Annons

fredag 30 januari 2015vecka 5
twitterfblinkedin
STARTSIDA Internet of Things Embedded Power Energi Distribution Fordon Kommunikation Medicin Komponenter Produktion Test & mät

Visa endast artikeln (fr utskrift)
Av Anna Wennberg (anna@etn.se)

2012-06-08 Ericssonintervju: Hans idéer pressar mer ur fibern

Hur kan man med olika tricks klämma in så mycket trafik som möjligt genom dagens fiber? Det är en av utmaningarna som Ericssons forskargrupp inom bredbandsteknik står inför. Hans Mickelsson basar över forskningen, som ska bana väg för terabitfart i stamnätet och gigabitfart till alla slutanvändare.


När LTE nu rullas ut kommer trafiken i näten snudd på att explodera. Det talas om att anslutningshastigheten till nätet kommer att tiofaldigas fram till år 2015 och att den mobila datatrafiken då överstiger 6 miljoner terabyte per månad.

Den intensiva trafiken i LTE-näten ställer betydligt högre krav på allt från själva transporten till switching och noder än dagens GSM- och 3G-nät. Samtidigt börjar de optofiber som installerades i början av 2000-talet nu att fyllas upp.

– Det har gjort att opto kommit mer i -fokus både för oss och andra när vi nu till exempel ska bygga backhaulnät för LTE samt konvergerade metro- och aggrege-ringsnät, eftersom fiber är det medium som bäst klarar den trafiktillväxt som vi ser framför oss, förklarar Hans Mickelsson som är ansvarig för bredbandsforskningen på Ericsson Research.

Hans Mickelsson

Karriär: Kom till Ericsson Research år 2000, där han är chef sedan 2006. Innan dess var han på Telia Research i två år, och dessförinnan utvecklade han optiska fiber och FTTH-system på Ericsson under fem år.
Född: 1968
Bor: Sollentuna
Familj: Gift med Gunilla, två barn Alva och Axel
Intresse: Golf, Vin, Matlagning och Resor

Hans Mickelssons forskargrupp består av 45 personer, vars uppgift framförallt är att bana väg för mycket höga transmissionshastigheter inom de tre områdena opto, mikrovåg och koppar.

En tredjedel av forskargänget koncentrerar sig på opto och samarbetar tajt i gemensamma projekt. Av dessa sitter fem i Kista, några i Silicon Valley, medan Ericssons tunga forskning och utveckling inom opto har sitt fäste i italienska Pisa. Där sitter företagets forskargrupp vägg i vägg med det välkända elituniversitetet Scuola Superiore Sant’Anna, som Ericsson också har ett intensivt samarbete med.

– I vår forskning tittar vi på hur långt vi kan driva kapaciteten i de existerande näten. Hur mycket vi kan tweaka ut ur fibern. Givetvis kommer man inte att behöva terabit idag eller nästa år men för oss på forskningssidan är det jätteintressant att identifiera vilka tekniker vi kommer att behöva jobba med framåt.

I racet mot terabit har Ericssons forskargrupp tagit några rejäla kliv på senare tid.

För lite drygt ett år sedan visade företaget i ett fältprov med forskningsinstitutet Acreo att det går att köra 112 Gbit/s på en enda våglängd i en fiber hela 824 km. Nyligen skruvades hastigheten upp ytterligare. Då visade Ericsson att det går att överföra 400 Gbit/s på två våglängder i ett optonät samtidigt som annan trafik trafikerade nätet. Testet utfördes i operatören Telefonicas existerande nät i Spanien.

– Testet i Spanien gjorde vi för att se hur teknikerna fungerar i ett riktigt nät. Sen har vi också rent konceptuellt demonstrerat hur man ska göra terabittransmission, men det har vi ännu inte testat i något nät, säger Hans Mickelsson.

För forskarna på Ericsson Research är tidshorisonten inställd på tre till fem år. Den ska ligga precis framför vad företaget definierar som sin roadmapp-kant, som vanligtvis ligger två år framåt i tiden.

– Vi har mandat att arbeta med det vi tror är rätt för Ericsson. Vår uppgift är framför-allt att komma med bra idéer. Vi har också utrymme att göra lite fel ibland så att det inte behöver ske när vi väl är i produktion och det kostar 100-tals miljoner kronor.

Terabittransmission är ett typiskt sådant forskningsområde.

Det är fortfarande lite oklart vad som kommer att ske nu när 100 Gbit/s tagit klivet ut från forskarvärlden. Frågan är om nästa nod blir dennatext400 Gbit/s eller om standarden kommer att trappas upp i steg likt Ethernet, först 10 Gbit/s sedan 100 Gbit/s och därefter 1 000 Gbit/s.

Oberoende av utfallet är terabit en intressant utmaning med många problemställningar som Ericsson just nu försöker identifiera.

– Det finns något som heter ”faster than Nyqvist”. Det går ut på att man genom små trick i signalbehandlingen och olika filter kan trycka in mer information än Nyqvist-teoremet egentligen tillåter.

Ericsson använder en variant som man kallar frequency-packing. Med den i ryggen har företaget i samarbete med universitetet Scuola Superiore Sant’Anna och det italienska telekomkonsortiet CNIT kunnat visa att det går att skicka 1 Tbit på en våglängd över ett avstånd på 3 200 km.

– I testet jobbade vi med 200 GHz-slottar. Här skulle vi kunna få in 50 sådana slottar  i en fiber, vilket skulle motsvara 50 Tbit per fiber, säger Hans Mickelsson.

Samtidigt poängterar han att terabittrafik är något som bara är aktuellt långt ute i nätet (backbone) där den tunga trafiken transporteras. Det kan röra sig om trafik mellan olika länder, eller kanske stora städer som Stockholm och Göteborg.
I mobile backhaul, som ligger nära användarna, är det istället gigabitfart som står på agendan.

– I gamla nät som GSM och 3G har man inte behövt så mycket kapacitet i backhaul. Det har räckt med några Mbit. Men med LTE talar vi om gigabitkapacitet i radiogrässnittet. Här på Ericsson Research arbetar vi utifrån antagandet att varje slutanvändare behöver en gigabit framöver.

Ett sådant antagande innebär att en framtida basstation med tre antenner ska kunna leverera 3 Gbit. Hur detta sker bäst är inte skrivet i sten, utan måste avgöras från fall till fall och beror till stor del av den befintliga miljön och infrastrukturen. Bästa lösningen kan mycket väl vara baserad på mikrovågsteknik, men också fiber.

För framtida fiberlösningar i backhaul tittar Ericsson företrädesvis på olika PON-lösningar (Passiv Optical Network), där grundtesen är att man skickar information från en punkt till många punkter i nätet och uppdelningen av själva signalen sköts av en splitter.

Ericsson har under flera år satsat stort på GPON – Gigabit Passive Optical Network – för fiberaccess den sista kilometern till fastigheter eller enskilda hushåll. Men GPON-tekniken är inte optimal i alla tänkbara framtidsscenarier eftersom lösningen medför att all trafik delar på den gemensamma länken.

– Det är ett TDMA-protokoll så de olika delarna måste vänta på sin tidslucka innan de kan sända. Det skapar problem med delayer och asymmetrier. Därför jobbar vi just nu väldigt mycket med våglängdsmultiplexad PON (WDM PON).

Hans Mickelsson berättar att ett tänkbart framtidsscenario som hans forskargrupp studerar är en lösning där man centraliserar all basbandsprocessing till en plats i nätet, exempelvis till ett så kallat central office (CO). Därifrån drar man sedan fiber till flera olika radioenheter – Remote Radio Unit (RRU) – som sitter i nätet tillsammans med antennen.

– Men om man centraliserar all basbandsprocessing genom att använda CPRI, så kallat Cloud RAN, blir kraven på delay och gitter extremt höga. Så istället för att använda en powersplitter i nätet tittar vi på att dela upp signalen med ett våglängdsfilter som gör att varje basstation adresseras med en enda våglängd.

För att förtydliga idén tar han upp en penna och ritar några utspridda basstationer som via en närbelägen knutpunkt binds ihop med ett CO betydligt längre bort i nätet. I knutpunkten sitter ett våglängdsfilter som delar upp signalen i våglängdssegment och därmed skapar en logisk punkt-till-punkt-förbindelse mellan respektive basstation och CO. Metoden ger väldigt hög kapacitet samt extremt liten fördröjning och lågt gitter i länken.

Den stora utmaningen med våglängds-multiplexad PON är emellertid att skapa den lilla flexibla transceivern som ska sitta i själva termineringspunkten i basstationen.

– Vi jobbar väldigt mycket med är att hitta lösningar där transceivern är helt våglängdsoberoende. Man vill ha en produkt som man kan plugga in i vilken radiobasstation som helt och som sedan automatiskt ställer in våglängden som den ska jobba på.

Rent funktionsmässigt går det naturligtvis att göra allt detta med avstämbara laserar‚ men de är gjorda för transportnäten och fortfarande för dyra för att användas i backhaul. Istället söker Ericsson helt andra lösningar för att minska kostnaderna kraftigt.

Ett sådant koncept kallar företaget våglängdsåteranvändning, vilket innebär att trafiken skickas på samma våglängd i båda riktningar. Metoden ger i ett slag fördubblad kapaciteten mot normalläget, då man ju användar olika våglängder upp och ner i nätet.

– Fotoner har egenskapen att om de träffas på samma våglängd så kör de bara förbi varandra. Så tekniken fungerar väldigt bra, konstaterar Hans Mickelsson.

En viktig utgångspunkt när Ericssons forskargrupp blickar framåt är att hela tiden sträva efter att utnyttja den infrastruktur som redan finns. Idag finns mängder av fiber utlagd som bara utnyttjas till en bråkdel, så inga nya fiber ska behöva grävas ner där det redan finns.

– Vi vill ju hjälpa våra kunder att utnyttja sina nät bättre, så att de kan ta hand om trafikexplosionen som kommer. Det gör vi exempelvis med olika modulationsmetoder och våra olika idéer på hur man kan återanvända våglängder, förklarar Hans Mickelsson.

Men Ericsson deltar också i forskningssammanhang med mer akademisk och långsiktig karaktär. I sådana projekt är syftet med närvaron främst att förstå vart utvecklingen inom industrin är på väg, men också att få vara med och ställa krav i ett tidigt skede.

EU-projektet Apache – som fokuserat på kiselfotonik – är ett paradexempel på detta. Ericsson deltog i projektet, vars mål vara att ta fram en demonstrator i form av en 10 5 100 Gbit transceiver i indiumfosfid. Projektet startade år 2008 och avslutades strax före årsskiftet.

– Kiselfotonik är ur ett forskningsperspektiv väldigt intressant och viktigt för oss. Man har ju talat om att integrera optik på kisel i 20 år. Utmaningen har varit att integrera lasern på kislet, men det finns fysikaliska mekanismer som gör att det nästan är omöjligt.

På senare tid har dock industrin kommit till ett läge där man börjar ana att integrerad fotonik är möjligt. Och på sikt kommer det sannolikt gå att göra CMOS-skivor som både rymmer optik och elektronik.

Ett tydligt tecken på telekomindustrins intresset för kiselfotonik är också den gemensamma investering som gjordes i höstas av ett flertal kommunikationsföretag, där-ibland Ericsson och Nokia Siemens. Tillsammans investerade de 19 miljoner dollar i det amerikanska uppstartsföretaget Skorpios Technologies, som utvecklar just kiselfotonikkretsar.

– Kiselfotonik kan mycket väl bli ett paradigmskifte i industrin när det gäller hur man bygger noder framöver. Kan man exempelvis göra switchningen i näten med kiselfotonik kan det bli en väldigt liten och effektiv lösning som kan komma att minska energiförbrukningen i nätet radikalt, säger Hans Mickelsson.
Annons

 

Eventuella läsarkommentarer finns längre ner (länk)

 

Utbildningen som ger jobb
article thumbnailigår Västeråsbaserade Agstu får fortsatt förtroende att driva den ettåriga yrkesinriktade distansutbildningen ”Tillämpad Elektronik för Inbyggda System”, TEIS. FPGA-specialisten Lennart Lindh ligger bakom utbildningen, som går för fjärde gången.
Sics dumpar föraren
article thumbnailigår Googles förarlösa bilar har fått fart på debatten om hur bilarna kan byggas i framtiden. Forskningsinstitutet Sics är betydligt mer jordnära i projektet Wroomm som studerar fjärrstyrda arbetsfordon för bland annat gruvor.
Volvo och Siemens mekar elbuss
article thumbnailigår Fordonstillverkaren Volvo och industrikoncernen Siemens har tecknat ett globalt avtal om att leverera kompletta system för elektriska bussar. Samarbetet gäller för Volvos elhybridbussar och helelektriska bussar som Siemens ska leverera och installera laddstationer till.
Bättre lönsamhet i Data Respons
article thumbnailigår Konsulten Data Respons redovisar god tillväxt och ökande lönsamhet för 2014. Orderingången i fjärde kvartalet satte rekord.
Lightlab släcker lampan
article thumbnailigår Svenska Lightlab – som under många år försökt ta fram ett miljövänligt alternativ till dagens lågenergilampor – byter spår. Istället för att göra lampor för belysning går företaget över till att utveckla UV-lampor för vattenrening. Samtidigt bantas företaget.
Ska ge nationer klimatråd
article thumbnailons Lundaprofessorn Lars J Nilsson är en av 12 experter i en internationell grupp som ska ge råd om klimatomställning. Medlemmarna har redan bistått 50 internationella organisationer och 200 regeringar  och organisationer i 27 länder.
Termoparen ser vad du gör
article thumbnailons Den kan detektera dig och din kompis och se åt vilket håll ni rör er. Panasonics nya sensor är baserad på 64 så kallade termopar som mäter IR-strålningen, det vill säga värmen på objekten inom synfältet.
Världsrekord i kvartalsvinst
article thumbnailons Apple skriver historia: 18 miljarder dollar gjorde företaget i vinst under kvartalet som slutade den 27 december. Det tidigare rekordet på 16 miljarder dollar innehades av det ryska energibolaget Gazprom.
Intel i kinaprocessor i år
article thumbnailons Kinesiska Spreadtrum ska släppa en serie Intelbaserade systemkretsar under andra halvåret i år. Det avslöjar tidningen Digitimes.
Ericsson skriver om 5G
article thumbnailons Kapplöpningen inför den kommande 5G-standarden pågår sedan ett par år och telekomjätten Ericsson är med i många av de större projekten, framförallt i Europa och i Asien. Företrädare för företaget pratar ofta om vad tekniken måste klara när den lanseras runt 2020. Nu har företaget släppt ett 14-sidigt vitpapper som går lite mer på djupet.
Mer M2M hos Acte
article thumbnailons Acte Solutions ska sälja M2M-produkter från australiska NetComms Wireless på den nordiska marknaden. Företaget utvecklar M2M-produkter för 3G och 4G men även för bredband i glesbygd.
Styv bris för vindkraft i fjol
article thumbnailons USA installerade sex gånger mer vindkraftseffekt 2014 än 2013. I Kina växte installationerna med 38 procent – landet tog 40 procent av alla de vindwatt som installerades globalt. Siffrorna kommer från BNEF (Bloomberg New Energy Finance).
Lattice köper kommunikation för miljarder
article thumbnailtis FPGA-företaget Lattice har lagt ett kontantbud värt 5,2 miljarder kronor på Silicon Image som gör kretsar för trådad och trådlös överföring av multimedia.
Sivers IMA:s krymper radarmodulen
article thumbnailtis Kistabaserade mikrovågsspecialisten Sivers IMA har utvecklat en radarsensor på 77 GHz för tuffa industriella miljöer.
Sectra säkrar smartmobiler
article thumbnailtis Linköpingsbaserade Sectra släpper en hårdvarulösning som gör vanliga smartmobiler säkrare genom att kryptera tal och SMS. Nykomlingen Tiger/R fungerar ihop med företagets andra mobiler som håller en ännu högre säkerhetsklass.
Contiki bevisar sig i EU-projekt
article thumbnailtis En stabil, tillförlitlig och robust plattform för Internet of Things – det har EU-projektet Relyonit byggt i Sics operativsystem Contiki. Det användes framgångsrikt i två studier i projektet.
Ericsson står och stampar
article thumbnailtis Försäljningen ökade 1 procent och rörelseresultatet ökade till 6,3 miljarder kronor under fjolårets fjärde kvartal. Den tröga USA-marknaden backade 6 procent vilket uppvägdes av Europa, Mellanöstern och Asien som växte. Men kanske viktigast av allt för svensk del, det kom inga nya sparpaket eller fabriksnedläggningar.
Styrkretsar för sensorer
article thumbnailtis Rök-, gas- och rörelsesensorer – det är några användningsområden för Renesas nya styrkretsfamilj RL78/I1D.
Cablevision erbjuder wifi-telefoni
article thumbnailmån Ett abonnemang som bara går att använda via wifi – det startar operatören Cablevision i New York-området i februari. Wifibasstationerna är redan utrullade – de står hemma hos Cablevisions Internetkunder.
Fingeravtrycket avslöjar energitjuven
article thumbnailmån Du behöver inte en elmätare på varje apparat, det räcker med att logga hushållets totala förbrukning för att se om någon apparat förbrukar onödigt mycket. Tekniken kommer från KTH-avknoppningen Watty och har fått stöd av entreprenören Nicklas Zennström liksom 10 miljoner i såddfinansiering.

För mer nyheter, testa en sektion nedan, eller gå till startsidan!

 

Internet of Things Embedded Power Energi Distribution Fordon Kommunikation Medicin Komponenter Produktion Test & mät

 

 
KOMMENTERAT
Kommentarer via Disqus

Annons
Annons
Annons
Anna, A-C, Jan, Per
Administration Jan Tångring
Annonser Anne-Charlotte Sparrvik
Redaktion red@etn.se
Ansvarig utgivare Anna Wennberg på uppdrag av Elektroniktidningen Sverige AB
© Elektroniktidningen Sverige AB
Publiceringssystem Joomla, webbhotell Glesys
Smal annons