Annons
twitterfblinkedin
fre 3 sep 2010vecka 35
Analogt Digitalt Distribution Fordonselektronik FPGA och asic Inbyggda system Innovation Karriär Kommunikation Konstruktion Opinion Opto Passivt och förbindning Produktion Strömförsörjning Test & mät Övrigt

Linköpings vita lysdiod redo för världen Visa endast artikeln (fr utskrift)
Av Anna Wennberg (anna@etn.se)
1/10 2009  Forskare på Linköpings universitet har i samarbete med en japanska forskargrupp tagit fram förutsättningar för att tillverka en ny typ av vita lysdioder med glödlampslikt ljus men som är upp till tio gånger energieffektivare än dagens glödlampor. Nordisk Energiforskning går nu in och stöder utvecklingen.

Får man tro Mikael Syväjärvi, docent i materialvetenskap på Linköpings universitet, så behöver det inte vara långt till att en vit lysdiod som är lika lämpad för allmänbelysning som dagens glödlampa kan produceras i stora volymer. En sådan lysdiod skulle kunna spara stora mängder energi i världen.

– Bara i Sverige skulle vi kunna spara motsvarande den energi som produceras i kärnkraftsreaktorn Oskarshamn 1, säger Mikael Syväjärvi.

Han har tillsammans med professor Rositza Yakimova på Linköpings universitet och japanska forskare under några års tid utvecklat en ny typ av lysdiod i kiselkarbid som har de egenskaper som krävs för att ersätta glödlampor.

Vanligtvis används blå lysdioder med ett fosforskikt för att skapa vitt ljus. Blå lysdioder har dock problem med att hantera höga strömmar. När strömmen ökar alstras värme istället för ljus, varvid effektiviteten minskar. Ytterligare ett dilemma är att fosfor påverkas negativt av värme.

– Vi har inte dessa problem. Traditionell teknik kräver runt tio dioder för att skapa motsvarande belysning som en 40W-lampa. Vi kommer bara att behöva ett chips, säger Mikael Syväjärvi.

Bakom lysdiodsstrukturen står den japanske forskaren Satoshi Kamiyama vid Meijo University i Japan. Han tillhör samma forskarenhet som professor Isamu Akasaki, världskänd för sin banbrytande forskning inom blå lysdioder.

– Utmaningen för den japanska forskargruppen vara att hitta kiselkarbidmaterial med bra kvalitet för att få tillräckligt ljus, vilket är svårt. Det var så vi fick kontakt. Vi har forskat på detta i 15 år och har en metod som ger kiselkarbid med mycket hög kvalitet och som dessutom använder 500 grader lägre temperatur än andra.

– Forskningen har kommit en bra bit på väg och eftersom det finns en stor marknad för belysning skulle vi vilja få ut tekniken i ett bolag för en tidig teknikintroduktion. Jag räknar med att vi skulle kunna nå industriell produktion om två, tre år i så fall, men det förutsätter att vi kan få tillräcklig finansiering, säger Mikael Syväjärvi.

Finansieringen har visat sig vara en stor utmaning och bromskloss. Mikael Syväjärvi har varit i kontakt med ett flertal potentiella investerare – allt från Energimyndigheten till Ikeas riskkapitalbolag – utan resultat ännu.

För att komma vidare har forskargruppen i Linköping sökte ett bredare samarbete inom forskningsprojektet Norled (Northern light emitting diode initiative). Här deltar forskningsinstitut och armaturtillverkare i från Sverige, Norge, Danmark och Tyskland och projektet omfattar teknik, ljusdesign och social upplevelse. Även lysdiodforskare vid japanska Meijo University är med i samarbetet, liksom svenska Optoga som jobbar med utveckling av lysdiodsplattformar för armaturer.

Norled har just beviljats får 700 000 euro för tre års forskning av Nordisk Energiforskning.
Skribenterna ansvarar för sina egna texter (4)
Re: Frågvis 6/10 2009 Lika nyfiken
"men det förutsätter att vi kan få tillräcklig finansiering"
Re: Ledsen Svensk 6/10 2009 Frågvis
Jag håller med dig om att pengarna kanske kommer i sista sekund, men vad är det som säger att det inte redan har kommit in pengar ifrån andra håll?
Ge dem mer pengar! 5/10 2009 Glad Svensk
1300 miljoner för forskning och utveckling av vita lysdioder för allmänbelysning låter mycket. Eftersom fosforbaserade lysdioder har stora problem med värmeutveckling och effektivitet vid höga strömmar, så kan det lika väl vara bortkastade pengar i värsta fall. Forskningsfinansiering är en utmaning bara det, det står tydligt i artikeln, så det är inte konstigt att Sverige inte ligger längre fram och har liknande exempel som Cree som förresten inte satsat själv utan får enorma mängder pengar från militären, men vi ska inte kalla forskarna oseriösa för det. Låter konstigt att Energimyndigheten inte går in med finansiering för energieffektivisering som sparar in en kärnkraftreaktor medan de delar ut hundratals miljoner till förnyelsebar el. Var det inte häromdagen näringsministern sade att det är viktigt att stödja tidig teknikutveckling när regeringen gav biogas 150 miljoner?
Ta tillbaka pengarna! 3/10 2009 Ledsen Svensk!
Hur kan Nordisk Energiforkning ge detta lag €700 000?
Mikael kanske borde ge sig ut i världen och kolla in de chips som finns? En liten anteckning i sammanhanget, €700 000 euro är per år c;a 2,5 miljoner svenska kronor.
Samsung investerade bara under 2009 1300 miljoner i LED teknik. Känns som att man fått pengar för att få fortsätta få lön under ett par år än att verkligen bedriva seriös forkning.
Hur mycket Philips, Osram, CREE de andra riktigt stora LED tillverkarna lägger så känns detta även som man vill ge pengar till Nordiska företag för att de ligger många år efter.
Kanske de borde startat i tid. Kolla på Tagretti Poulsen och Fagerhult 2 nordiska armatur drakar, de ligger längst ned på listan av de som ligger sist eftersom man inte vågade starta itid och därigenom även utveckla kompetens och sin egen industri. Tänk om de 1995 hade tänkt som Cree eller någon annan av alla de som bara dykte upp från ingenstans gjorde, dvs satsat på nya tekniken i tid!
Sorry men det kunde precis som Telekom eller ännu längre sedan bilindustrin blivit en Nordisk framgång saga för många år men man försöker nu hoppa in i en industri som kräver investeringar i oengar som ingen har i Norden så tänk om och gå på något helt eget och nytänkande
;( Trist att Nordisk utveckling ligger inom vissa områden så långt efter.

Kommentera
Du ansvarar själv för det du skriver.
Det kan ta tio minuter innan din kommentar visas.

Rubrik:
Kommentar:
Signatur:
Eventuell länk:
  Endast små bokstäver utan mellanslag.
Ange koden:
 
S P O N S R A D E  L Ä N K A R
KOMMENTERAT
Visa fler
Visa färre
Visa fler
Visa färre
Visa färre
MEST LÄST JUST NU
Neonodes pekskärm i Sonys nya e-böcker
EU-bingo för Sectra
I år sprängs 300-miljardersvallen
Memssensor avgör hur astmatiker mår
Leab ser tydlig uppgång
Prenumerera
på vårt nyhetsbrev
 
Epost:
Kontakt: Jan Tångring, 0734-17 13 09, pren@etn.se
Vilket jobb söker du?

Jobb med
Sök på alla svenska jobbsajter.
FÄRSKA PRESSRELEASER
OM INBYGGDA SYSTEM
Twitter / ETN_Embedded
ons Archos fem Andoroid-surfplattor på hyllorna i höst Länk Cortex A8, 802.11n, 1,8 till 10 tum
ons Com Expresskort på VIA Nano E Länk VIA COME8X80
ons Inbyggnads PC-burk på Intel Atom N270 klarar -15—60 °C Länk Kontron CB 752
ons Automations- och kiosk-CPU-kort på processorn Nano E, Chrome9 och 2 x GbE Länk Via EPIA-M840
ons IEEE 1588 för Microsoft Windows ger 3 µs delay Länk Real-Time Systems 1588-stack kräver en Intel 82574L network adapter
ons Type 6 pinout på COM-modul Länk Kontron ETXexpress-AI
25/8 VxWorks MILS nu med nätverksstack och LInux-gäst Länk
25/8 Linuxkompatibelt rtos Länk Heter Rowebots Unison och finns för Actel SmartFusion
25/8 26 stycken Cortex A9, 10 stycken Ceva DSP och 9 acceleratorer i basstationskrets Länk Mindspeed Transcede 4000 drar 12 W
20/8 PowerQUICC II Pro under 10 dollar: 400MHz MPC8308 (med GbitE), 400MHz MPC8309 och 266MHz MPC8306 Länk
16/8 OsmocomBB är öppen källkod för basbandet till en GSM-mobil Länk Första samtalet har nu genomförts Länk
16/8 RYKTE: Nvidia Tegra 3 har gått till tape out Länk
REDAKTÖR TÅNGRING TWITTRAR
Twitter / ETN_Jan
igår Immersions haptiskt återkopplade skärmar ska användas i Androidplattor Länk Länk
ons 10,1 tums 1 Ghz Tegra 2-pekplatta på Android 2.2 från Hannspree Länk
mån Playstation, Xbox och Wii får konkurrens av kinesiska Lenovos Ebox Länk
mån Nätneutralitet är lag i Chile. Säger sig vara först i världen Länk
mån Kvantkrypto avlyssnat i smyg. Länk Det är teoretiskt omöjligt.

Adam Anna Fredrik Jan Per
© Elektroniktidningen Sverige AB
Ansvarig utgivare för etn.se är Adam Edström, på uppdrag av Elektroniktidningen Sverige AB
Publiceringssystem Joomla • Webbhotell Glesys • Övervakas av mon.itor.us
Administration Jan TångringAnnonser Fredrik SöderbergRedaktion red@etn.se

Sök komponent




DRIVS AV

Användningsvillkor

Annons
Annons