– Instrumenten är stora som ett müslipaket och finns typiskt bara hos specialistläkare, säger Niclas Roxhed, forskare på avdelningen mikrosystemteknik på KTH. Nu siktar KTH och Aerocrine på att utveckla en betydligt mindre och billigare sensor i mikromekanik, som kan vara basen i ett litet och billigt mätinstrument som astmasjuka kan ha hemma för att själva testa och avgöra sin medicinering.
Det handlar om en elektrokemisk sensor. Den första prototypen håller på att växa fram i KTH:s labb i Kista.
– Vi utvecklar en mems-sensor där vi även paketerar in elektrolyten i sensorn. Det är en ny approach inom mems-teknik att jobba med vätskor redan i halvledarlabbet, säger Niclas Roxhed.
Sensorerna som Aerocrine använder idag har en diameter på cirka 2 cm och en längd på mellan 3 och 4 cm. Varje sensor byggs för hand och storleken gör dem långsamma, vilket kräver ett komplicerat system för att ta hand om luftflödet vid utandning.
Den framtida sensorn ska kunna tillverkas i ett memsfoundry samt vara liten och snabb, vilket lägger grunden till en enklare kringkonstruktion och pressar priset ytterligare.
Hans Peter Starck-Johnson, produktutvecklingschef på Aerocrine, är dock försiktig med att gissa vilka kostnadsbesparingar den nya sensorn kan ge.
– Vi talar i runda slängar om kostnadsbesparingar för tillverkning av sensorn ner till kanske en fjärdedel av dagens pris. Detta gör att priset per test blir mer attraktivt för hemanvändning och patienten kan ha utrustning hemma, säger han.
Planen är att ha en första sensorprototyp framme under nästa år. Projektet finansieras delvis av Vinnova.
