Annons

söndag 2 augusti 2015vecka 31
twitterfblinkedin
STARTSIDA Internet of Things Embedded Power Energi Distribution Fordon Kommunikation Medicin Komponenter Produktion Test & mät

Sydländska solsubventioner smörjer svenskar Visa endast artikeln (fr utskrift)
Av Anna Wennberg (anna@etn.se)
UR ARKIVET: 2008-10-16  Under årens lopp har fem tillverkare av solcellspaneler fått fäste i Sverige. Majoriteten har utländska ägare. Och majoriteten expanderar rejält just nu. Kraftiga subventioner i Tyskland och Spanien driver på, men har också skapat en påfrestande kiselbrist.

Världsmarknaden för solel har vuxit med mellan 40 och 50 procent under de senaste åren och den klart största drivkraften är de kraftiga subventionerna i delar av Europa. Till detta kommer låg ränta, stigande elpriser och att miljön har hamnat högt upp på den politiska agendan i många länder.

– Utan subventionerna skulle vi inte ha någon business överhuvudtaget. Solel är för dyrt annars, säger Ivar Blekastad, fabrikschef på solpanelstillverkaren REC Scanmodule i värmländska Glava.

För tillfället är Tyskland drag-loket på världens solelsmarknad och i fjol passerade Spanien både Japan och USA. Spanien är numera den näst största marknaden.

De lyckade subventionerna tillåter nätanslutna anläggningar, där de som är anslutna har rätt att till en given tariff sälja den producerade solelen till energibolagen. Elen som man själv förbrukar köps till vanligt pris.

Det är en mycket attraktiv affär för privata villaägare liksom bönder som i Tyskland och Spanien bygger farmer av solpaneler istället för att odla grödor på åkrarna. Affärsmodellen har inte anammats i Sverige, då politiska direktiv saknas och elbolagen inte själva ser det som ett attraktivt alternativ.

Samtidigt har de kraftiga subventionerna också en baksida. Medan Japan och Tyskland under många år jobbat med långsiktiga subventionsprogram har exempelvis Spanien infört en mycket stor, men kortsiktig subvention som fått hela branschen i gungning.

– Den spanska subventionen har varit bra, men också dålig. Den var så stor, så när den nu minskar kommer många att få problem, säger Markus Andersen, styrelsemedlem i solpanelstillverkaren Arctic Solar i Gällivare.

Ur svenskt perspektiv är dock den blomstrande solelsmarknaden i Sydeuropa mestadels positiv. Om den inte funnits är det tveksamt om dagens fem svenska solpanelstillverkare – Arctic Solar, REC Scanmodule, N67 Solar, PV Enterprise och Gällivare Photovoltaic – skulle existera i den omfattningen som de gör. Den inhemska solelsmarknaden är fjuttig i ett europeiskt perspektiv – här installerades totalt 6 MW i fjol, att jämföras med 3,4 GW i övriga Europa – och Sverige saknar en nationell strategi på området.

– Men idag är det inte lönsamt för oss att tillverka i Asien. Det är dyrt att frakta produkterna till Europa och priserna på råvaror regleras av världsmarknadspriser, säger Markus Andersen.

– En container med solcells-paneler är värd runt fem miljoner kronor och från Kina tar det 4–5 veckor att skeppa med båt. Skulle vi tillverka i Kina skulle vi ha runt 50 miljoner i bundet kapital. Det går inte, förklarar Peter Melchio Roedder, vd på solpanelstillverkaren N67 Solar i Porjus.

Alla fem svenska solpanelstillverkare resonerar på samma sätt: så länge marknaden finns inom EU och råvarorna är dyra så är Sverige en bra plats att tillverka på. Processen för att tillverka är i hög grad automatiserad och i dagsläget står solcellerna för omkring 70 procent av kostnaden medan personalkostnaden ligger runt 5–6 procent.

För branschen som helhet är det emellertid väsentligt att sträva mot Grid Parity, det vill säga att det ska vara ekonomiskt med solel utan subventioner. Enligt en prognos från Deutsche Bank kommer USA att nå Grid Parity om 6 till 8 år och ett antagande är att Sverige når dit runt år 2020.

– Men flera faktorer spelar in på hur fort man kan nå Grid Parity, som elpriser, solcellspriser och verkningsgrad, konstaterar Ivar Blekastad.

Ett stort aber idag är bristen på kiselsolceller, eftersom så gott som alla paneler som produceras i världen är baserade på dessa. Bristen har gjort att dagens paneltillverkare har en enorm överkapacitet och att marknaden inte växer snabbt nog. Kiselbristen kombinerat med höga subventioner gör dessutom att priset på solel hålls på en onödigt hög nivå.

Å andra sidan kan man konstatera att bristen på kiselsolceller gynnar annan teknikutveckling, exempelvis solceller i tunnfilm. Dagens tunnfilmssolceller har lägre verkningsgrad än kiselceller men är betydligt billigare, vilket gör att de redan idag kan vara kostnadseffektiva alternativ där plats inte är ett problem.

– Afrika är ett intressant område för tunnfilmssolceller. Solen är stark där och det finns ofta gott om plats. Det kan handla om att bygga system för att ladda mobiltelefoner eller leverera energi till kylskåp, tv och belysning, säger Markus Andersen.

Han menar dessutom att kiselsolcellernas dagar förmodligen är räknade den dagen tunnfilmsalternativen når en verkningsgrad i paritet med dagens kiselsolceller, alltså runt 15 procent.

Ändå är det ingen av de svenska solpaneltillverkarna som idag planerar att gå över och börja producera med tunnfilmssolceller. Problemet är nämligen att hela maskinparken måste bytas om man beslutar sig för att ta det steget.

– Vi tittar mycket på vad som sker inom solcellsutvecklingen, även om vi inte har planer på att byta fokus idag. Samtidigt ser jag det som en skyldighet att jobba med dem som har bra idéer. Finns det tekniker som vi tror har bra potential inom en nära framtid är vi intresserade, säger Peter Melchio Roedder.

 

Läs mer om:

Arctic Solar, REC Scanmodule, N67 Solar, PV Enterprise och Gällivare Photovoltaic (länkar)

 

 

Eventuella läsarkommentarer finns längre ner (länk)

 

Elektroniktidningen har sommarlov
article thumbnail1/7 Elektroniktidningen har gått på semester. Den 3 augusti sparkar vi igång den digitala tryckpressen igen.
Qualcommchef fälld för insiderbrott
article thumbnail29/6 En tidigare chef för Qualcomm Global Business Operarions dömds till 18 månaders fängelse och en halv miljon dollar i böter, för att ha utnyttjat konfidentiell Qualcomminformation för att göra bra affärer.
LG bygger batterier i valfri form
article thumbnail29/6 Armbandsur är typiskt runda, så genom att helt enkelt kapa två hörn på dagens fyrkantiga batterier säger sig LG kunna ge smarta klockor fyra timmars längre batteritid. De sexkantiga batterierna kommer från en ny produktionsprocess som enligt  LG Chem kan ge batterier i godtyckligt form.
Chalmers ansluter sig till MAX IV och ESS
article thumbnail29/6 Chalmers satsar 50 miljoner kronor på neutronkällan ESS  (European Spallation Source)  och röntgenkällan Max IV i Lund.  Chalmers pengar går till inköp och drift av nya strålrör på MAX IV och till utbildning av en ny generation materialforskare.
Nya pengar för forskning om energieffektiva fordon
article thumbnail29/6 Från och med slutet av augusti kan du ansöka om pengar från Energimyndighetens program Energieffektiva fordon med inriktning på hållbara och fossiloberoende fordon. Detta är den första utlysningen, som kommer att bli årlig.
Grafen höjer kapaciteten i litiumbatteri
article thumbnail29/6 Samsungforskare använde grafen i litiumjonbatterier med betydligt bättre volymkapacitet än dagens. Fordons- och mobilbatterier är möjliga tillämpningsområden den dag tekniken är kommersiellt redo.
Norska babyradarn får USA-representant
article thumbnail26/6 Norska Novelda har fått sin första säljrepresentant. Harper and Two ska marknadsföra norska företagets UWB-baserade sensorteknik Xethru i sydöstra USA.
Liten BLE-modul från Panasonic
article thumbnail26/6 PAN1740 är namnet på en Bluetooth LE-modul från Panasonic. Låg strömförbrukning och liten storlek ska göra den idealisk för exempelvis smarta klockor.
Eko-elektronik får europeisk standard
article thumbnail26/6 Livscykelanalys, produktkategoriregler och miljödeklarationer är grunden för en standard som den europeiska standardiseringsorganisationen Cenelec ska utveckla. Den blir gemensam för all elektrisk och elektronisk utrustning.
Kinesisk wifikrets säger sig vara snålast
article thumbnail26/6 35 års batteritid på ett AAA-batteri. Det säger kinesiska Rockchip att dess wifikrets RKi6000 ska kunna ge. Rockchip säger sig ha betydligt bättre strömförbrukning vid sändning än konkurrerande wifikretsar.
Westcomp: Inköparens förlängda arm
article thumbnail26/6 I en intervju i Elektroniktidningen för tio år sedan kallade vi Westcomp för ”Inköpsavdelningens förlängda arm”. Företaget jobbar fortfarande med samma upplägg. Det kallas ”kitting”, men företagets vd Ralf Haglund gillar egentligen inte beteckningen.
Webbförnyelse står för dörren för Bejoken
article thumbnail26/6 Bejoken började som en butik för radioamatörer. Idag är det tjänster som logistik och lagerhållning liksom personliga relationer som får framförallt mindre och mellanstora tillverkare att välja den Malmöbaserade komponentdistributören.
TMS: Eget lager och affärssystem bakom framgång
article thumbnail26/6 Låga priser på komponenter är förstås vad kunderna efterfrågar i första hand. Men därefter ska komponenterna levereras och här har tiomannaföretaget TMS med åren arbetat fram tryggande upplägg kring lagerhållning både för rullande produktion och långtidsförvaring. Kunderna kräver allt oftare båda.
Svenskar bygger fungerande hjärncell
article thumbnail26/6 En artificiell nervcell som kan kommunicera med mänskliga nervceller på samma sätt som dessa kommunicerar med varandra. Det har forskare vid Karolinska Institutet och Linköpings universitet byggt.
Electrolux stänger fabriken i Mariestad
article thumbnail25/6 Electrolux slutar att bygga kylskåp i sin fabrik i Mariestad. Istället flyttar verksamheten till Ungern av kostnadsskäl. Omkring 250 anställda berörs.
Tyskar vill ladda bilar med nya halvledare
article thumbnail25/6 3,9 miljoner euro lägger Tysklands regering på att ta reda på hur galliumnitrid och kiselkarbid ska kunna ladda elbilar effektivare. Och tystare.
Nokia vill se bilar rapportera vädret
article thumbnail25/6 Fordon längs vägarna är en utmärkt källa till information om väder och vind. Det tycker Nokia och föreslår protokoll för hur sensordata från fordon ska kunna tankas upp och lagras i molnservrar.
Fullt ljus på bästa LED-lamporna
article thumbnail25/6 Världens mest energieffektiva lampor är korade i den internationella tävlingen SEAD Global Efficiency Medal. Svenska Energimyndighetens testlabb har haft i uppgift att kontrollera tävlingsbidragen, där kinesiska lamptillverkare visat framfötterna.
Digi-Key stöttar liten som stor
article thumbnail25/6 För två år sedan gick startskottet för Digi-Keys massiva Europaerövring. Samtidigt gjorde företaget sin första anställning i Norden – Stefan Wihlgaard, bosatt i Stockholm med säljansvar för Norden och Baltikum. Sedan dess har försäljningen i regionen ökat kraftigt. Mellan 2013 och 2014 växte omsättningen enbart i Sverige med 27 procent – så i höstas anställde företaget ytterligare en säljare i regionen.
Energikick för Hanza
article thumbnail25/6 Kontraktstillverkaren Hanza ska tillverka åt Chargestorm – en svensk leverantör av laddstationslösningar för elfordon. Det färska avtalet är flerårigt och har ett initialt årsvärde på mer än tio miljoner kronor.

För mer nyheter, testa en sektion nedan, eller gå till startsidan!

 

Internet of Things Embedded Power Energi Distribution Fordon Kommunikation Medicin Komponenter Produktion Test & mät

 

 
KOMMENTERAT
Kommentarer via Disqus

Annons
Annons
Anna, A-C, Jan, Per
Administration Jan Tångring
Annonser Anne-Charlotte Sparrvik
Redaktion red@etn.se
Ansvarig utgivare Anna Wennberg på uppdrag av Elektroniktidningen Sverige AB
© Elektroniktidningen Sverige AB
Publiceringssystem Joomla, webbhotell Glesys