Annons

måndag 31 augusti 2015vecka 36
twitterfblinkedin
STARTSIDA Internet of Things Embedded Power Energi Distribution Fordon Kommunikation Medicin Komponenter Produktion Test & mät

Visa endast artikeln (fr utskrift)
Av Anna Wennberg (anna@etn.se)

UR ARKIVET: 2012-06-08 Ericssonintervju: Hans idéer pressar mer ur fibern

Hur kan man med olika tricks klämma in så mycket trafik som möjligt genom dagens fiber? Det är en av utmaningarna som Ericssons forskargrupp inom bredbandsteknik står inför. Hans Mickelsson basar över forskningen, som ska bana väg för terabitfart i stamnätet och gigabitfart till alla slutanvändare.


När LTE nu rullas ut kommer trafiken i näten snudd på att explodera. Det talas om att anslutningshastigheten till nätet kommer att tiofaldigas fram till år 2015 och att den mobila datatrafiken då överstiger 6 miljoner terabyte per månad.

Den intensiva trafiken i LTE-näten ställer betydligt högre krav på allt från själva transporten till switching och noder än dagens GSM- och 3G-nät. Samtidigt börjar de optofiber som installerades i början av 2000-talet nu att fyllas upp.

– Det har gjort att opto kommit mer i -fokus både för oss och andra när vi nu till exempel ska bygga backhaulnät för LTE samt konvergerade metro- och aggrege-ringsnät, eftersom fiber är det medium som bäst klarar den trafiktillväxt som vi ser framför oss, förklarar Hans Mickelsson som är ansvarig för bredbandsforskningen på Ericsson Research.

Hans Mickelsson

Karriär: Kom till Ericsson Research år 2000, där han är chef sedan 2006. Innan dess var han på Telia Research i två år, och dessförinnan utvecklade han optiska fiber och FTTH-system på Ericsson under fem år.
Född: 1968
Bor: Sollentuna
Familj: Gift med Gunilla, två barn Alva och Axel
Intresse: Golf, Vin, Matlagning och Resor

Hans Mickelssons forskargrupp består av 45 personer, vars uppgift framförallt är att bana väg för mycket höga transmissionshastigheter inom de tre områdena opto, mikrovåg och koppar.

En tredjedel av forskargänget koncentrerar sig på opto och samarbetar tajt i gemensamma projekt. Av dessa sitter fem i Kista, några i Silicon Valley, medan Ericssons tunga forskning och utveckling inom opto har sitt fäste i italienska Pisa. Där sitter företagets forskargrupp vägg i vägg med det välkända elituniversitetet Scuola Superiore Sant’Anna, som Ericsson också har ett intensivt samarbete med.

– I vår forskning tittar vi på hur långt vi kan driva kapaciteten i de existerande näten. Hur mycket vi kan tweaka ut ur fibern. Givetvis kommer man inte att behöva terabit idag eller nästa år men för oss på forskningssidan är det jätteintressant att identifiera vilka tekniker vi kommer att behöva jobba med framåt.

I racet mot terabit har Ericssons forskargrupp tagit några rejäla kliv på senare tid.

För lite drygt ett år sedan visade företaget i ett fältprov med forskningsinstitutet Acreo att det går att köra 112 Gbit/s på en enda våglängd i en fiber hela 824 km. Nyligen skruvades hastigheten upp ytterligare. Då visade Ericsson att det går att överföra 400 Gbit/s på två våglängder i ett optonät samtidigt som annan trafik trafikerade nätet. Testet utfördes i operatören Telefonicas existerande nät i Spanien.

– Testet i Spanien gjorde vi för att se hur teknikerna fungerar i ett riktigt nät. Sen har vi också rent konceptuellt demonstrerat hur man ska göra terabittransmission, men det har vi ännu inte testat i något nät, säger Hans Mickelsson.

För forskarna på Ericsson Research är tidshorisonten inställd på tre till fem år. Den ska ligga precis framför vad företaget definierar som sin roadmapp-kant, som vanligtvis ligger två år framåt i tiden.

– Vi har mandat att arbeta med det vi tror är rätt för Ericsson. Vår uppgift är framför-allt att komma med bra idéer. Vi har också utrymme att göra lite fel ibland så att det inte behöver ske när vi väl är i produktion och det kostar 100-tals miljoner kronor.

Terabittransmission är ett typiskt sådant forskningsområde.

Det är fortfarande lite oklart vad som kommer att ske nu när 100 Gbit/s tagit klivet ut från forskarvärlden. Frågan är om nästa nod blir dennatext400 Gbit/s eller om standarden kommer att trappas upp i steg likt Ethernet, först 10 Gbit/s sedan 100 Gbit/s och därefter 1 000 Gbit/s.

Oberoende av utfallet är terabit en intressant utmaning med många problemställningar som Ericsson just nu försöker identifiera.

– Det finns något som heter ”faster than Nyqvist”. Det går ut på att man genom små trick i signalbehandlingen och olika filter kan trycka in mer information än Nyqvist-teoremet egentligen tillåter.

Ericsson använder en variant som man kallar frequency-packing. Med den i ryggen har företaget i samarbete med universitetet Scuola Superiore Sant’Anna och det italienska telekomkonsortiet CNIT kunnat visa att det går att skicka 1 Tbit på en våglängd över ett avstånd på 3 200 km.

– I testet jobbade vi med 200 GHz-slottar. Här skulle vi kunna få in 50 sådana slottar  i en fiber, vilket skulle motsvara 50 Tbit per fiber, säger Hans Mickelsson.

Samtidigt poängterar han att terabittrafik är något som bara är aktuellt långt ute i nätet (backbone) där den tunga trafiken transporteras. Det kan röra sig om trafik mellan olika länder, eller kanske stora städer som Stockholm och Göteborg.
I mobile backhaul, som ligger nära användarna, är det istället gigabitfart som står på agendan.

– I gamla nät som GSM och 3G har man inte behövt så mycket kapacitet i backhaul. Det har räckt med några Mbit. Men med LTE talar vi om gigabitkapacitet i radiogrässnittet. Här på Ericsson Research arbetar vi utifrån antagandet att varje slutanvändare behöver en gigabit framöver.

Ett sådant antagande innebär att en framtida basstation med tre antenner ska kunna leverera 3 Gbit. Hur detta sker bäst är inte skrivet i sten, utan måste avgöras från fall till fall och beror till stor del av den befintliga miljön och infrastrukturen. Bästa lösningen kan mycket väl vara baserad på mikrovågsteknik, men också fiber.

För framtida fiberlösningar i backhaul tittar Ericsson företrädesvis på olika PON-lösningar (Passiv Optical Network), där grundtesen är att man skickar information från en punkt till många punkter i nätet och uppdelningen av själva signalen sköts av en splitter.

Ericsson har under flera år satsat stort på GPON – Gigabit Passive Optical Network – för fiberaccess den sista kilometern till fastigheter eller enskilda hushåll. Men GPON-tekniken är inte optimal i alla tänkbara framtidsscenarier eftersom lösningen medför att all trafik delar på den gemensamma länken.

– Det är ett TDMA-protokoll så de olika delarna måste vänta på sin tidslucka innan de kan sända. Det skapar problem med delayer och asymmetrier. Därför jobbar vi just nu väldigt mycket med våglängdsmultiplexad PON (WDM PON).

Hans Mickelsson berättar att ett tänkbart framtidsscenario som hans forskargrupp studerar är en lösning där man centraliserar all basbandsprocessing till en plats i nätet, exempelvis till ett så kallat central office (CO). Därifrån drar man sedan fiber till flera olika radioenheter – Remote Radio Unit (RRU) – som sitter i nätet tillsammans med antennen.

– Men om man centraliserar all basbandsprocessing genom att använda CPRI, så kallat Cloud RAN, blir kraven på delay och gitter extremt höga. Så istället för att använda en powersplitter i nätet tittar vi på att dela upp signalen med ett våglängdsfilter som gör att varje basstation adresseras med en enda våglängd.

För att förtydliga idén tar han upp en penna och ritar några utspridda basstationer som via en närbelägen knutpunkt binds ihop med ett CO betydligt längre bort i nätet. I knutpunkten sitter ett våglängdsfilter som delar upp signalen i våglängdssegment och därmed skapar en logisk punkt-till-punkt-förbindelse mellan respektive basstation och CO. Metoden ger väldigt hög kapacitet samt extremt liten fördröjning och lågt gitter i länken.

Den stora utmaningen med våglängds-multiplexad PON är emellertid att skapa den lilla flexibla transceivern som ska sitta i själva termineringspunkten i basstationen.

– Vi jobbar väldigt mycket med är att hitta lösningar där transceivern är helt våglängdsoberoende. Man vill ha en produkt som man kan plugga in i vilken radiobasstation som helt och som sedan automatiskt ställer in våglängden som den ska jobba på.

Rent funktionsmässigt går det naturligtvis att göra allt detta med avstämbara laserar‚ men de är gjorda för transportnäten och fortfarande för dyra för att användas i backhaul. Istället söker Ericsson helt andra lösningar för att minska kostnaderna kraftigt.

Ett sådant koncept kallar företaget våglängdsåteranvändning, vilket innebär att trafiken skickas på samma våglängd i båda riktningar. Metoden ger i ett slag fördubblad kapaciteten mot normalläget, då man ju användar olika våglängder upp och ner i nätet.

– Fotoner har egenskapen att om de träffas på samma våglängd så kör de bara förbi varandra. Så tekniken fungerar väldigt bra, konstaterar Hans Mickelsson.

En viktig utgångspunkt när Ericssons forskargrupp blickar framåt är att hela tiden sträva efter att utnyttja den infrastruktur som redan finns. Idag finns mängder av fiber utlagd som bara utnyttjas till en bråkdel, så inga nya fiber ska behöva grävas ner där det redan finns.

– Vi vill ju hjälpa våra kunder att utnyttja sina nät bättre, så att de kan ta hand om trafikexplosionen som kommer. Det gör vi exempelvis med olika modulationsmetoder och våra olika idéer på hur man kan återanvända våglängder, förklarar Hans Mickelsson.

Men Ericsson deltar också i forskningssammanhang med mer akademisk och långsiktig karaktär. I sådana projekt är syftet med närvaron främst att förstå vart utvecklingen inom industrin är på väg, men också att få vara med och ställa krav i ett tidigt skede.

EU-projektet Apache – som fokuserat på kiselfotonik – är ett paradexempel på detta. Ericsson deltog i projektet, vars mål vara att ta fram en demonstrator i form av en 10 5 100 Gbit transceiver i indiumfosfid. Projektet startade år 2008 och avslutades strax före årsskiftet.

– Kiselfotonik är ur ett forskningsperspektiv väldigt intressant och viktigt för oss. Man har ju talat om att integrera optik på kisel i 20 år. Utmaningen har varit att integrera lasern på kislet, men det finns fysikaliska mekanismer som gör att det nästan är omöjligt.

På senare tid har dock industrin kommit till ett läge där man börjar ana att integrerad fotonik är möjligt. Och på sikt kommer det sannolikt gå att göra CMOS-skivor som både rymmer optik och elektronik.

Ett tydligt tecken på telekomindustrins intresset för kiselfotonik är också den gemensamma investering som gjordes i höstas av ett flertal kommunikationsföretag, där-ibland Ericsson och Nokia Siemens. Tillsammans investerade de 19 miljoner dollar i det amerikanska uppstartsföretaget Skorpios Technologies, som utvecklar just kiselfotonikkretsar.

– Kiselfotonik kan mycket väl bli ett paradigmskifte i industrin när det gäller hur man bygger noder framöver. Kan man exempelvis göra switchningen i näten med kiselfotonik kan det bli en väldigt liten och effektiv lösning som kan komma att minska energiförbrukningen i nätet radikalt, säger Hans Mickelsson.

 

Eventuella läsarkommentarer finns längre ner (länk)

 

Förlänger livet hos din accessoar
article thumbnail11:51 En minimal spänningsomvandlare som påstås ha industrins högsta effektivitet vid låg last är vad Analog Devices just lanserat. Utan last drar den mycket låg ström, vilket enligt företaget gör den som klippt och skuren för att driva bärbara accessoarer och trådlösa sensornät.
USA satsar på flexibel elektronik
article thumbnail11:28 1,4 miljarder kronor satsas på det amerikanska industrikonsortiet Flextech Alliance som ska utveckla en produktionskedja för sträckbar och böjbar elektronik. Satsningen leds av landets försvarsdepartement och sker tillsammans med 162 amerikanska företag, labb, universitet och ickevinstdrivande organisationer.
Låtsas vara solcell
article thumbnail10:24 För den som utvecklar invertrar till solpaneler är Keysights solpanelssimulator en intressant nyhet. Instrumentet emulerar spänning och ström från en solpanel under olika driftsförhållanden och underlättar utvecklingsarbetet.
Svenskt operativsystem ska ströva i kosmos
article thumbnailfre 630 000 euro är ordervärdet på en beställning som svenska mjukvarubolaget Enea just fått från ett ryskt företag. Eneas realtidsoperativsystem OSE ska användas i en europeisk rymdexpedition.
Contiki 3.0 breddar hårdvarustödet
article thumbnailfre TI Sensortag och Zolertia ReMote är två nya plattformar som stöds av det svenska öppenkods-IoT-operativsystemet Contiki.
Tala på elmiljökonferensen!
article thumbnailfre Är du duktig på EMC, ESD, energilagring eller miljötålig elektronik och vill dela med dig av dina kunskaper? Då ska du tala på EE 2016 som arrangeras parallellt med branschmässan SEE i april nästa år.
Intel investerar halv miljard i fotokoptrar
article thumbnailfre Små elektriska fotograferande rotordrönare från det Hongkong-baserade företaget Yuneec kommer snart att styras av Intelprocessorer. Detta efter en stor investering från Intel Capital.
Lundabolag kopplar upp apparaterna över LTE
article thumbnailfre Nästa version av LTE ger inte bara högre datatakter till smartmobilerna, den ger också helt nya möjligheter att koppla upp apparater via mobilnätet. Nystartade Lundabolaget Mistbase ska utveckla komponenter för LTE MTC som den nya standarden döpts till.
Henrik tar tempen på elfordonsbatteriet
article thumbnailfre Kylningen inuti själva batteriet är en viktig faktor som påverkar säkerhet, livslängd och prestanda hos litiumjonbatterier. Det har KTH-forskaren Henrik Lundgren visat i samarbete med Scania. Nu bygger Scania vidare på forskningsresultatet.
OEM köper tejpspecialist
article thumbnailfre Distributören OEM har köpt ATC Tape Converting som bland annat säljer tejper till elektronikindustrin.
Trippelvinst för svensk LED-belysning
article thumbnailtor Aura Lunaria från svenska Aura Light tog förstaplatsen i tävlingen om världens mest energieffektiva kontorsbelysning, SEAD Global Efficiency Medal. Dessutom fick den två regionala priser, en för den europeiska och en för den australiensiska marknaden.
Ger liv åt dina IoT-prylar
article thumbnailtor Om fem år väntas över 5 miljarder prylar med trådlösa sensornoder vara uppkopplade till Internet. De ska helst skörda sin egen energi och fungera smärtfritt under många år. Nu lanserar Cypress en pusselbit till detta scenario, en familj PMIC-kretsar som drivs av en 1 cm x 1 cm solcellsmodul och även fungerar inomhus.
Tesla stärker kassan med 6,2 miljarder kronor
article thumbnailtor Att elbilstillverkaren Tesla har svårt att få verksamheten lönsam var inget som skrämde investerarna. Den 13 augusti bad företaget om 600 miljoner dollar men intresset var så stort att kapitaltillskottet blir hela 738 miljoner dollar.
Linus ska lära svenskar ladda bilen
article thumbnailtor I Norge har bilförare laddat sina elfordon på publika laddstationer i över 25 år. Nu ska Sverige dra nytta av norsk erfarenhet genom projektet Linus.
Han håller i ratten när Scania släpper ratten
article thumbnailtor Hur hänger svenska Scania med i den fascinerande utvecklingen av självkörande fordon och smart transport? Döm själv den 3 november då företagets huvudansvarige, Daniel Frylmark, är huvudtalare på årets upplaga av den svenska inbyggnadskonferensen ECS.
Dansk båk vet hur länge du får vänta
article thumbnailtor Att stå i kö till säkerhetskontrollen på en flygplats känns ofta stressande. Vet man bara hur lång väntetiden är blir upplevelsen en helt annan. Flygplatsen JFK i New York har tagit hjälp av danska Blip Systems för att lösa problemet.
Pi-modul för dina rymdexperiment
article thumbnailtor Sex sensorer, en 8 x 8 punkters färg-LED och en femknappars joystick är kanske inte så märkvärdiga data för ett Pi-tilläggskort. Det som är coolt är att kortet kommer att skickas upp till internationella rymdstationen ISS i december. Nu kan du köpa ett eget exemplar.
3D-printer för fyra tusenlappar
article thumbnailons Objekten kan ha maximalt 15 centimeters sida men å andra sidan kostar 3D-skrivaren inte mer än 4000 kronor plus moms. Produkten i fråga är da Vinci Junior, en liten 3D-skrivare från XYZprinting.
Silex får muskler från Kina
article thumbnailons Svenska Silex, som tillverkar mikromekaniska kretsar till kunder världen över, såldes i somras till det kinesiska investmentbolaget GAE. Nu satsar den nya ägaren 12 miljoner dollar i 8-tumsfabriken i Järfälla. Samtidigt planeras det för en kinesisk fabrik, som ska hantera de allra största volymerna om två till tre år.
Svenska Neonode trumfar Apple igen
article thumbnailons Tysklands högsta domstol underkänner Apples patent på så kallad slide-to-unlock med hänvisning till att idén fanns i den svenska mobilen Neonode N1m för tretton år sedan.

För mer nyheter, testa en sektion nedan, eller gå till startsidan!

 

Internet of Things Embedded Power Energi Distribution Fordon Kommunikation Medicin Komponenter Produktion Test & mät

 

 
KOMMENTERAT
Kommentarer via Disqus

Annons
Annons
Annons
Annons
Administration Jan Tångring
Annonser Anne-Charlotte Sparrvik
Redaktion red@etn.se
Ansvarig utgivare Anna Wennberg på uppdrag av Elektroniktidningen Sverige AB
© Elektroniktidningen Sverige AB
Publiceringssystem Joomla, webbhotell Glesys