade, säger Peter Melchio Roedder.

 

Läs mer om:

Arctic Solar, REC Scanmodule, N67 Solar, PV Enterprise och Gällivare Photovoltaic (länkar)

 

Annons
Allegro och OrCad blir bättre på flexkort
article thumbnailons Det blir allt vanligare att använda flexkort för att få in elektroniken i trånga kapslingar, något som Cadence uppmärksammat genom att kraftigt förbättra stödet i kretskortsverktygen Allegro och OrCad.
SER Prize: Vinnaren gör el av spillvärme
article thumbnailons Hälften av all världens energi går förlorad i form av spillvärme. Det hävdar svenska Climeon som utvecklat en sätt att skapa el ur spillvärme. Nu får Thomas Öström och Joachim Karthäuser, männen bakom Climeon, ta emot SER Prize för sitt bidrag till en smart och hållbar samhällsutveckling.
Nu kan du provköra IBM:s kvantdator
article thumbnailons IBM bjuder på världens dyraste nörd-leksak och låter sin kvantdator i Yorktown Heights, New York, vara åtkomlig som en gratis molntjänst. Du behöver bara ta en köbricka till tjänsten, som kallas IBM Quantum Experience.
Kompetens på turné
article thumbnailons Bor du i eller i närheten av Västerås och behöver finansiering till ditt utvecklingsprojekt eller kanske ny teknik? Då ska du boka in 24 maj för en heldag tillsammans med innovationssatsningen Smartare Elektroniksystem.
Cortex M4 med kryptering i hårdvara
article thumbnailons Kryptostöd i hårdvara gör enligt Microchip styrkretsen CEC1302 cirka 100 gånger snabbare på hashberäkningar och 20–50 gånger snabbare på kryptering än kretsar som gör jobbet i mjukvara.
Chrysler bygger 100 googlebilar
article thumbnailons Självkörande varianter av minibussen Chrysler Pacifica hybrid, årsmodell 2017, kommer att börja rulla på vägarna innan årets slut.  Chrysler lånar tekniken från Googles moderbolag Alphabet.
Elektronikinspiration i Kista
article thumbnailtis Är du intresserad av vad som händer inom elektronik, optoelektronik och sensorer i Sverige? Vill du vara med och agera? Boka i så fall den 14 juni. Under en heldag i Kista ligger fokus på lyckade utvecklingsprojekt, liksom pågående utmaningar.  Agendan är spikad och anmälan öppnad. 
Stadium Group öppnar designcenter i Kista
article thumbnailtis Brittiska Stadium Group etablerar ett konstruktionscenter i Kista som ska stödja företagets verksamhet inom trådlös uppkoppling. Här ska fokus ligga på teknikområden som mobil uppkoppling, M2M- och IoT-lösningar.
Patentfred mellan Nvidia och Samsung
article thumbnailtis Efter 1,5 års bråk lägger Nvidia och Samsung ner sina patentstämningar av varandra.
Snapdragon får AI-verktyg
article thumbnailtis Amerikanska mobilprocessortillverkaren Qualcomm tar fram mjukvaruverktyg för att implementera deep learning-algoritmer på sina mobilprocessorer. Under andra halvåret ska stöd vara klart för Snapdragon 820.
Bosch redo för utveckling i Lund
article thumbnailtis I höstas blev det känt att den tyska industrikoncernen etablerar sig i Lund. Här ska Bosch koncentrera sig på utveckling av uppkopplade tillämpningar. Nu har 50 experter inom mjuk- och hårdvara anställts. Planen är att expandera ytterligare.
Powerbox köper igen – nu tysk expertis
article thumbnailtis Gnestaföretaget Powerbox öppnar plånboken för andra gången på kort tid. Nu är det den privatägda tyska strömförsörjningsexperten Eplax som förvärvet gäller. Därmed förstärker det svenska kraftföretaget sin kompetens inom kundanpassat för krävande tillämpningar.
Kameraplattform på Intel Skylake-H
article thumbnailmån 10 eller 18 stycken Gbit/s-Ethernetportar hittar du på Vecow IVH-9000 som är en fläktlös dator för tunga säkerhets- och videoövervakningssystem, beräkningsintensiva tillämpningar, industriautomation och mobila system som Fleet Management, ITS och IVI.
EU garanterar Almilån
article thumbnailmån Mer pengar till svenska tillväxt- och uppstartsföretag är vad företagsutvecklaren Almi hävdar att det nytecknade garantiavtalet med Europeiska Investeringsfonden innebär. Åtminstone ger avtalet utrymme att låna ut ytterligare cirka 1,8 miljarder kronor till svenska företag.
Cybaero säkrar närmaste året
article thumbnailmån Det svenska drönarföretaget Cybaero har talat med finansiella aktörer en tid. Nu har företaget fått ett kortfristigt lån på 34 miljoner kronor, pengar som ska täcka behovet under det närmaste året. Samtidigt spår BI Intelligence en drönarboom de närmaste åren. 
Intel överger Atom för telefon och plattor
article thumbnailmån Intels aktuella mobilprocessorfamiljer Broxton och Sofia ställs in. Tidigare har företaget meddelat att den nuvarande Atom-baserade Cherry Trail-processorfamiljen för surfplattor kommer att efterföljas av Apollo Lake baserad på Skylake.
Ett steg närmare grafenkylning
article thumbnailmån En grafenbaserad film kan kyla elektronik effektivare än koppar. Det kommersiella genombrottet har hittills hindrats av att grafenfilmen bara varit några atomlager tunt och därmed inte kunnat leda bort några större mängder värme. Forskare på Chalmers ser ut att ha hittat en lösning på problemet.
Ladda mobilen från blomkrukan?
article thumbnail29/4 Ett projekt på gräsrotsfinansieringssajten Indiegogo som visar alla tecken på att vara en ren bluff, har hittills samlat in en halv miljon kronor i beställningar.
Artificiellt intelligent USB-pinne
article thumbnail29/4 Allt som har en USB-ingång kan addera AI-tekniken deep learning som turbo med hjälp av en USB-nyckel från irländska Movidius.
Allt-i-ett-instrument att hålla i handen
article thumbnail29/4 Britiska Picoscope är synonymt med skärmlösa kompakta och USB-drivna oscilloskop. Nu adderar företaget spektrumanalysator, funktionsgenerator, vågformsgenerator och en analysator för seriella bussar till oscilloskopen i den enklaste 2000-familjen.

För mer nyheter, testa en sektion nedan, eller gå till startsidan!

 

Internet of Things Embedded Power Energi Distribution Fordon Kommunikation Medicin Komponenter Produktion Test & mät

 

 
KOMMENTERAT
Kommentarer via Disqus

Annons
Annons
Annons
Administration Jan Tångring
Annonser Anne-Charlotte Sparrvik
Redaktion red@etn.se
Ansvarig utgivare Anna Wennberg på uppdrag av Elektroniktidningen Sverige AB
© Elektroniktidningen Sverige AB
Publiceringssystem Joomla, webbhotell Glesys