Annons

fredag 6 mars 2015vecka 10
twitterfblinkedin
STARTSIDA Internet of Things Embedded Power Energi Distribution Fordon Kommunikation Medicin Komponenter Produktion Test & mät

Visa endast artikeln (fr utskrift)
Av Anna Wennberg (anna@etn.se)

2012-06-08 Ericssonintervju: Hans idéer pressar mer ur fibern

Hur kan man med olika tricks klämma in så mycket trafik som möjligt genom dagens fiber? Det är en av utmaningarna som Ericssons forskargrupp inom bredbandsteknik står inför. Hans Mickelsson basar över forskningen, som ska bana väg för terabitfart i stamnätet och gigabitfart till alla slutanvändare.


När LTE nu rullas ut kommer trafiken i näten snudd på att explodera. Det talas om att anslutningshastigheten till nätet kommer att tiofaldigas fram till år 2015 och att den mobila datatrafiken då överstiger 6 miljoner terabyte per månad.

Den intensiva trafiken i LTE-näten ställer betydligt högre krav på allt från själva transporten till switching och noder än dagens GSM- och 3G-nät. Samtidigt börjar de optofiber som installerades i början av 2000-talet nu att fyllas upp.

– Det har gjort att opto kommit mer i -fokus både för oss och andra när vi nu till exempel ska bygga backhaulnät för LTE samt konvergerade metro- och aggrege-ringsnät, eftersom fiber är det medium som bäst klarar den trafiktillväxt som vi ser framför oss, förklarar Hans Mickelsson som är ansvarig för bredbandsforskningen på Ericsson Research.

Hans Mickelsson

Karriär: Kom till Ericsson Research år 2000, där han är chef sedan 2006. Innan dess var han på Telia Research i två år, och dessförinnan utvecklade han optiska fiber och FTTH-system på Ericsson under fem år.
Född: 1968
Bor: Sollentuna
Familj: Gift med Gunilla, två barn Alva och Axel
Intresse: Golf, Vin, Matlagning och Resor

Hans Mickelssons forskargrupp består av 45 personer, vars uppgift framförallt är att bana väg för mycket höga transmissionshastigheter inom de tre områdena opto, mikrovåg och koppar.

En tredjedel av forskargänget koncentrerar sig på opto och samarbetar tajt i gemensamma projekt. Av dessa sitter fem i Kista, några i Silicon Valley, medan Ericssons tunga forskning och utveckling inom opto har sitt fäste i italienska Pisa. Där sitter företagets forskargrupp vägg i vägg med det välkända elituniversitetet Scuola Superiore Sant’Anna, som Ericsson också har ett intensivt samarbete med.

– I vår forskning tittar vi på hur långt vi kan driva kapaciteten i de existerande näten. Hur mycket vi kan tweaka ut ur fibern. Givetvis kommer man inte att behöva terabit idag eller nästa år men för oss på forskningssidan är det jätteintressant att identifiera vilka tekniker vi kommer att behöva jobba med framåt.

I racet mot terabit har Ericssons forskargrupp tagit några rejäla kliv på senare tid.

För lite drygt ett år sedan visade företaget i ett fältprov med forskningsinstitutet Acreo att det går att köra 112 Gbit/s på en enda våglängd i en fiber hela 824 km. Nyligen skruvades hastigheten upp ytterligare. Då visade Ericsson att det går att överföra 400 Gbit/s på två våglängder i ett optonät samtidigt som annan trafik trafikerade nätet. Testet utfördes i operatören Telefonicas existerande nät i Spanien.

– Testet i Spanien gjorde vi för att se hur teknikerna fungerar i ett riktigt nät. Sen har vi också rent konceptuellt demonstrerat hur man ska göra terabittransmission, men det har vi ännu inte testat i något nät, säger Hans Mickelsson.

För forskarna på Ericsson Research är tidshorisonten inställd på tre till fem år. Den ska ligga precis framför vad företaget definierar som sin roadmapp-kant, som vanligtvis ligger två år framåt i tiden.

– Vi har mandat att arbeta med det vi tror är rätt för Ericsson. Vår uppgift är framför-allt att komma med bra idéer. Vi har också utrymme att göra lite fel ibland så att det inte behöver ske när vi väl är i produktion och det kostar 100-tals miljoner kronor.

Terabittransmission är ett typiskt sådant forskningsområde.

Det är fortfarande lite oklart vad som kommer att ske nu när 100 Gbit/s tagit klivet ut från forskarvärlden. Frågan är om nästa nod blir dennatext400 Gbit/s eller om standarden kommer att trappas upp i steg likt Ethernet, först 10 Gbit/s sedan 100 Gbit/s och därefter 1 000 Gbit/s.

Oberoende av utfallet är terabit en intressant utmaning med många problemställningar som Ericsson just nu försöker identifiera.

– Det finns något som heter ”faster than Nyqvist”. Det går ut på att man genom små trick i signalbehandlingen och olika filter kan trycka in mer information än Nyqvist-teoremet egentligen tillåter.

Ericsson använder en variant som man kallar frequency-packing. Med den i ryggen har företaget i samarbete med universitetet Scuola Superiore Sant’Anna och det italienska telekomkonsortiet CNIT kunnat visa att det går att skicka 1 Tbit på en våglängd över ett avstånd på 3 200 km.

– I testet jobbade vi med 200 GHz-slottar. Här skulle vi kunna få in 50 sådana slottar  i en fiber, vilket skulle motsvara 50 Tbit per fiber, säger Hans Mickelsson.

Samtidigt poängterar han att terabittrafik är något som bara är aktuellt långt ute i nätet (backbone) där den tunga trafiken transporteras. Det kan röra sig om trafik mellan olika länder, eller kanske stora städer som Stockholm och Göteborg.
I mobile backhaul, som ligger nära användarna, är det istället gigabitfart som står på agendan.

– I gamla nät som GSM och 3G har man inte behövt så mycket kapacitet i backhaul. Det har räckt med några Mbit. Men med LTE talar vi om gigabitkapacitet i radiogrässnittet. Här på Ericsson Research arbetar vi utifrån antagandet att varje slutanvändare behöver en gigabit framöver.

Ett sådant antagande innebär att en framtida basstation med tre antenner ska kunna leverera 3 Gbit. Hur detta sker bäst är inte skrivet i sten, utan måste avgöras från fall till fall och beror till stor del av den befintliga miljön och infrastrukturen. Bästa lösningen kan mycket väl vara baserad på mikrovågsteknik, men också fiber.

För framtida fiberlösningar i backhaul tittar Ericsson företrädesvis på olika PON-lösningar (Passiv Optical Network), där grundtesen är att man skickar information från en punkt till många punkter i nätet och uppdelningen av själva signalen sköts av en splitter.

Ericsson har under flera år satsat stort på GPON – Gigabit Passive Optical Network – för fiberaccess den sista kilometern till fastigheter eller enskilda hushåll. Men GPON-tekniken är inte optimal i alla tänkbara framtidsscenarier eftersom lösningen medför att all trafik delar på den gemensamma länken.

– Det är ett TDMA-protokoll så de olika delarna måste vänta på sin tidslucka innan de kan sända. Det skapar problem med delayer och asymmetrier. Därför jobbar vi just nu väldigt mycket med våglängdsmultiplexad PON (WDM PON).

Hans Mickelsson berättar att ett tänkbart framtidsscenario som hans forskargrupp studerar är en lösning där man centraliserar all basbandsprocessing till en plats i nätet, exempelvis till ett så kallat central office (CO). Därifrån drar man sedan fiber till flera olika radioenheter – Remote Radio Unit (RRU) – som sitter i nätet tillsammans med antennen.

– Men om man centraliserar all basbandsprocessing genom att använda CPRI, så kallat Cloud RAN, blir kraven på delay och gitter extremt höga. Så istället för att använda en powersplitter i nätet tittar vi på att dela upp signalen med ett våglängdsfilter som gör att varje basstation adresseras med en enda våglängd.

För att förtydliga idén tar han upp en penna och ritar några utspridda basstationer som via en närbelägen knutpunkt binds ihop med ett CO betydligt längre bort i nätet. I knutpunkten sitter ett våglängdsfilter som delar upp signalen i våglängdssegment och därmed skapar en logisk punkt-till-punkt-förbindelse mellan respektive basstation och CO. Metoden ger väldigt hög kapacitet samt extremt liten fördröjning och lågt gitter i länken.

Den stora utmaningen med våglängds-multiplexad PON är emellertid att skapa den lilla flexibla transceivern som ska sitta i själva termineringspunkten i basstationen.

– Vi jobbar väldigt mycket med är att hitta lösningar där transceivern är helt våglängdsoberoende. Man vill ha en produkt som man kan plugga in i vilken radiobasstation som helt och som sedan automatiskt ställer in våglängden som den ska jobba på.

Rent funktionsmässigt går det naturligtvis att göra allt detta med avstämbara laserar‚ men de är gjorda för transportnäten och fortfarande för dyra för att användas i backhaul. Istället söker Ericsson helt andra lösningar för att minska kostnaderna kraftigt.

Ett sådant koncept kallar företaget våglängdsåteranvändning, vilket innebär att trafiken skickas på samma våglängd i båda riktningar. Metoden ger i ett slag fördubblad kapaciteten mot normalläget, då man ju användar olika våglängder upp och ner i nätet.

– Fotoner har egenskapen att om de träffas på samma våglängd så kör de bara förbi varandra. Så tekniken fungerar väldigt bra, konstaterar Hans Mickelsson.

En viktig utgångspunkt när Ericssons forskargrupp blickar framåt är att hela tiden sträva efter att utnyttja den infrastruktur som redan finns. Idag finns mängder av fiber utlagd som bara utnyttjas till en bråkdel, så inga nya fiber ska behöva grävas ner där det redan finns.

– Vi vill ju hjälpa våra kunder att utnyttja sina nät bättre, så att de kan ta hand om trafikexplosionen som kommer. Det gör vi exempelvis med olika modulationsmetoder och våra olika idéer på hur man kan återanvända våglängder, förklarar Hans Mickelsson.

Men Ericsson deltar också i forskningssammanhang med mer akademisk och långsiktig karaktär. I sådana projekt är syftet med närvaron främst att förstå vart utvecklingen inom industrin är på väg, men också att få vara med och ställa krav i ett tidigt skede.

EU-projektet Apache – som fokuserat på kiselfotonik – är ett paradexempel på detta. Ericsson deltog i projektet, vars mål vara att ta fram en demonstrator i form av en 10 5 100 Gbit transceiver i indiumfosfid. Projektet startade år 2008 och avslutades strax före årsskiftet.

– Kiselfotonik är ur ett forskningsperspektiv väldigt intressant och viktigt för oss. Man har ju talat om att integrera optik på kisel i 20 år. Utmaningen har varit att integrera lasern på kislet, men det finns fysikaliska mekanismer som gör att det nästan är omöjligt.

På senare tid har dock industrin kommit till ett läge där man börjar ana att integrerad fotonik är möjligt. Och på sikt kommer det sannolikt gå att göra CMOS-skivor som både rymmer optik och elektronik.

Ett tydligt tecken på telekomindustrins intresset för kiselfotonik är också den gemensamma investering som gjordes i höstas av ett flertal kommunikationsföretag, där-ibland Ericsson och Nokia Siemens. Tillsammans investerade de 19 miljoner dollar i det amerikanska uppstartsföretaget Skorpios Technologies, som utvecklar just kiselfotonikkretsar.

– Kiselfotonik kan mycket väl bli ett paradigmskifte i industrin när det gäller hur man bygger noder framöver. Kan man exempelvis göra switchningen i näten med kiselfotonik kan det bli en väldigt liten och effektiv lösning som kan komma att minska energiförbrukningen i nätet radikalt, säger Hans Mickelsson.
Annons
Annons

 

Eventuella läsarkommentarer finns längre ner (länk)

 

Japan satsar på smarta bilar
article thumbnail15:18 Japan gör en samlad satsning för att snabba på utvecklingen och introduktionen av automatiserade fordon. Både fordonstillverkare, teknikföretag, leverantörer, universitet och offentlig sektor är involverade.
Mediateks första A72-processor i surfplatta i år
article thumbnail13:44 En mobilprocessor med två Cortex A72-kärnor och två Cortex A53-kärnor  – det har taiwanesiska Mediatek börjat volymtillverka. En åttkärna på Cortex A53 med integrerat LTE-basband finns i provexemplar.
Regeringen vill ha mer bredband för pengarna
article thumbnail10:47 Har du idéer om hur bredbandsutbyggnaden skulle kunna snabbas upp eller ske billigare i Sverige? Då ska du höra av dig till it-minister Mehmet Kaplan innan den 5 juni.
Huawei vill växa i Sverige
article thumbnail10:39 Idag arbetar 350 personer med forskning och utveckling på något av Huaweis kontor i Sverige. Den siffran ska öka med 100 personer på två år.
Testforum vill ha ditt bidrag
article thumbnail10:37 Efter Malmö och Tallin är det nu dags för Oslo att hysa NTF Testforum, en tvådagarskonferens om test av elektroniksystem. Även om det är långt kvar till 24 november vill arrangörerna redan nu ha in förslag på föredrag.
Saferange söker seriös samarbetspart
article thumbnail8:56 Efter flera års utvecklingsarbete, ett flertal prototyper och beviljade patent i både USA och Sverige är svenska Saferange redo att ta sin laserbaserade sensorteknik till marknaden. Tekniken är suverän för att övervaka stora områden trots utmanande väderförhållanden. Nu letar företaget efter en samarbetspart med kompetens att ta det sista steget till färdig produkt.
Plugga inbyggnadsprogrammering i Linköping
article thumbnailigår En ny tvåårig yrkesutbildning i mjukvaruutveckling för inbyggda system erbjuds på Ösyh (Östsvenska yrkeshögskolan) i Linköping. Det berättar tidningen Linköpingsposten.
Två av fem laddstationer är smarta
article thumbnailigår Snart finns tusen laddpunkter – fördelade på 300 laddstationer – registrerade i den nationella databasen för laddinfrastruktur. 40 procent av stationerna är smarta vilket innebär att man i realtid kan se om det finns  lediga stolpar utan att vara på plats.
Prispressad signalgenerator
article thumbnailigår Bäst pris och prestanda i klassen. Så presenterar Tektrionix signalgeneratorn TSG4100A som genererar fas- och amplitudmodulerade rf-signaler upp till 6 GHz.
Wolfram vill ha dina sensordata i sitt moln
article thumbnailigår Sökmotorn Wolfram Alpha kan nu söka upp och bearbeta data från världens alla sensorer. Wolfram Research erbjuder  datalagring och databearbetning via Wolfram Language som molntjänst för Internet for Things.
Sprejen som avslöjar flussmedelsrester
article thumbnailigår Flussmedel används för att öka lödbarheten men kan leda till korrosion på kretskorten om man inte lyckas tvätta bort resterna som finns kvar efter lödprocessen. Hittills har det varit svårt att upptäcka flussmedelsrester men med en ny dansk spray ska det gå som en barnlek.
IoT-krets på Cortex M4F från Toshiba
article thumbnailigår Sensorer, Cortex-M4F-cpu, Bluetooth LE och rf plus treaxliga accelerometer och gyron – allt du enligt Toshiba behöver för att implementera uppkopplad elektronik – det finns i TZ1001MBG och TZ1021MBG  som är de senaste medlemmarna i Toshibas TZ1000-familj av App Lite-kretsar.
Italien lägger fibermatta
article thumbnailons Italiens regering ska täcka sitt land med fiberbredband för 55 miljarder kronor. Beslutet fattades igår.
Xiaomi släpper armband i Europa
article thumbnailons Kinesiska mobiltelefonstjärnskottet Xiaomi har för närvarande inga planer på att släppa mobiler i Europa. Vi får hålla tillgodo med smarta sportarmband, batteripack och öronlurar. 
Åtta kanaler för trefasmotorer
article thumbnailons Ett oscilloskop med åtta kanaler och 12-bitars AD-omvandlare, plus analyspaket för motorer och effektstyrning. Det är vad som behövs när man utvecklar trefasmotorer med tillhörande drivning och styrning anser LeCroy som utgått från HDO8000 när företaget utvecklat det nya instrumentet MDA800.
Minsta nätverksanalysatorn
article thumbnailons För ett knappt år sedan lanserade japanska Anritsu en billig nätverksanalysator utan skärm och knappar. Nu kommer en hårdbantad version av Shockline som ansluts till datorn via USB och bara har en port.
Du kan bli Mediatek-startup
article thumbnailons Taiwanesiska mobilprocessormakaren Mediatek lägger 2,5 miljarder kronor i en investeringsfond för nyföretag jorden runt. Om du har en verksamhetsidé inom IoT, nätinfrastruktur, nättjänster eller halvledarsystem och -produkter kan du få kapital från företaget. 
ABB och Ericsson samarbetar om molnet
article thumbnailons Kortare startsträcka plus lägre energi- och underhållskostnader. Det ska bli resultatet när Ericsson och ABB börjar samarbeta kring hur man bygger datacenter för molntjänster.
Utvecklingskort för Sigfoxuppkopplade ting
article thumbnailtis Ett GPS-chip, en modul  för den smalbandiga radiotekniken Sigfox och en antenn. Det, och lite till, har distributören Arrow placerat i ett utvecklingskort med samma formfaktor som Arduino.
Atom X med integrerad LTE
article thumbnailtis Intelprocessorer med LTE, ARM-grafik och i 14 nm – det är några av nyheterna på mobilfronten från Mobile World Congress. Mest iögonenfallande är kanske de nya beteckningarna, Atom X3, X5 och X7 i analogi med hur företaget döper sina pc-processorer.

För mer nyheter, testa en sektion nedan, eller gå till startsidan!

 

Internet of Things Embedded Power Energi Distribution Fordon Kommunikation Medicin Komponenter Produktion Test & mät

 

 
KOMMENTERAT
Kommentarer via Disqus

Annons
Annons
Annons
Anna, A-C, Jan, Per
Administration Jan Tångring
Annonser Anne-Charlotte Sparrvik
Redaktion red@etn.se
Ansvarig utgivare Anna Wennberg på uppdrag av Elektroniktidningen Sverige AB
© Elektroniktidningen Sverige AB
Publiceringssystem Joomla, webbhotell Glesys
Smal annons