Annons

tisdag 28 april 2015vecka 18
twitterfblinkedin
STARTSIDA Internet of Things Embedded Power Energi Distribution Fordon Kommunikation Medicin Komponenter Produktion Test & mät

Visa endast artikeln (fr utskrift)
Av Anna Wennberg (anna@etn.se)

2012-06-08 Ericssonintervju: Hans idéer pressar mer ur fibern

Hur kan man med olika tricks klämma in så mycket trafik som möjligt genom dagens fiber? Det är en av utmaningarna som Ericssons forskargrupp inom bredbandsteknik står inför. Hans Mickelsson basar över forskningen, som ska bana väg för terabitfart i stamnätet och gigabitfart till alla slutanvändare.


När LTE nu rullas ut kommer trafiken i näten snudd på att explodera. Det talas om att anslutningshastigheten till nätet kommer att tiofaldigas fram till år 2015 och att den mobila datatrafiken då överstiger 6 miljoner terabyte per månad.

Den intensiva trafiken i LTE-näten ställer betydligt högre krav på allt från själva transporten till switching och noder än dagens GSM- och 3G-nät. Samtidigt börjar de optofiber som installerades i början av 2000-talet nu att fyllas upp.

– Det har gjort att opto kommit mer i -fokus både för oss och andra när vi nu till exempel ska bygga backhaulnät för LTE samt konvergerade metro- och aggrege-ringsnät, eftersom fiber är det medium som bäst klarar den trafiktillväxt som vi ser framför oss, förklarar Hans Mickelsson som är ansvarig för bredbandsforskningen på Ericsson Research.

Hans Mickelsson

Karriär: Kom till Ericsson Research år 2000, där han är chef sedan 2006. Innan dess var han på Telia Research i två år, och dessförinnan utvecklade han optiska fiber och FTTH-system på Ericsson under fem år.
Född: 1968
Bor: Sollentuna
Familj: Gift med Gunilla, två barn Alva och Axel
Intresse: Golf, Vin, Matlagning och Resor

Hans Mickelssons forskargrupp består av 45 personer, vars uppgift framförallt är att bana väg för mycket höga transmissionshastigheter inom de tre områdena opto, mikrovåg och koppar.

En tredjedel av forskargänget koncentrerar sig på opto och samarbetar tajt i gemensamma projekt. Av dessa sitter fem i Kista, några i Silicon Valley, medan Ericssons tunga forskning och utveckling inom opto har sitt fäste i italienska Pisa. Där sitter företagets forskargrupp vägg i vägg med det välkända elituniversitetet Scuola Superiore Sant’Anna, som Ericsson också har ett intensivt samarbete med.

– I vår forskning tittar vi på hur långt vi kan driva kapaciteten i de existerande näten. Hur mycket vi kan tweaka ut ur fibern. Givetvis kommer man inte att behöva terabit idag eller nästa år men för oss på forskningssidan är det jätteintressant att identifiera vilka tekniker vi kommer att behöva jobba med framåt.

I racet mot terabit har Ericssons forskargrupp tagit några rejäla kliv på senare tid.

För lite drygt ett år sedan visade företaget i ett fältprov med forskningsinstitutet Acreo att det går att köra 112 Gbit/s på en enda våglängd i en fiber hela 824 km. Nyligen skruvades hastigheten upp ytterligare. Då visade Ericsson att det går att överföra 400 Gbit/s på två våglängder i ett optonät samtidigt som annan trafik trafikerade nätet. Testet utfördes i operatören Telefonicas existerande nät i Spanien.

– Testet i Spanien gjorde vi för att se hur teknikerna fungerar i ett riktigt nät. Sen har vi också rent konceptuellt demonstrerat hur man ska göra terabittransmission, men det har vi ännu inte testat i något nät, säger Hans Mickelsson.

För forskarna på Ericsson Research är tidshorisonten inställd på tre till fem år. Den ska ligga precis framför vad företaget definierar som sin roadmapp-kant, som vanligtvis ligger två år framåt i tiden.

– Vi har mandat att arbeta med det vi tror är rätt för Ericsson. Vår uppgift är framför-allt att komma med bra idéer. Vi har också utrymme att göra lite fel ibland så att det inte behöver ske när vi väl är i produktion och det kostar 100-tals miljoner kronor.

Terabittransmission är ett typiskt sådant forskningsområde.

Det är fortfarande lite oklart vad som kommer att ske nu när 100 Gbit/s tagit klivet ut från forskarvärlden. Frågan är om nästa nod blir dennatext400 Gbit/s eller om standarden kommer att trappas upp i steg likt Ethernet, först 10 Gbit/s sedan 100 Gbit/s och därefter 1 000 Gbit/s.

Oberoende av utfallet är terabit en intressant utmaning med många problemställningar som Ericsson just nu försöker identifiera.

– Det finns något som heter ”faster than Nyqvist”. Det går ut på att man genom små trick i signalbehandlingen och olika filter kan trycka in mer information än Nyqvist-teoremet egentligen tillåter.

Ericsson använder en variant som man kallar frequency-packing. Med den i ryggen har företaget i samarbete med universitetet Scuola Superiore Sant’Anna och det italienska telekomkonsortiet CNIT kunnat visa att det går att skicka 1 Tbit på en våglängd över ett avstånd på 3 200 km.

– I testet jobbade vi med 200 GHz-slottar. Här skulle vi kunna få in 50 sådana slottar  i en fiber, vilket skulle motsvara 50 Tbit per fiber, säger Hans Mickelsson.

Samtidigt poängterar han att terabittrafik är något som bara är aktuellt långt ute i nätet (backbone) där den tunga trafiken transporteras. Det kan röra sig om trafik mellan olika länder, eller kanske stora städer som Stockholm och Göteborg.
I mobile backhaul, som ligger nära användarna, är det istället gigabitfart som står på agendan.

– I gamla nät som GSM och 3G har man inte behövt så mycket kapacitet i backhaul. Det har räckt med några Mbit. Men med LTE talar vi om gigabitkapacitet i radiogrässnittet. Här på Ericsson Research arbetar vi utifrån antagandet att varje slutanvändare behöver en gigabit framöver.

Ett sådant antagande innebär att en framtida basstation med tre antenner ska kunna leverera 3 Gbit. Hur detta sker bäst är inte skrivet i sten, utan måste avgöras från fall till fall och beror till stor del av den befintliga miljön och infrastrukturen. Bästa lösningen kan mycket väl vara baserad på mikrovågsteknik, men också fiber.

För framtida fiberlösningar i backhaul tittar Ericsson företrädesvis på olika PON-lösningar (Passiv Optical Network), där grundtesen är att man skickar information från en punkt till många punkter i nätet och uppdelningen av själva signalen sköts av en splitter.

Ericsson har under flera år satsat stort på GPON – Gigabit Passive Optical Network – för fiberaccess den sista kilometern till fastigheter eller enskilda hushåll. Men GPON-tekniken är inte optimal i alla tänkbara framtidsscenarier eftersom lösningen medför att all trafik delar på den gemensamma länken.

– Det är ett TDMA-protokoll så de olika delarna måste vänta på sin tidslucka innan de kan sända. Det skapar problem med delayer och asymmetrier. Därför jobbar vi just nu väldigt mycket med våglängdsmultiplexad PON (WDM PON).

Hans Mickelsson berättar att ett tänkbart framtidsscenario som hans forskargrupp studerar är en lösning där man centraliserar all basbandsprocessing till en plats i nätet, exempelvis till ett så kallat central office (CO). Därifrån drar man sedan fiber till flera olika radioenheter – Remote Radio Unit (RRU) – som sitter i nätet tillsammans med antennen.

– Men om man centraliserar all basbandsprocessing genom att använda CPRI, så kallat Cloud RAN, blir kraven på delay och gitter extremt höga. Så istället för att använda en powersplitter i nätet tittar vi på att dela upp signalen med ett våglängdsfilter som gör att varje basstation adresseras med en enda våglängd.

För att förtydliga idén tar han upp en penna och ritar några utspridda basstationer som via en närbelägen knutpunkt binds ihop med ett CO betydligt längre bort i nätet. I knutpunkten sitter ett våglängdsfilter som delar upp signalen i våglängdssegment och därmed skapar en logisk punkt-till-punkt-förbindelse mellan respektive basstation och CO. Metoden ger väldigt hög kapacitet samt extremt liten fördröjning och lågt gitter i länken.

Den stora utmaningen med våglängds-multiplexad PON är emellertid att skapa den lilla flexibla transceivern som ska sitta i själva termineringspunkten i basstationen.

– Vi jobbar väldigt mycket med är att hitta lösningar där transceivern är helt våglängdsoberoende. Man vill ha en produkt som man kan plugga in i vilken radiobasstation som helt och som sedan automatiskt ställer in våglängden som den ska jobba på.

Rent funktionsmässigt går det naturligtvis att göra allt detta med avstämbara laserar‚ men de är gjorda för transportnäten och fortfarande för dyra för att användas i backhaul. Istället söker Ericsson helt andra lösningar för att minska kostnaderna kraftigt.

Ett sådant koncept kallar företaget våglängdsåteranvändning, vilket innebär att trafiken skickas på samma våglängd i båda riktningar. Metoden ger i ett slag fördubblad kapaciteten mot normalläget, då man ju användar olika våglängder upp och ner i nätet.

– Fotoner har egenskapen att om de träffas på samma våglängd så kör de bara förbi varandra. Så tekniken fungerar väldigt bra, konstaterar Hans Mickelsson.

En viktig utgångspunkt när Ericssons forskargrupp blickar framåt är att hela tiden sträva efter att utnyttja den infrastruktur som redan finns. Idag finns mängder av fiber utlagd som bara utnyttjas till en bråkdel, så inga nya fiber ska behöva grävas ner där det redan finns.

– Vi vill ju hjälpa våra kunder att utnyttja sina nät bättre, så att de kan ta hand om trafikexplosionen som kommer. Det gör vi exempelvis med olika modulationsmetoder och våra olika idéer på hur man kan återanvända våglängder, förklarar Hans Mickelsson.

Men Ericsson deltar också i forskningssammanhang med mer akademisk och långsiktig karaktär. I sådana projekt är syftet med närvaron främst att förstå vart utvecklingen inom industrin är på väg, men också att få vara med och ställa krav i ett tidigt skede.

EU-projektet Apache – som fokuserat på kiselfotonik – är ett paradexempel på detta. Ericsson deltog i projektet, vars mål vara att ta fram en demonstrator i form av en 10 5 100 Gbit transceiver i indiumfosfid. Projektet startade år 2008 och avslutades strax före årsskiftet.

– Kiselfotonik är ur ett forskningsperspektiv väldigt intressant och viktigt för oss. Man har ju talat om att integrera optik på kisel i 20 år. Utmaningen har varit att integrera lasern på kislet, men det finns fysikaliska mekanismer som gör att det nästan är omöjligt.

På senare tid har dock industrin kommit till ett läge där man börjar ana att integrerad fotonik är möjligt. Och på sikt kommer det sannolikt gå att göra CMOS-skivor som både rymmer optik och elektronik.

Ett tydligt tecken på telekomindustrins intresset för kiselfotonik är också den gemensamma investering som gjordes i höstas av ett flertal kommunikationsföretag, där-ibland Ericsson och Nokia Siemens. Tillsammans investerade de 19 miljoner dollar i det amerikanska uppstartsföretaget Skorpios Technologies, som utvecklar just kiselfotonikkretsar.

– Kiselfotonik kan mycket väl bli ett paradigmskifte i industrin när det gäller hur man bygger noder framöver. Kan man exempelvis göra switchningen i näten med kiselfotonik kan det bli en väldigt liten och effektiv lösning som kan komma att minska energiförbrukningen i nätet radikalt, säger Hans Mickelsson.
Annons

 

Eventuella läsarkommentarer finns längre ner (länk)

 

Shaofang Gong visar upp sitt IoT
article thumbnailigår Nästa måndag visar Linköpings universitet upp resultatet från Shaofang Gongs forskningsprojekt Smart stad. Exempel hämtas från Kolmårdens djurpark, shoppinggallerian Mirum och universitetets lokaler i Norrköping.
Isolerar och klarar värme bättre än andra
article thumbnailigår Kraftspecialisten XP Power har släppt tre familjer DC/DC-omvandlare i SIP-format med uteffekten 1 W. De har högre verkningsgrad och bättre isolering inom ett bredare temperaturområde än tidigare produkter, hävdar företaget.
Patenttroll kan få betala förlorad tvist
article thumbnailigår Efter 18 dyrköpta segrar i rätten mot olika patenttroll, hoppas nu tevetillverkaren Vizio på att trollet ska dömas att betala rättegångskostnaderna.
Grattis Elfa 70 år!
article thumbnailigår Kundengagemanget och Elfa-själen är två frekventa ord när katalogdistributören Elfa Distrelec firar 70 år.
Universitet får gratis Mips
article thumbnailigår Brittiska Imagination släpper en gratisversion av sin cpu Mips Micoaptiv. Universitet får ta del av konstruktionen än ner till RTL-nivån. MIPSFPGA heter programmet som låter studenter experimentera med en cpu-konstruktion i en FPGA.
Blackberry lägger ned i Sverige
article thumbnailigår 150 personer förlorar jobben när den kanadensiska mobiltelefontillverkaren lägger ned verksamheten i Malmö och Göteborg, skriver nyhetsbrevet Rapidus.
Vad du missade på Elektronik i Fordon
article thumbnailfre Lastbilschaufförer är ofta inte helt bekväma med konvojkörning – de valde ju yrket för att  känna sig fria. Det och mycket mer rapporterar Johan Wedlin och Azra Habibovic på Swedish ICT från årets upplaga av mässan Elektronik i Fordon.
Så försvarar Ericsson sitt samarbete med patenttroll
article thumbnailfre Patentbloggaren Florian Müller går till attack mot svenska telekombolaget Ericsson för att det anlitar patenttrollet Unwired Planet för att driva in licenspengar från bland annat Samsung. Enligt Ericsson är Florian Müllers kritik onyanserad och själv beskriver företaget samarbetet med Unwired Planet som ett av flera sätt att få en rimlig avkastning på sitt forsknings- och utvecklingsarbete.
Arm säljer mer grafik än Imagination
article thumbnailfre Den långvariga ettan inom grafikkärnor – brittiska Imagination – har förlorat ledtröjan till landsmannen Arm. På några få år har Arm gått från ingenting till marknadsledare.
Halvledarmarknaden spås växa 4 procent i år
article thumbnailfre Den starka dollarn, stora lager och att vi slutat köpa nya persondatorer gör att halvledarmarknaden inte kommer att växa mer än 4 procent i år. Därmed landar den på 354 miljarder dollar i år, enligt analyshuset Gartner.
Pekar ut hindren för svensk solenergi
article thumbnailfre Byggherrarna har inte upptäckt prisfallet på solceller. Det är en av flera orsaker till Sveriges dåliga placering i den europeiska solenergiligan, enligt lundaforskaren Jouri Kanters, som kartlagt hur de centrala aktörerna i Sverige – politiker, stadsplanerare, byggherrar och arkitekter – förhåller sig till solenergiteknik.
Äntligen dags för EUV
article thumbnailfre En icke namngiven amerikansk kund – läs Intel – har beställt minst 15 avancerade litografisystem av nederländska ASML. Det som gör ordern intressant är att det handlar om extremt ultraviolett ljus, EUV.
IDT tog Ikeas laddarorder
article thumbnailtor Halvledarbolaget IDT meddelar stolt att det är företagets kretsar som står för den trådlösa laddningen i Ikeas nya möbelserie.
Staten vattnar Kinas DRAM-industri
article thumbnailtor År 2017 kommer Kina att ha en konkurrenskraftig DRAM-industri.  Det skriver tidningen Digitimes.  Ett halvdussin städer i Kina konkurrerar just nu med varandra om att få bli Kinas DRAM-centrum.
Rekordstor orderbok hos Mycronic
article thumbnailtor Även om företaget inte levererat någon maskritare under första kvartalet så är tongångarna i rapporten för årets första kvartal muntra. Det beror framförallt på att orderboken är rekordstor med sina 869 miljoner kronor.
Röda siffror hos Partnertech
article thumbnailtor Trots att försäljningen fortsätter att öka lyckas Partnertech inte får ordning på verksamheten. Nordens största kontraktstillverkare tvingas därför redovisa ytterligare ett kvartal med röda siffror.
USA sänker Ericsson
article thumbnailtor En svag försäljning av mobilnät i Nordamerika fick Ericssons alla siffror för första kvartalet att landa långt under förväntan. Enda glädjeämnet var affärsområdet Services – byggnation och drift av mobilnät – som hade ett starkt kvartal.
Google avskaffar roamingavgift för data och sms
article thumbnailtor 20 dollar i månaden plus 10 dollar per gigabyte – det är priset på Googles mobiltelefonabonnemang Fi. Med abonnemanget slipper amerikaner roamingavgifter för data och sms i 120 länder, bland dem Sverige.
Nu ska industrin klippa tråden
article thumbnailtor Mittuniversitetets forskningscenter Sensible Things that Communicate, STC får 15 miljoner kronor av KK-stiftelsen för att utveckla trådlösa sensornät som skördar sin egen energi och är skräddarsydda för industrin.
OrCad fyller 30
article thumbnail22/4 Kretskortsverktyger OrCad från Cadence fyller 30 år och firar födelsedagen med fem nya modeller och tre större uppgraderingar.

För mer nyheter, testa en sektion nedan, eller gå till startsidan!

 

Internet of Things Embedded Power Energi Distribution Fordon Kommunikation Medicin Komponenter Produktion Test & mät

 

 
Svenska elektronikkonsulter
200 företag
Senast uppdaterad:
Eldevice AB i Göteborg.
KOMMENTERAT
Kommentarer via Disqus

Annons
Annons
Annons
Anna, A-C, Jan, Per
Administration Jan Tångring
Annonser Anne-Charlotte Sparrvik
Redaktion red@etn.se
Ansvarig utgivare Anna Wennberg på uppdrag av Elektroniktidningen Sverige AB
© Elektroniktidningen Sverige AB
Publiceringssystem Joomla, webbhotell Glesys