Nyheten att KTH-professorerna Venkat Rao och Börje Johanssons lyckats få fram ett material (mangandopad zinkoxid) som var magnetiskt vid rumstemperatur fick stor genomslag i svenska medier i september 2003. KTH:s dåvarande rektor Anders Flodström ska enligt Svenska Dagbladet ha sagt att "Det här är det största som hänt sedan transistorn uppfanns". Ett uttalande som han lär ha ångrat efteråt.

Samtidigt som nyheten presenterades grundades företaget Nilsson Materials av serieentreprenören Jan Nilsson för att kommersialisera forskningsresultaten. Bolaget döptes senare om till NM Spintronics och senhösten 2007 ändrades namnet till Spintronix (länk). Den legala hemvisten flyttades till Storbritannien för att förenkla kapitalanskaffningen.

Nu har det svenska bolaget, där utvecklingsarbetet bedrevs, försatts i konkurs. Under de sensate tre åren har bolaget förbrukat åtminstone 25 miljoner kronor, utan att få fram några kommersiella produkter.

Spinntronikmaterial har potentialen att revolutionera halvledarindustrin och Spintronix planer var yviga. Det bildades dotterbolag för att utveckla MRAM, röntgendetektorer liksom sensorer för sprängmedel.

Efter en tid snävade ambitionerna in på MRAM, en minnestyp som lanserades som ersättare till DRAM och flashminnen, men som förblivit en nischprodukt.