Annons

lördag 1 november 2014vecka 44
twitterfblinkedin
STARTSIDA Internet of Things Embedded Power Energi Distribution Fordon Kommunikation Medicin Komponenter Produktion Test & mät

Sydländska solsubventioner smörjer svenskar Visa endast artikeln (fr utskrift)
Av Anna Wennberg (anna@etn.se)
2008-10-16  Under årens lopp har fem tillverkare av solcellspaneler fått fäste i Sverige. Majoriteten har utländska ägare. Och majoriteten expanderar rejält just nu. Kraftiga subventioner i Tyskland och Spanien driver på, men har också skapat en påfrestande kiselbrist.

Världsmarknaden för solel har vuxit med mellan 40 och 50 procent under de senaste åren och den klart största drivkraften är de kraftiga subventionerna i delar av Europa. Till detta kommer låg ränta, stigande elpriser och att miljön har hamnat högt upp på den politiska agendan i många länder.

– Utan subventionerna skulle vi inte ha någon business överhuvudtaget. Solel är för dyrt annars, säger Ivar Blekastad, fabrikschef på solpanelstillverkaren REC Scanmodule i värmländska Glava.

För tillfället är Tyskland drag-loket på världens solelsmarknad och i fjol passerade Spanien både Japan och USA. Spanien är numera den näst största marknaden.

De lyckade subventionerna tillåter nätanslutna anläggningar, där de som är anslutna har rätt att till en given tariff sälja den producerade solelen till energibolagen. Elen som man själv förbrukar köps till vanligt pris.

Det är en mycket attraktiv affär för privata villaägare liksom bönder som i Tyskland och Spanien bygger farmer av solpaneler istället för att odla grödor på åkrarna. Affärsmodellen har inte anammats i Sverige, då politiska direktiv saknas och elbolagen inte själva ser det som ett attraktivt alternativ.

Samtidigt har de kraftiga subventionerna också en baksida. Medan Japan och Tyskland under många år jobbat med långsiktiga subventionsprogram har exempelvis Spanien infört en mycket stor, men kortsiktig subvention som fått hela branschen i gungning.

– Den spanska subventionen har varit bra, men också dålig. Den var så stor, så när den nu minskar kommer många att få problem, säger Markus Andersen, styrelsemedlem i solpanelstillverkaren Arctic Solar i Gällivare.

Ur svenskt perspektiv är dock den blomstrande solelsmarknaden i Sydeuropa mestadels positiv. Om den inte funnits är det tveksamt om dagens fem svenska solpanelstillverkare – Arctic Solar, REC Scanmodule, N67 Solar, PV Enterprise och Gällivare Photovoltaic – skulle existera i den omfattningen som de gör. Den inhemska solelsmarknaden är fjuttig i ett europeiskt perspektiv – här installerades totalt 6 MW i fjol, att jämföras med 3,4 GW i övriga Europa – och Sverige saknar en nationell strategi på området.

– Men idag är det inte lönsamt för oss att tillverka i Asien. Det är dyrt att frakta produkterna till Europa och priserna på råvaror regleras av världsmarknadspriser, säger Markus Andersen.

– En container med solcells-paneler är värd runt fem miljoner kronor och från Kina tar det 4–5 veckor att skeppa med båt. Skulle vi tillverka i Kina skulle vi ha runt 50 miljoner i bundet kapital. Det går inte, förklarar Peter Melchio Roedder, vd på solpanelstillverkaren N67 Solar i Porjus.

Alla fem svenska solpanelstillverkare resonerar på samma sätt: så länge marknaden finns inom EU och råvarorna är dyra så är Sverige en bra plats att tillverka på. Processen för att tillverka är i hög grad automatiserad och i dagsläget står solcellerna för omkring 70 procent av kostnaden medan personalkostnaden ligger runt 5–6 procent.

För branschen som helhet är det emellertid väsentligt att sträva mot Grid Parity, det vill säga att det ska vara ekonomiskt med solel utan subventioner. Enligt en prognos från Deutsche Bank kommer USA att nå Grid Parity om 6 till 8 år och ett antagande är att Sverige når dit runt år 2020.

– Men flera faktorer spelar in på hur fort man kan nå Grid Parity, som elpriser, solcellspriser och verkningsgrad, konstaterar Ivar Blekastad.

Ett stort aber idag är bristen på kiselsolceller, eftersom så gott som alla paneler som produceras i världen är baserade på dessa. Bristen har gjort att dagens paneltillverkare har en enorm överkapacitet och att marknaden inte växer snabbt nog. Kiselbristen kombinerat med höga subventioner gör dessutom att priset på solel hålls på en onödigt hög nivå.

Å andra sidan kan man konstatera att bristen på kiselsolceller gynnar annan teknikutveckling, exempelvis solceller i tunnfilm. Dagens tunnfilmssolceller har lägre verkningsgrad än kiselceller men är betydligt billigare, vilket gör att de redan idag kan vara kostnadseffektiva alternativ där plats inte är ett problem.

– Afrika är ett intressant område för tunnfilmssolceller. Solen är stark där och det finns ofta gott om plats. Det kan handla om att bygga system för att ladda mobiltelefoner eller leverera energi till kylskåp, tv och belysning, säger Markus Andersen.

Han menar dessutom att kiselsolcellernas dagar förmodligen är räknade den dagen tunnfilmsalternativen når en verkningsgrad i paritet med dagens kiselsolceller, alltså runt 15 procent.

Ändå är det ingen av de svenska solpaneltillverkarna som idag planerar att gå över och börja producera med tunnfilmssolceller. Problemet är nämligen att hela maskinparken måste bytas om man beslutar sig för att ta det steget.

– Vi tittar mycket på vad som sker inom solcellsutvecklingen, även om vi inte har planer på att byta fokus idag. Samtidigt ser jag det som en skyldighet att jobba med dem som har bra idéer. Finns det tekniker som vi tror har bra potential inom en nära framtid är vi intresserade, säger Peter Melchio Roedder.

 

Läs mer om:

Arctic Solar, REC Scanmodule, N67 Solar, PV Enterprise och Gällivare Photovoltaic (länkar)

 

Annons
Annons

 

Eventuella läsarkommentarer finns längre ner (länk)

 

Svenska bitcoinbolaget hotas av stämningar
article thumbnailtor Kunder till svenska bitcoinföretaget KNC Miner tänker stämma företaget för uteblivna leveranser av företagets processorkort för bicointillverkning. Och företagets presskontakt vägrar svara på frågor. Det berättar den svenska tidningen Computer Sweden.
HP lovar revolution inom 3D-utskrift
article thumbnailtor Hälften så dyr och tio gånger snabbare än konkurrenterna – så beskriver HP sin nya 3D-skrivarteknik. Dessutom lanserar företaget en tillhörande arbetsstation som med hjälpa av kamera och projektor låter dig bolla objekt mellan den fysiska och den virtuella världen.
Finsk strömsnål Bluetooth via USB
article thumbnailtor En USB-dongel för Bluetooth LE finns nu hos RS Components. Tillverkaren är finska Bluegiga.
Effektiv kompakt kraft
article thumbnailtor Kraftspecialisten XP Power säger sig ha branschens minsta konvektionskylda 400 watt AC/DC-omvandlare för medicinska och industriella tillämpningar. Verkningsgraden ligger på 94 procent över en stor del av belastningsområdet.
Norskt skal gör Arduino trådlös
article thumbnailtor Vill du koppla upp ett Arduino Uno-kort trådlöst? Då kan norska Energy Micros utvecklingskort för Bluetooth Smart, ANT och andra 2,4 GHz-standarder med låg energiförbrukning vara ett intressant alternativ.
Ny generation bättre kraftnätsbatteri
article thumbnailtor 300 dollar per kWh. Det är prislappen på en ny generation vanadinbatterier från Imergy. Genom att bland annat använda restprodukter som råvara kan man stryka hela 200 dollar från första generationens prislapp.
Idiotsäker och intelligent laddare
article thumbnailtor Inget går sönder och det blir inga gnistor om du ansluter laddaren på fel sätt. Du kan lämna den inkopplad hur länge som helst utan att batteriet eller fordonets elektronik tar skada. Snarare är det tvärtom, svenska Cteks intelligenta laddare motionerar blybatteriet så att det håller längre.
Vinkelsensor för tuffa tillfällen
article thumbnailons Industrins noggrannaste, snabbaste och energisnålaste magnetiska vinkelsensor är vad Analog Devices just släppt. Sensorn kan direkt mäta axelposition i likströmsmotorer. Likaså är den kvalificerad för fordonstillämpningar.
Fyra halvledarchefer diskuterar IoT
article thumbnailons Att sakernas internet är stekhett har väl knappast undgått någon och självklart är det även ämnet för den traditionella rundabordsdebatten på jättemässan Electronicas första dag med cheferna för ST Microelectronics, NXP, Infineon och Freescale.
Huawei: vår telefon är snabbast
article thumbnailons Huawei släpper en Androidtelefon under det nya varumärket Honor. Hjärtat är en egen systemkrets med Cat6-LTE-modem och fyra Arm Cortex A7- och fyra Arm Cortex A17-kärnor. Det här är världens snabbaste telefon, enligt Huaweis marknadsföring.
Japan köper färsk amerikan för jättesumma
article thumbnailons Japanska Megachips köper amerikanska Sitime, som utvecklar mikromekaniska kretsar som ersätter kvartskristaller i timingtillämpningar, för 200 miljoner dollar – knappt 1,5 miljarder kronor. Köpet sker nästan på Sitimes 10-årsdag.
4k-video i mobiler med Arms nya kärnor
article thumbnailons Arm släpper nya IP-kärnor för grafik, video och skärmstyrning. De ska kunna användas i allt från mobiler till TV-boxar.
Hans Holst: Släpp loss kunderna!
article thumbnailons Den urgamla myten om konflikten mellan Zeus och Prometheus visade på Zeus visdom. Han ville inte att människorna skulle få tillgång till elden. Risken var uppenbar – då eldar människorna upp hela planeten! Denna ovilja att dela med sig av elden kallas den oligarkiska principen. Tänkvärt, eller?
Digi-Key växer starkt i Europa
article thumbnailtis För nästan exakt två år sedan offentliggjorde Digi-Key sin nya offensiv mot Europa. Nu skördar företaget frukten av den genomtänkta satsningen. Försäljningen i Europa har i medel växt med 26 procent i år, jämfört med de tre första kvartalen i fjol.
Raspberry Pi som mätinstrument
article thumbnailtis Oscilloskop, logikanalysator, komparator, vågformsgenerator och spektrumanalysator. Det är några av de instrument som ryms i Bitscope Micro, ett litet vattentätt tillbehör på 12 gram som förvandlar Rapberry Pi till ett fullfjädrat mätinstrument.
Glöm risc och cisc – nu kommer visc
article thumbnailtis En virtuell processorarkitektur – det är en idé som amerikanska Soft Machines i smyg arbetat med  i hela sju år. Nu presenterar gänget till slut sin första kärna. Den ska kunna exekvera 3-4 gånger fler instruktioner per processorcykel än Intel och Arm, och ge 2-4 gånger mer prestanda per watt. Arkitekturen kan dessutom köra program för andra arkitekturer.
Uppåt för Mycronic
article thumbnailtis Ökad orderingång, högre omsättning, förbättrat rörelseresultat och mer pengar kvar efter skatt. Maskritar- och ytmonteringsföretaget Mycronics siffror för årets tredje är klart bättre än i fjol.
Fem minuter med Mats Odell
article thumbnailtis Även om det Vinnovastödda programmet Smartare Elektroniksystem formellt inte startar förrän nästa år arrangerades vad som närmast kan liknas vid en kick-off på Tekniska museet den 25 september. Där presenterade sig Mats Odell, som är nybliven ordförande för programmet.
Infineon staplar sensorer
article thumbnailmån Två oberoende sensorer staplade på varandra i samma kapsel. Så vill Infineon tackla kravet på redundans i säkerhetskritiska fordonstillämpningar där även pris och storlek har avgörande betydelse.
Snabbare fordonsverifiering från Cadence
article thumbnailmån Förmågan att upptäcka att något är fel är en viktig parameter när man ska verifiera att en konstruktion uppfyller fordonsstandarden 26262. Idag görs det arbetet till stor del manuellt, något som Cadence vill snabba upp med ett nytt verktyg för verifiering av funktionell säkerhet.

För mer nyheter, testa en sektion nedan, eller gå till startsidan!

 

Internet of Things Embedded Power Energi Distribution Fordon Kommunikation Medicin Komponenter Produktion Test & mät

 

 
KOMMENTERAT
Kommentarer via Disqus

Annons
Annons
Annons

Sök komponent
(demoversion)






Annons
Annons
Anna, A-C, Jan, Per
Administration Jan Tångring
Annonser Anne-Charlotte Sparrvik
Redaktion red@etn.se
Ansvarig utgivare Anna Wennberg på uppdrag av Elektroniktidningen Sverige AB
© Elektroniktidningen Sverige AB
Publiceringssystem Joomla, webbhotell Glesys
Smal annons