Annons

lördag 20 september 2014vecka 38
Annons
twitterfblinkedin
STARTSIDA Internet of Things Embedded Power Energi Distribution Fordon Kommunikation Medicin Komponenter Produktion Test & mät

Visa endast artikeln (fr utskrift)
Av Vidar Wernöe

2012-06-26 Vidar Wernöe: Snart måste du veta vilka kemikalier din elektronik innehåller

Vet du vilka kemiska ämnen din elektronikprodukt innehåller? Svaret på den frågan är troligen nej. Behöver du veta det och kommer det vara viktigt framöver? Troligtvis.


Frågorna kan verka retoriska men tittar man på den allmänna trenden är det absolut så att myndighetskraven på elektronikprodukter ständigt växer.
Att kraven på miljövänligare elektronik ökar är knappast någon nyhet. Med RoHS-direktivet blev flera ämnen förbjudna och genom Reachdirektivet så ökade kraven ytterligare. På lokal nivå så har den svenska regeringen gett Kemikalieinspektionen (KemI) i uppdrag att ta fram en handlingsplan för en giftfri vardag. Inom den globala kemikaliestrategin pågår också ett arbete med fokus på ökad information om farliga ämnen i varor. En av de varugrupper som har pekats ut som angelägen är elektronik.


Vidar Wernöe är sedan år 2000 vd på Elektronikkonsult, ett Stockholmsbaserat konsult­företag som konstruerar strömförsörjning, motorstyrning och annan analog elektronik.

Innan dess var han ansvarig för service -och kalibreringslabbet på Agilent.

Han har under sju år varit aktiv i branschföreningen Svensk Elektronik och dess föregångare
Elektronikindustriföreningen.
Metod. På uppdrag av KemI har Elektronikkonsult genomfört en studie för att ta reda på vilka ämnen som typiskt ingår i elektronikkomponenter. Syftet med arbetet var också att ge KemI en insikt och förståelse av elektronikbranschen, dess aktörer och hur en elektronikprodukt utvecklas och tillverkas.
För att få en uppfattning av hur svårt det skulle vara att få fram informationen om det varit en ”riktig” kund som ville veta detta kontaktade vi ett antal distributörer och tillverkare utan att berätta att det var KemI som var uppdragsgivaren. För att förfrågningarna skulle vara realistiska utgick vi från komponenter med specifika artikelnummer. Det som vi i första hand frågade efter var kemisk sammansättning, exempelvis i form av en materialdeklaration, med CAS-nummer. Det senare är ett unikt nummer som tilldelas alla kemikalier, ungefär som ett personnummer fast för kemikalier.
Fokus var att identifiera olika typer komponenter även inom samma komponentgrupp. Syftet med detta var att hitta så många ämnen som möjligt och i mindre grad titta på spridningen mellan olika tillverkare av samma komponenttyp.

Elfa var en av de komponentdistributören som fick vår förfrågan. De hade effektiva rutiner, kontakter och en organisation för att hantera vår fråga på ett föredömligt sätt. Flera andra distributörer var dock inte lika effektiva. En distributör hänvisade till sin juridiska avdelning som menade att de inte fick delge kunderna sådan information.

I arbetet sökte vi även själva på tillverkares hemsidor efter materialdata. Generellt innehåller tillverkarnas sidor allmän information om RoHS- och så kallade SVHC-ämnen som anses särskilt farliga (Substances of Very High Concern). I några fall var det också möjligt att hitta information om komponenternas materialinnehåll.

Komponenter. I arbetet har vi undersökt de största komponentgrupperna. Inom dessa finns det ett flertal olika komponenttyper som skiljer sig markant i uppbyggnad från varandra. Ett exempel är kondensatorer som finns i flera typer; ytmonterade keramiska kondensatorer, plastfilmskondensatorer, tantalkondensatorer, elektrolytkondensatorer och polymerkonsdensatorer. Detta innebär att materialsammansättningen varierar betydligt mellan de olika typerna. En slutsats är att inom varje typ skiljer sig inte sammansättningen i någon större utsträckning mellan olika fabrikat.
Skillnad inom de olika komponenttyperna (och därmed mellan olika fabrikat) gäller i större utsträckning funktion och egenskaper än materialuppbyggnad. De flesta halvledare är uppbyggda på ett likartat sätt, vanligtvis är det ett kiselchip som förbinds genom trådbondning eller lödning med en benram som utgör komponentens in- och utgångar samt ett inkapslingsmaterial av någon polymer, vanligen en epoxi. Vissa kapslingsmaterial ville tillverkarna inte uppge då de var patentskyddade.

Mönsterkort. Vikten hos ett kretskort domineras ofta av vikten på mönsterkortet. Mängden av de ingående kemikalierna i ett mönsterkort är beroende av dess storlek (area och tjocklek) men också på hur de är tänkt att bli bestyckade (antal komponenter och typ av komponenter). Det är därför svårt att ange viktandelar för olika kemikalier när det gäller mönsterkort även om det finns formler för att beräkna mängden koppar eller mängden ytmetallisering.

I princip består de vanligaste mönster­korten (typ FR4) av epoxi (med eller utan oorganiska fyllmedel) glasfiber, flamskyddsmedel, koppar och färgämne i lödmasken. Till detta kommer mindre mängder tillsatser i framförallt de polymera materialen. Den totala mängden olika ämnen (CAS-nummer) är ingen mönsterkortstillverkare beredd att delge vilket till största delen beror på att de själva inte vet.
Idag tillverkas de flesta ­mönsterkorten i Asien (främst i Kina). Även de flesta leverantörer av basmaterial som laminat och lödmask är asiatiska vilket försvårar inhämtandet av information för mönsterkortsleverantörer och -tillverkare.

Materialdeklarationer.
Under arbetet har vi sett att det förkommer ett flertal olika varianter för materialdeklarationer, både som egna dokument och dokument från analysföretag. Det vanligast förekommande är IPC-1752A, Material Composition Declaration. Det vore givetvis en fördel om alla tillverkare använde samma dokument för att redovisa materialinnehåll och då torde IPC-1752 vara en av de hetaste kandidaterna.
En sammanställning av de olika komponenternas materialdeklarationer som vårt arbete har genererat finns redovisade i vår rapport till KemI. De kommer också fram­över att finnas i KemI:s databas Varuguiden som finns på nätet.

Kretskort. Den materiallista (BOM) som finns för varje kretskort talar dels om vilka komponenttyper och dels hur många av varje typ som ska finnas på kretskortet. Det är dock vanligt att konstruktören endast specificerar fabrikat för de kritiska komponenterna. Fabrikat för ”vanliga” komponenter, exempelvis ytmonterade motstånd och kondensatorer, specificeras inte utan där anges istället den prestanda komponenten ska ha. BOM-listan uppdateras normalt inte av kretskortstillverkaren med vilka fabrikat som använts på alla komponenter. Vår undersökning har visat att samma komponenttyp kan innehålla olika ämnen beroende på fabrikat. Vid val av komponenter är den kemiska sammansättningen generellt sätt utan betydelse. Ämnesinformation framgår oftast inte av databladet. Leverantören har sålunda frihet att ändra materialsammansättningen bara övrig prestanda bibehålls. Sammantaget gör detta att det är ytterst svårt att exakt veta vad ett kretskort innehåller för ämnen.

Att specificera alla komponenter ner till fabrikatsnivå är med andra ord opraktiskt och skulle i många fall orsaka en oacceptabelt lång ledtid för tillverkning av kretskort. Inget kretskort kan levereras om inte ALLA komponenter finns vid monteringstillfället. Sammantaget innebär detta att fabrikaten för komponenter som återfinns på samma kretskortskonstruktion kan variera mellan olika tillverkningstillfällen. Vilket i sin tur innebär att de material som ett kretskort innehåller också kommer att variera mellan olika tillverkningstillfällen. Till detta kommer ändringar i material och eller sammansättning som komponenttillverkaren gör mellan olika tillverkningstillfällen.

Slutsatsen är därför
att det i dagsläget inte är möjligt att få exakt vetskap av vad ett kretskort innehåller men väl att man kan få en rimlig uppfattning av de olika materialen samt om de innehåller några farliga ämnen.
Den kompletta rapporten Kemiska ämnen i elektroniska komponenter kan laddas hem från Elektronikkonsults hemsida (länk).

 

Eventuella läsarkommentarer finns längre ner (länk)


Fler nyheter från Elektroniktidningen:

 


 

Mastigt ECS-program
article thumbnailigår Årets upplaga av den svenska inbygggnadskonferensen ECS sätter rekord i antal seminarier och presentationer.  Elektroniktidningen försökte göra en programöversikt, men gav till slut upp inför volymen. Vi kan dock ge dig länkar till hela programmet.
I morgon startar världens snålaste elbilsrally
article thumbnailigår Årets elbilsrally, Oresund Electric Car Rally, har lockat rekordmånga deltagare. Trots att maxgränsen på 60 ekipage höjts till 70 är rallyt fullbokat sedan många veckor. I morgon går starten i Köpenhamn. På söndag eftermiddags når bilarna förhoppningsvis målet i Malmö.
Mörkersyn och förarövervakning allt vanligare i bilar
article thumbnailigår Från nu och fram till 2019 kommer marknaden för system för mörkerseende (NVS) och förarövervakning (DMS) i personbilar att växa med 18 respektive 16 procent årligen. Det spår analysföretaget Research and Markets.
Chalmers sår frö till mångsidig hushållsrobot
article thumbnailigår Ett forskarteam i Göteborg – världsledande inom sitt gebit – har skapat ett datorprogram som kan anpassas att lära sig lösa problem inom många olika områden. Forskarnas strategi har varit att grovt försöka härma hur intelligens utvecklas hos barn.
Henkel köper Bergquist
article thumbnailigår Tyska Henkel köper amerikanska Bergquist och stärker därmed sin position inom limmer och värmeledande material.
Energieffektiva hus = dålig mobiltäckning
article thumbnailigår Nybyggda hus blir allt energieffektivare men en bieffekt är att de också stänger ute mobilsignalerna. Forskningsbolaget Acreo har därför fått i uppdrag att titta på vad som kan göras utan att ge avkall på energieffektiviteten.
Ericsson startar F&U inom radio i Lund
article thumbnailtor En konsekvens av Ericsson beslut att dra sig ur modemmarknaden blir att Lund får ett nytt forsknings- och utvecklingscentrum för radioteknik med ungefär 500 anställda.
MTT breddar med värmedesign
article thumbnailtor Distributören MTT Design and Verification ska sälja samt ge teknisk support av det brittiska CAD-verktyget 6SigmaET som bland annat kan används för att lösa värmeproblem i elektronik.
Minix 3 stöder ARM
article thumbnailtor Experimentellt stöd för Armprocessorer har demonstrerats åtminstone sedan början av 2013, men med version 3.3.0 av Minix 3 kommer det första skarpa stödet, närmare bestämt för Cortex A8 i Texas Instruments utvecklingskort Beagleboard och Beaglebone.
Allt du vill veta om FPGA:er men varit för feg för att fråga
article thumbnailtor Känner du någon som borde veta vad en FPGA är? Och vad den kan användas till. Eller har du själv kunskapsluckor? Då kan eboken ”FPGAs For Dummies” vara något för dig.
ECE nu för 60 watt
article thumbnailtor Kraftspecialisten XP Power säger sig ha branschens minsta kapslade 60 watt AC/DC-omvandlare för kretskortsmontage. Dess effekttäthet överstiger 10 watt per kubiktum, hävdar företaget.
Ericsson ger upp modemen
article thumbnailtor Telekomjätten Ericsson siktade på att bli trea på tunna LTE-modem. Men den tuffa konkurrensen tvingar företaget att kasta in handduken.
Klar att löda på tio sekunder
article thumbnailtor Komponentdistributören RS Components har ett mycket stort sortiment med produkter som säljs under eget varumärke. Nu kompletterar företaget utbudet med en lödstation som är klar att använda 10 sekunder efter start.
Freescales andra hjärnkontor franskt
article thumbnailons Revolutionerande material, kapslingsteknik, system och mjukvara. Det är teknik som kommer att utvecklas åt Freescale i Toulouse, Frankrike – ta i trä.
Schweizisk klockexpertis får hjärtat att slå
article thumbnailons Schweizare är världsberömda för sina armbandsur. Nu har schweiziska forskare visat att samma teknik som används för att ur rörelse alstra energi till en klocka i framtiden kan hålla liv i personer med hjärtproblem – så länge hjärtat slår.
Hasselblad kopplar upp kamerorna med wifi
article thumbnailons Styr kameran och titta på bilderna i mobilen eller paddan. Det bli möjlighet när kameratillverkaren Hasselblad lägger till en wifi-modul till proffskamerorna i H5D-serien.
UPPDATERAD: Almi tror på IoT via Javascript
article thumbnailons Almi investerar i svenska Evothings, som utvecklar verktyg för att implementera Internet of Things via webbprotokoll.
Chalmers får toppbetyg i företagsskapande
article thumbnailons Chalmers företagsinkubator Encubator utmärker sig när analysföretaget UBI Index undersöker världens universitetsanslutna inkubatorer. Av 300 inkubatorer i 67 länder rankas Encubator som etta i Sverige, tvåa i Europa och åtta på global nivå.
Electronica lockar med embeddedkonferens
article thumbnailons Marknaden för inbyggda system växer med uppåt 8 procent per år och enbart i Tyskland är den värd över 20 miljarder euro. Det här är ett faktum som fick jättemässan Electronica att dra igång en embeddedavdelning med tillhörande tvådagarskonferens förra gången det begav sig, år 2012. Arrangemanget blev så lyckat att det upprepas på höstens Electronica som går av stapeln i München den 11-14 november.
Enklare lämna in gammal småelektronik
article thumbnailons Från den 15 oktober måste alla el- och elektronikaffärer med en butiksyta på 400 kvadratmeter eller mer ta emot uttjänt småelektronik även om du inte köper något där. Förändringen är en del i det nya WEEE-direktivet som ska leda till att mindre elavfall hamnar i hushållssoporna.

För mer nyheter, testa en sektion nedan, eller gå till startsidan!

 

Internet of Things Embedded Power Energi Distribution Fordon Kommunikation Medicin Komponenter Produktion Test & mät

 

 
KOMMENTERAT
Kommentarer via Disqus

Annons

Sök komponent
(demoversion)






Annons
Annons
Annons
Anna, A-C, Jan, Per
Administration Jan Tångring
Annonser Anne-Charlotte Sparrvik
Redaktion red@etn.se
Ansvarig utgivare Anna Wennberg på uppdrag av Elektroniktidningen Sverige AB
© Elektroniktidningen Sverige AB
Publiceringssystem Joomla, webbhotell Glesys
Smal annons