onsdag 27 juli 2016vecka 30
Annons
fb
STARTSIDA Internet of Things Embedded Power Energi Distribution Fordon Kommunikation Medicin Komponenter Produktion Test & mät Technical Papers

Sydländska solsubventioner smörjer svenskar Visa endast artikeln (fr utskrift)
Av Anna Wennberg (anna@etn.se)
UR ARKIVET: 2008-10-16  Under årens lopp har fem tillverkare av solcellspaneler fått fäste i Sverige. Majoriteten har utländska ägare. Och majoriteten expanderar rejält just nu. Kraftiga subventioner i Tyskland och Spanien driver på, men har också skapat en påfrestande kiselbrist.

Världsmarknaden för solel har vuxit med mellan 40 och 50 procent under de senaste åren och den klart största drivkraften är de kraftiga subventionerna i delar av Europa. Till detta kommer låg ränta, stigande elpriser och att miljön har hamnat högt upp på den politiska agendan i många länder.

– Utan subventionerna skulle vi inte ha någon business överhuvudtaget. Solel är för dyrt annars, säger Ivar Blekastad, fabrikschef på solpanelstillverkaren REC Scanmodule i värmländska Glava.

För tillfället är Tyskland drag-loket på världens solelsmarknad och i fjol passerade Spanien både Japan och USA. Spanien är numera den näst största marknaden.

De lyckade subventionerna tillåter nätanslutna anläggningar, där de som är anslutna har rätt att till en given tariff sälja den producerade solelen till energibolagen. Elen som man själv förbrukar köps till vanligt pris.

Det är en mycket attraktiv affär för privata villaägare liksom bönder som i Tyskland och Spanien bygger farmer av solpaneler istället för att odla grödor på åkrarna. Affärsmodellen har inte anammats i Sverige, då politiska direktiv saknas och elbolagen inte själva ser det som ett attraktivt alternativ.

Samtidigt har de kraftiga subventionerna också en baksida. Medan Japan och Tyskland under många år jobbat med långsiktiga subventionsprogram har exempelvis Spanien infört en mycket stor, men kortsiktig subvention som fått hela branschen i gungning.

– Den spanska subventionen har varit bra, men också dålig. Den var så stor, så när den nu minskar kommer många att få problem, säger Markus Andersen, styrelsemedlem i solpanelstillverkaren Arctic Solar i Gällivare.

Ur svenskt perspektiv är dock den blomstrande solelsmarknaden i Sydeuropa mestadels positiv. Om den inte funnits är det tveksamt om dagens fem svenska solpanelstillverkare – Arctic Solar, REC Scanmodule, N67 Solar, PV Enterprise och Gällivare Photovoltaic – skulle existera i den omfattningen som de gör. Den inhemska solelsmarknaden är fjuttig i ett europeiskt perspektiv – här installerades totalt 6 MW i fjol, att jämföras med 3,4 GW i övriga Europa – och Sverige saknar en nationell strategi på området.

– Men idag är det inte lönsamt för oss att tillverka i Asien. Det är dyrt att frakta produkterna till Europa och priserna på råvaror regleras av världsmarknadspriser, säger Markus Andersen.

– En container med solcells-paneler är värd runt fem miljoner kronor och från Kina tar det 4–5 veckor att skeppa med båt. Skulle vi tillverka i Kina skulle vi ha runt 50 miljoner i bundet kapital. Det går inte, förklarar Peter Melchio Roedder, vd på solpanelstillverkaren N67 Solar i Porjus.

Alla fem svenska solpanelstillverkare resonerar på samma sätt: så länge marknaden finns inom EU och råvarorna är dyra så är Sverige en bra plats att tillverka på. Processen för att tillverka är i hög grad automatiserad och i dagsläget står solcellerna för omkring 70 procent av kostnaden medan personalkostnaden ligger runt 5–6 procent.

För branschen som helhet är det emellertid väsentligt att sträva mot Grid Parity, det vill säga att det ska vara ekonomiskt med solel utan subventioner. Enligt en prognos från Deutsche Bank kommer USA att nå Grid Parity om 6 till 8 år och ett antagande är att Sverige når dit runt år 2020.

– Men flera faktorer spelar in på hur fort man kan nå Grid Parity, som elpriser, solcellspriser och verkningsgrad, konstaterar Ivar Blekastad.

Ett stort aber idag är bristen på kiselsolceller, eftersom så gott som alla paneler som produceras i världen är baserade på dessa. Bristen har gjort att dagens paneltillverkare har en enorm överkapacitet och att marknaden inte växer snabbt nog. Kiselbristen kombinerat med höga subventioner gör dessutom att priset på solel hålls på en onödigt hög nivå.

Å andra sidan kan man konstatera att bristen på kiselsolceller gynnar annan teknikutveckling, exempelvis solceller i tunnfilm. Dagens tunnfilmssolceller har lägre verkningsgrad än kiselceller men är betydligt billigare, vilket gör att de redan idag kan vara kostnadseffektiva alternativ där plats inte är ett problem.

– Afrika är ett intressant område för tunnfilmssolceller. Solen är stark där och det finns ofta gott om plats. Det kan handla om att bygga system för att ladda mobiltelefoner eller leverera energi till kylskåp, tv och belysning, säger Markus Andersen.

Han menar dessutom att kiselsolcellernas dagar förmodligen är räknade den dagen tunnfilmsalternativen når en verkningsgrad i paritet med dagens kiselsolceller, alltså runt 15 procent.

Ändå är det ingen av de svenska solpaneltillverkarna som idag planerar att gå över och börja producera med tunnfilmssolceller. Problemet är nämligen att hela maskinparken måste bytas om man beslutar sig för att ta det steget.

– Vi tittar mycket på vad som sker inom solcellsutvecklingen, även om vi inte har planer på att byta fokus idag. Samtidigt ser jag det som en skyldighet att jobba med dem som har bra idéer. Finns det tekniker som vi tror har bra potential inom en nära framtid är vi intresserade, säger Peter Melchio Roedder.

 

Läs mer om:

Arctic Solar, REC Scanmodule, N67 Solar, PV Enterprise och Gällivare Photovoltaic (länkar)

 

Trevlig sommar önskar Elektroniktidningen!
article thumbnail29/6 Nu tar vi sommar. Vi återkommer med dagliga nyhetsbrev den 3:e augusti.Ha en riktigt skön sommar!
Första talaren till höstens Embeddedkonferens spikad
article thumbnail29/6 Är digitaliseringen den fjärde industriella revolutionen? Det är temat för Tomas Lagerbergs inledningsanförande på Embedded Conference Scandinavia i Kista i november. Tomas Lagerberg är chef för ABB:s automationsforskning i Sverige.
Sats för magnetisk kompetens
article thumbnail29/6 Amerikanska Coilcraft har utvecklat en labbsats med fokus på högfrekventa magnetiska komponenter. Med den nya satsen vill företaget erbjuda praktisk vägledning i klassrum och undervisningslabb.
Axplock från Almedalen
article thumbnail29/6 Hållbar produktion, självkörande bilar, robotarna som tar över politik och en hisnande resa genom rymden i sällskap med bland annat astronauten Christer Fuglesang. Det är bara några lockelser från Almedalsveckan 2016 på Gotland, med start söndagen den 3 juli.
Anna Wennberg: Arrow vill välja egen väg
article thumbnail29/6 För 27 år sedan publicerade föregångaren till Elektroniktidningens den allra första Komponenttoppen. Sedan dess har vi år efter år rangordnat de 30 företag som säljer mest elektronikkomponenter i Sverige. En övning vi förstått varit uppskattad läsning.
Han skapar tillväxt med företag som pusselbitar
article thumbnail29/6 När föregångaren till Addtech köpte privat-ägda Aratron för 34 år sedan kom Anders Claeson med på köpet. Då arbetade han som säljande ingenjör. 
Idag är han chef över affärsområdet Addtech Components, ett paraply över mer än 40 självständiga dotterbolag. Strategin är att bygga ett heltäckande pussel inom vissa segment av ganska små företag som har spetskompetens inom sitt gebit, 
är i ”världsklass” inom sin region och kan utvecklas vidare.
Codico ger Broadband muskler
article thumbnail29/6 Demand creation eller behovsskapande försäljning. Där har du kärnan i Broadband och samtidigt länken till österrikiska Codico som förvärvade den svenska komponentdistributören i november förra året.
Svensk gassensor får draghjälp
article thumbnail28/6 Göteborgsföretaget Insplorion får 2,8 miljoner kronor av Stiftelsen för miljöstrategisk forskning, Mistra, för vidareutveckling av gassensorer för mätning av luftkvalitet. Utvecklingen ska ske i nära samarbete med Chalmers.
Ericsson opererar på distans
article thumbnail28/6 Med 5G krymper fördröjningarna i mobilnäten till under en millisekund, tillräckligt kort för att få haptisk återkoppling med realtidskänsla. Tillsammans med Kings College i London har telekomjätten tagit fram en demo där en läkare kan diagnosticera och operera på distans med hjälp av mobilnätet.
Nej till lagförslag om självkörande bilar
article thumbnail28/6 2017 finns 100 självkörande personbilar i Göteborg via Volvo Car Groups initiativ Drive Me. Men för att Volvo ska kunna testa sina självkörande bilar i verkliga situationer krävs lagändringar. Igår sa Datainspektionen nej till ett aktuellt lagförslag.
Fler företagskunder målet för Conrad
article thumbnail28/6 Den tyska distributören Conrad är nog mest känt som ett ”jätteclas­ohlsson” trots att många av de 700 000 produkterna i katalogen är komponenter, inbyggnadskort, styrsystem, kablage, 3D-skrivare och produktionsutrustning, saker som i första hand riktar sig till företagskunder. För att få fart på försäljningen till just företag anställdes nyligen en dedikerad säljare på det nordiska kontoret i Malmö.
5 minuter Ljupce Talevski: Europamästare i reparation av kretskort
article thumbnail28/6 Ljupce Talevski är flitigt förekommande på svenska och utländska tävlingar i hand­lödning. Han älskar elektronik och kan inte tänka sig att arbeta med något annat.
Huawei adderar 5G-ansvar i Göteborg
article thumbnail27/6 Den kinesiska telekomjätten Huawei utökar uppdraget för verksamheten i Göteborg. Det är regionens kompetens inom mikrovågs- och antennteknik som fällt avgörandet.
Konstruktionssats för kraft
article thumbnail27/6 Med konstruktionssatsen Power Management Lab Kit vänder sig Texas Instruments både till studenter och industri. Alla elektroniksystem behöver kraft, menar företaget när det släpper den nya serien labbsatser som ger praktisk vägledning inom power management med fokus på systemnivå.
Första modulen för NB-IoT
article thumbnail27/6 För två veckor sedan frystes specifikationen för NB-IoT, en del i den nya LTE-standarden som öppnar för smalbandiga och energisnåla IoT-tillämpningar. Schweiziska u-blox är först med att lansera en modul för NB-IoT även om kunderna får vänta till slutet av året på de första exemplaren.
Utbildning – passé eller nödvändig?
article thumbnail27/6 I dagens samhälle spelar utbildning en allt viktigare roll. I en global värld med växande antal välutbildade och med en större tillgänglighet på information hårdnar konkurrensen i alla avseenden. I länder som Kina betraktas utbildning som något vitalt. Inte bara för vem man är, men även för en själv och ens familjs framtid. En biljett till en bättre sådan.
Arrow stöder IoT-entreprenörer på Indiegogo
article thumbnail27/6 Om du presenterar en intressant IoT-idé på gräsrotsfinansieringssajten Indiegogo, kan du få gratis lift med distributören Arrow från start till mål – ända från utvärdering av produkt till marknadsföring.
Så vill distributörerna bli din IoT-allierade
article thumbnail27/6 Elektroniktidningen har kollat upp vilken typ av stöd distributörer  erbjuder för att locka till sig klienter inom området Internet of Things.
Volvo har fått snurr på hjulen
article thumbnail23/6 Igår drog Volvo Cars igång serietillverkning av nya V90. Därmed tillverkar företaget samtliga 90-modeller i Göteborg, i Torslandafabriken. Den egenutvecklade SPA-arkitekturen ligger bakom succén, som gjort att företaget på två år nära fördubblat antalet anställda – en utveckling som  väntas fortsätta.
Häng med IoT Sverige
article thumbnail23/6 IoT som löser samhällsutmaningar inom offentlig sektor. Det är den första satsningen IoT Sverige beslutat om. Vill du hänga på? I så fall är det hög tid att agera. Sista ansökningsdag är den 31 augusti i år.

För mer nyheter, testa en sektion nedan, eller gå till startsidan!

 

Internet of Things Embedded Power Energi Distribution Fordon Kommunikation Medicin Komponenter Produktion Test & mät

 

 
KOMMENTERAT
Kommentarer via Disqus

Annons
Administration Jan Tångring
Annonser Anne-Charlotte Sparrvik
Redaktion red@etn.se
Ansvarig utgivare Anna Wennberg på uppdrag av Elektroniktidningen Sverige AB
© Elektroniktidningen Sverige AB
Publiceringssystem Joomla, webbhotell Glesys