lördag 13 februari 2016vecka 6
Annons
fb
STARTSIDA Internet of Things Embedded Power Energi Distribution Fordon Kommunikation Medicin Komponenter Produktion Test & mät Technical Papers

Sydländska solsubventioner smörjer svenskar Visa endast artikeln (fr utskrift)
Av Anna Wennberg (anna@etn.se)
UR ARKIVET: 2008-10-16  Under årens lopp har fem tillverkare av solcellspaneler fått fäste i Sverige. Majoriteten har utländska ägare. Och majoriteten expanderar rejält just nu. Kraftiga subventioner i Tyskland och Spanien driver på, men har också skapat en påfrestande kiselbrist.

Världsmarknaden för solel har vuxit med mellan 40 och 50 procent under de senaste åren och den klart största drivkraften är de kraftiga subventionerna i delar av Europa. Till detta kommer låg ränta, stigande elpriser och att miljön har hamnat högt upp på den politiska agendan i många länder.

– Utan subventionerna skulle vi inte ha någon business överhuvudtaget. Solel är för dyrt annars, säger Ivar Blekastad, fabrikschef på solpanelstillverkaren REC Scanmodule i värmländska Glava.

För tillfället är Tyskland drag-loket på världens solelsmarknad och i fjol passerade Spanien både Japan och USA. Spanien är numera den näst största marknaden.

De lyckade subventionerna tillåter nätanslutna anläggningar, där de som är anslutna har rätt att till en given tariff sälja den producerade solelen till energibolagen. Elen som man själv förbrukar köps till vanligt pris.

Det är en mycket attraktiv affär för privata villaägare liksom bönder som i Tyskland och Spanien bygger farmer av solpaneler istället för att odla grödor på åkrarna. Affärsmodellen har inte anammats i Sverige, då politiska direktiv saknas och elbolagen inte själva ser det som ett attraktivt alternativ.

Samtidigt har de kraftiga subventionerna också en baksida. Medan Japan och Tyskland under många år jobbat med långsiktiga subventionsprogram har exempelvis Spanien infört en mycket stor, men kortsiktig subvention som fått hela branschen i gungning.

– Den spanska subventionen har varit bra, men också dålig. Den var så stor, så när den nu minskar kommer många att få problem, säger Markus Andersen, styrelsemedlem i solpanelstillverkaren Arctic Solar i Gällivare.

Ur svenskt perspektiv är dock den blomstrande solelsmarknaden i Sydeuropa mestadels positiv. Om den inte funnits är det tveksamt om dagens fem svenska solpanelstillverkare – Arctic Solar, REC Scanmodule, N67 Solar, PV Enterprise och Gällivare Photovoltaic – skulle existera i den omfattningen som de gör. Den inhemska solelsmarknaden är fjuttig i ett europeiskt perspektiv – här installerades totalt 6 MW i fjol, att jämföras med 3,4 GW i övriga Europa – och Sverige saknar en nationell strategi på området.

– Men idag är det inte lönsamt för oss att tillverka i Asien. Det är dyrt att frakta produkterna till Europa och priserna på råvaror regleras av världsmarknadspriser, säger Markus Andersen.

– En container med solcells-paneler är värd runt fem miljoner kronor och från Kina tar det 4–5 veckor att skeppa med båt. Skulle vi tillverka i Kina skulle vi ha runt 50 miljoner i bundet kapital. Det går inte, förklarar Peter Melchio Roedder, vd på solpanelstillverkaren N67 Solar i Porjus.

Alla fem svenska solpanelstillverkare resonerar på samma sätt: så länge marknaden finns inom EU och råvarorna är dyra så är Sverige en bra plats att tillverka på. Processen för att tillverka är i hög grad automatiserad och i dagsläget står solcellerna för omkring 70 procent av kostnaden medan personalkostnaden ligger runt 5–6 procent.

För branschen som helhet är det emellertid väsentligt att sträva mot Grid Parity, det vill säga att det ska vara ekonomiskt med solel utan subventioner. Enligt en prognos från Deutsche Bank kommer USA att nå Grid Parity om 6 till 8 år och ett antagande är att Sverige når dit runt år 2020.

– Men flera faktorer spelar in på hur fort man kan nå Grid Parity, som elpriser, solcellspriser och verkningsgrad, konstaterar Ivar Blekastad.

Ett stort aber idag är bristen på kiselsolceller, eftersom så gott som alla paneler som produceras i världen är baserade på dessa. Bristen har gjort att dagens paneltillverkare har en enorm överkapacitet och att marknaden inte växer snabbt nog. Kiselbristen kombinerat med höga subventioner gör dessutom att priset på solel hålls på en onödigt hög nivå.

Å andra sidan kan man konstatera att bristen på kiselsolceller gynnar annan teknikutveckling, exempelvis solceller i tunnfilm. Dagens tunnfilmssolceller har lägre verkningsgrad än kiselceller men är betydligt billigare, vilket gör att de redan idag kan vara kostnadseffektiva alternativ där plats inte är ett problem.

– Afrika är ett intressant område för tunnfilmssolceller. Solen är stark där och det finns ofta gott om plats. Det kan handla om att bygga system för att ladda mobiltelefoner eller leverera energi till kylskåp, tv och belysning, säger Markus Andersen.

Han menar dessutom att kiselsolcellernas dagar förmodligen är räknade den dagen tunnfilmsalternativen når en verkningsgrad i paritet med dagens kiselsolceller, alltså runt 15 procent.

Ändå är det ingen av de svenska solpaneltillverkarna som idag planerar att gå över och börja producera med tunnfilmssolceller. Problemet är nämligen att hela maskinparken måste bytas om man beslutar sig för att ta det steget.

– Vi tittar mycket på vad som sker inom solcellsutvecklingen, även om vi inte har planer på att byta fokus idag. Samtidigt ser jag det som en skyldighet att jobba med dem som har bra idéer. Finns det tekniker som vi tror har bra potential inom en nära framtid är vi intresserade, säger Peter Melchio Roedder.

 

Läs mer om:

Arctic Solar, REC Scanmodule, N67 Solar, PV Enterprise och Gällivare Photovoltaic (länkar)

 

Annons
Annons
Nya miljoner till Percepio
article thumbnailigår Stockholms Affärsänglar och Professionell Ägarstyrning investerar i Västeråsföretaget Percepio och dess verktyg för programutveckling.
Mer kraft hos Testhouse
article thumbnailigår Test- och mätdistributören Testhouse Nordic kompletterar portföljen med kraftinstrument från taiwanesiska Itech Electronics.
Fullspäckad maskin från Huskvarna
article thumbnailigår Efter fyra års utvecklingsarbete lanserades Husqvarna Viking Designer Epic i Las Vegas i höstas. 
Det handlar om en toppmodern symaskin byggd kring en avancerad mekanisk plattform 
som rymmer allt från nyskapande lysdiodsbelysning, pekskärm och trådlös uppkoppling till -modern elektronik, mängder av sensorer och småmotorer liksom mjukvara för styrning 
– allt utvecklat i småländska Huskvarna.
Driver lysdioder digitalt
article thumbnailigår Det finns många företag som gör drivdon till lysdiodsbelysningar. Göteborgsbaserade Switchtech har placerat sig i det övre segmentet med hög kvalitet, lång livslängd och flexibilitet som signum. I dagarna startar den kommersiella produktionen.
Ladda ner SEE-appen!
article thumbnailigår Ett bra sätt att förbereda sig inför SEE-mässan i april i Kista är att ladda ner appen. Självklart finns den för både Android och iPhone.
Världsrekord i optisk bandbredd
article thumbnailtor 1,125 Tbit/s har brittiska forskare lyckats skicka till en ensam optisk mottagare. Ett av tricken var att knycka idéer från trådlös kommunikation.
Klart med Kitrons nya fabrik i Jönköping
article thumbnailtor Redan i december kunde Elektroniktidningen avslöja att kontraktstillverkaren Kitron planerade att ersätta sin Jönköpingsfabrik med en ny. Nu står det klart att den hamnar i Torsvik, en mil söder om Jönköping och blir 30 procent större än den gamla.
Mycronic köper torn
article thumbnailtor Maskritar- och ytmonteringsföretaget Mycronic köper 75 procent av sin mångåriga samarbetspartner Royotech Digitalelektronik i Tyskland. Företaget utvecklar mellanlagringstorn till ytmonteringslinor.
Powerbox med sikte på tåg
article thumbnailtor Kraftspecialisten Powerbox släpper två kompakta DC/DC-omvandlare med mycket hög verkningsgrad specifikt konstruerad för järnvägsindustrin. Båda ingår i ENAR150D-familjen, som företaget liknar vid en allt-i-allo för kraftarkitekter inom just järnvägssektorn.
Konverterar motorvärmaruttaget till elbilsladdning
article thumbnailtor Byt ut insatsen i den existerande motorvärmarcentralen och använd den sedan för att ladda en el- eller hybridbil. Lösningen kommer från Norrköpingsföretaget Chargestorm som tagit fram en konverteringssats.
Neuronnätsstyrd hybridmotor drog mindre
article thumbnailtor Bränsleförbrukningen sjönk med 8–12 procent i en  laddhybridbil när en forskare lät ett artificiellt neuronät bestämma när den skulle växla mellan batteridrift och bränslemotor.
Fagerhult trollar med LED
article thumbnailtor Energisnålheten och livslängden känner alla till. Men också i ljuskvalitet, intelligens och design rycker LED raskt ifrån äldre belysningsteknik.  Elektroniktidningen har pratat med anrika belysningsleverantören Fagerhult.
Orbit One slår ihop Ronnybyfabrikerna
article thumbnailons Den andra november köpte kontraktstillverkaren Orbit One grannfabriken i Ronneby av Flex. Under året ska de två enheterna slås ihop.
Duken som fått spel
article thumbnailons En bordsduk med fibrer som omvandlar beröring till elektriska signaler. Det är vad Mats Johansson och Li Guo, forskare inom innovationssatsningen Smart Textiles i Borås utvecklat. Här skapas musik i form av trummor och piano, men tekniken med sensorer i textilier kan likaväl bli ett hjälpmedel inom exempelvis undervisning eller äldreomsorg.
GPS-data från buss till östgöte
article thumbnailons Östgötatrafikens app och webbsida för reseplaneringen uppdateras från och med nu med aktuell GPS-position för alla bussar. Teknikplattformen heter MIIPs och kommer från Fältcom i Umeå.
Sveriges första minisatellit ska upp i år
article thumbnailons Satelliten har en volym på en liter och en vikt på ett kg och är byggd av forskare vid Luleå tekniska universitet. Den skjuts upp i rymden innan årets slut tillsammans med nära 50 andra i det internationella projektet QB50.
Montern blinkar och pratar med mobilen
article thumbnailons Genom att blinka överför LED-belysningen eller bildskärmen data till mobiltelefonens kamera. Panasonic demonstrerar sin teknik Light ID på mässan Integrated Systems Europe i Amsterdam.
GOD ELLER OND FORSKNING – AI och nanoteknik
article thumbnailtis Riskerna med artificiell intelligens, nanoteknik och syntetisk biologi är enorma. Det menar Olle Häggström, professor i matematisk statistik på Chalmers, som är aktuell med boken “Here Be Dragons: Science, Technology and the Future of Humanity”.
Baidu tror på självkörande bussar
article thumbnailtis Kinesiska sökmotorföretaget Baidu kommer att släppa självkörande bussar inom tre år och ha serieproduktion inom fem år. Baidu tror att det är i bussar, snarare än personbilar, som det första stora genombrottet för självkörning kommer att ske.
Vill köra själv till bilhandlaren
article thumbnailtis Redan sommaren 2017 ska nya bilar kunna köra ut ur fabriken på egen hand för att parkera på lämplig plats. Projektet kallas Born To Drive och  drivs av Vehicle ICT Arena på Lindhomen Science Park i Göteborg.

För mer nyheter, testa en sektion nedan, eller gå till startsidan!

 

Internet of Things Embedded Power Energi Distribution Fordon Kommunikation Medicin Komponenter Produktion Test & mät

 

 
S.E.E
KOMMENTERAT
Kommentarer via Disqus

Annons
Annons
Administration Jan Tångring
Annonser Anne-Charlotte Sparrvik
Redaktion red@etn.se
Ansvarig utgivare Anna Wennberg på uppdrag av Elektroniktidningen Sverige AB
© Elektroniktidningen Sverige AB
Publiceringssystem Joomla, webbhotell Glesys