Annons

tisdag 3 mars 2015vecka 10
twitterfblinkedin
STARTSIDA Internet of Things Embedded Power Energi Distribution Fordon Kommunikation Medicin Komponenter Produktion Test & mät

Visa endast artikeln (fr utskrift)
Av Vidar Wernöe

2012-06-26 Vidar Wernöe: Snart måste du veta vilka kemikalier din elektronik innehåller

Vet du vilka kemiska ämnen din elektronikprodukt innehåller? Svaret på den frågan är troligen nej. Behöver du veta det och kommer det vara viktigt framöver? Troligtvis.


Frågorna kan verka retoriska men tittar man på den allmänna trenden är det absolut så att myndighetskraven på elektronikprodukter ständigt växer.
Att kraven på miljövänligare elektronik ökar är knappast någon nyhet. Med RoHS-direktivet blev flera ämnen förbjudna och genom Reachdirektivet så ökade kraven ytterligare. På lokal nivå så har den svenska regeringen gett Kemikalieinspektionen (KemI) i uppdrag att ta fram en handlingsplan för en giftfri vardag. Inom den globala kemikaliestrategin pågår också ett arbete med fokus på ökad information om farliga ämnen i varor. En av de varugrupper som har pekats ut som angelägen är elektronik.


Vidar Wernöe är sedan år 2000 vd på Elektronikkonsult, ett Stockholmsbaserat konsult­företag som konstruerar strömförsörjning, motorstyrning och annan analog elektronik.

Innan dess var han ansvarig för service -och kalibreringslabbet på Agilent.

Han har under sju år varit aktiv i branschföreningen Svensk Elektronik och dess föregångare
Elektronikindustriföreningen.
Metod. På uppdrag av KemI har Elektronikkonsult genomfört en studie för att ta reda på vilka ämnen som typiskt ingår i elektronikkomponenter. Syftet med arbetet var också att ge KemI en insikt och förståelse av elektronikbranschen, dess aktörer och hur en elektronikprodukt utvecklas och tillverkas.
För att få en uppfattning av hur svårt det skulle vara att få fram informationen om det varit en ”riktig” kund som ville veta detta kontaktade vi ett antal distributörer och tillverkare utan att berätta att det var KemI som var uppdragsgivaren. För att förfrågningarna skulle vara realistiska utgick vi från komponenter med specifika artikelnummer. Det som vi i första hand frågade efter var kemisk sammansättning, exempelvis i form av en materialdeklaration, med CAS-nummer. Det senare är ett unikt nummer som tilldelas alla kemikalier, ungefär som ett personnummer fast för kemikalier.
Fokus var att identifiera olika typer komponenter även inom samma komponentgrupp. Syftet med detta var att hitta så många ämnen som möjligt och i mindre grad titta på spridningen mellan olika tillverkare av samma komponenttyp.

Elfa var en av de komponentdistributören som fick vår förfrågan. De hade effektiva rutiner, kontakter och en organisation för att hantera vår fråga på ett föredömligt sätt. Flera andra distributörer var dock inte lika effektiva. En distributör hänvisade till sin juridiska avdelning som menade att de inte fick delge kunderna sådan information.

I arbetet sökte vi även själva på tillverkares hemsidor efter materialdata. Generellt innehåller tillverkarnas sidor allmän information om RoHS- och så kallade SVHC-ämnen som anses särskilt farliga (Substances of Very High Concern). I några fall var det också möjligt att hitta information om komponenternas materialinnehåll.

Komponenter. I arbetet har vi undersökt de största komponentgrupperna. Inom dessa finns det ett flertal olika komponenttyper som skiljer sig markant i uppbyggnad från varandra. Ett exempel är kondensatorer som finns i flera typer; ytmonterade keramiska kondensatorer, plastfilmskondensatorer, tantalkondensatorer, elektrolytkondensatorer och polymerkonsdensatorer. Detta innebär att materialsammansättningen varierar betydligt mellan de olika typerna. En slutsats är att inom varje typ skiljer sig inte sammansättningen i någon större utsträckning mellan olika fabrikat.
Skillnad inom de olika komponenttyperna (och därmed mellan olika fabrikat) gäller i större utsträckning funktion och egenskaper än materialuppbyggnad. De flesta halvledare är uppbyggda på ett likartat sätt, vanligtvis är det ett kiselchip som förbinds genom trådbondning eller lödning med en benram som utgör komponentens in- och utgångar samt ett inkapslingsmaterial av någon polymer, vanligen en epoxi. Vissa kapslingsmaterial ville tillverkarna inte uppge då de var patentskyddade.

Mönsterkort. Vikten hos ett kretskort domineras ofta av vikten på mönsterkortet. Mängden av de ingående kemikalierna i ett mönsterkort är beroende av dess storlek (area och tjocklek) men också på hur de är tänkt att bli bestyckade (antal komponenter och typ av komponenter). Det är därför svårt att ange viktandelar för olika kemikalier när det gäller mönsterkort även om det finns formler för att beräkna mängden koppar eller mängden ytmetallisering.

I princip består de vanligaste mönster­korten (typ FR4) av epoxi (med eller utan oorganiska fyllmedel) glasfiber, flamskyddsmedel, koppar och färgämne i lödmasken. Till detta kommer mindre mängder tillsatser i framförallt de polymera materialen. Den totala mängden olika ämnen (CAS-nummer) är ingen mönsterkortstillverkare beredd att delge vilket till största delen beror på att de själva inte vet.
Idag tillverkas de flesta ­mönsterkorten i Asien (främst i Kina). Även de flesta leverantörer av basmaterial som laminat och lödmask är asiatiska vilket försvårar inhämtandet av information för mönsterkortsleverantörer och -tillverkare.

Materialdeklarationer.
Under arbetet har vi sett att det förkommer ett flertal olika varianter för materialdeklarationer, både som egna dokument och dokument från analysföretag. Det vanligast förekommande är IPC-1752A, Material Composition Declaration. Det vore givetvis en fördel om alla tillverkare använde samma dokument för att redovisa materialinnehåll och då torde IPC-1752 vara en av de hetaste kandidaterna.
En sammanställning av de olika komponenternas materialdeklarationer som vårt arbete har genererat finns redovisade i vår rapport till KemI. De kommer också fram­över att finnas i KemI:s databas Varuguiden som finns på nätet.

Kretskort. Den materiallista (BOM) som finns för varje kretskort talar dels om vilka komponenttyper och dels hur många av varje typ som ska finnas på kretskortet. Det är dock vanligt att konstruktören endast specificerar fabrikat för de kritiska komponenterna. Fabrikat för ”vanliga” komponenter, exempelvis ytmonterade motstånd och kondensatorer, specificeras inte utan där anges istället den prestanda komponenten ska ha. BOM-listan uppdateras normalt inte av kretskortstillverkaren med vilka fabrikat som använts på alla komponenter. Vår undersökning har visat att samma komponenttyp kan innehålla olika ämnen beroende på fabrikat. Vid val av komponenter är den kemiska sammansättningen generellt sätt utan betydelse. Ämnesinformation framgår oftast inte av databladet. Leverantören har sålunda frihet att ändra materialsammansättningen bara övrig prestanda bibehålls. Sammantaget gör detta att det är ytterst svårt att exakt veta vad ett kretskort innehåller för ämnen.

Att specificera alla komponenter ner till fabrikatsnivå är med andra ord opraktiskt och skulle i många fall orsaka en oacceptabelt lång ledtid för tillverkning av kretskort. Inget kretskort kan levereras om inte ALLA komponenter finns vid monteringstillfället. Sammantaget innebär detta att fabrikaten för komponenter som återfinns på samma kretskortskonstruktion kan variera mellan olika tillverkningstillfällen. Vilket i sin tur innebär att de material som ett kretskort innehåller också kommer att variera mellan olika tillverkningstillfällen. Till detta kommer ändringar i material och eller sammansättning som komponenttillverkaren gör mellan olika tillverkningstillfällen.

Slutsatsen är därför
att det i dagsläget inte är möjligt att få exakt vetskap av vad ett kretskort innehåller men väl att man kan få en rimlig uppfattning av de olika materialen samt om de innehåller några farliga ämnen.
Den kompletta rapporten Kemiska ämnen i elektroniska komponenter kan laddas hem från Elektronikkonsults hemsida (länk).
Annons
Annons

 

Eventuella läsarkommentarer finns längre ner (länk)

 

Hela Sverige ska med i 5G
article thumbnailigår ”5G for Sweden” är ett nytt program drivet av Ericsson som ska få högskolor, företag och forskningsinstitut att engagera sig i 5G och de nya tillämpningar som blir möjliga med den mobilstandarden som ska ersätta LTE.
Tar fingeravtrycket med ultraljud
article thumbnailigår Det spelar ingen roll om du just ätit pommes frites eller bytt däck på bilen. Qualcomms ultraljudsbaserande fingeravtrycksteknik har i motsats till dagens kapacitiva teknik inget problem med det.
Nasaforskare gillar Comsol
article thumbnailigår Årets produkt – den utmärkelsen har Nasas forskningstidning gett till svenska Comsols fysiksimuleringsverktyg Multiphysics.
NXP och Freescale går samman
article thumbnailigår De två halvledartillverkarna NXP och Freescale går samman i en affär där NXP köper ut Freescale från börsen för 16,7 miljarder dollar. Bägge företagens styrelser står bakom affären.
Ikea laddar mobilen med möbler
article thumbnailigår Den svenska möbeljätten Ikea släpper bord, lampor och annat med inbyggd trådlös laddning för smartmobiler. Den nya kollektionen – baserad på WPC:s standard Qi – ska finnas tillgänglig i Europa och USA från mitten av april.
Nej till gräddfiler på USA:s Internet
article thumbnailfre USA:I ett historiskt beslut och under stormande applåder från publiken röstade den amerikanska telemyndigheten FCC ja till ett förslag om nätneutralitet – operatörer kommer inte längre att kunna blockera konkurrerande tjänsteleverantörer eller sälja förtur på Internet.
Bluetooth vill nätverka
article thumbnailfre Redan nästa år kan Bluetoothenheter komma att koppla upp sig i meshnätverk där meddelandena hoppar från enhet till enhet innan de når mottagaren. Nackdelen är en ökad energiförbrukning.
Tids- och spektrumanalys på samma skärm
article thumbnailfre Rohde & Schwarz oscilloskop i RTM-familjen har begåvats med ett tillval för frekvens- och spektrumnalys. Funktionen kommer väl till pass för avlusning av inbyggda system med trådlöst kommunikation.
Ericsson sätter in tunga artilleriet mot Apple
article thumbnailfre Apples mobiler ska bort ur butikshyllorna! Det kräver svenska Ericsson efter att ha misslyckats med att förnya Apples licenser för Ericssons mobilpatent. Dessutom kastar Ericsson in nya patent i konflikten som inte har med mobiltelefoni att göra.
Premiär för svensk miniladdare i Barcelona
article thumbnailfre Om tre dagar, på mässan Mobile World Congress i Barcelona, ska den svenska bränslecellstillverkaren MyFC visa upp sin senaste skapelse. Det handlar om världens minsta bränslecelladdare, enligt MyFC, som nu har världspremiär.
Stark tillväxt för Mouser i Europa
article thumbnailfre Webb- och katalogdistributören Mouser fortsätter sin framfart i Europa. Under förra året växte företaget med hela 41 procent i regionen. Samtidigt växte kundbasen med 28 procent, hävdar Graham Maggs, företagets marknadschef inom EMEA.
Lynx följer kunderna till ARM
article thumbnailfre EMBEDDED WORLD Lynx Software porterar sin hypervisor Lynx Secure och sitt operativsystem Lynx OS 7 till ARM.
Känner trycket, avslöjar höjden
article thumbnailtor Tyska Infineon har släppt en liten, energisnål och mycket noggrann trycksensor i mems-teknik. Sensorn siktar på en plats i framtida smarta accessoarer (wearables), mobiler liksom IoT-prylar där de bland annat ska bana väg för noggrann inomhusnavigation, gestigenkänning liksom väderövervakning.
Egna SiGe-kretsar lyfter Sivers IMA
article thumbnailtor Egenutvecklade kretsar i kiselgermanium ska öka tillförlitligheten samtidigt som kostnaden och effektförbrukningen sjunker i Sivers IMAs konvertrar för millimetervågsområdet.
Nytt hos IAR: statisk kodanalys
article thumbnailtor EMBEDDED WORLD Nu klarar de populära utvecklingsverktygen från uppsaliensiska IAR att göra statisk kodanalys – att hitta fel i källkod redan innan den kompileras. C-stat heter verktyget som steg för steg kommer att införas i alla varianter av IAR Embedded Workbench.
Elektron – som Arduino fast för M2M
article thumbnailtor Ett litet Arduinoliknande M2M-kort med billigt mobilabonnemang, det är vad amerikanska Spark just nu söker stöd för via Kickstarter. Trots att det är en månad kvar är kampanjen redan övertecknad tre gånger om.
Svenska forskare med potential att bli världsetta
article thumbnailtor När det europeiska forskningsrådet, ERC, avslöjar 2014 års utlysning av sitt Consolidator Grant till etablerade europeiska toppforskare är två knutna till tekniska universitet i Sverige. Cristian Sminchisescu, LTH, får 2 miljoner euro till sin forskning kring intelligent robotseende, medan Tünde Fülöp, Chalmers, får samma summa för att utveckla nya modeller av partikelacceleration i plasmor.
Atlas Copco köper tysk kalibreringsexpertis
article thumbnailtor Industriföretaget, Atlas Copco, med säte i Nacka, köper tyska Kalibriercentrum Bayern, specialist på kalibrering och tillhörande tjänster inom till exempel fordons- och flygindustrin. Affären ska vara slutförd under årets första kvartal.
Utveckla för makers-kort i webbläsaren
article thumbnailtor EMBEDDED WORLD Stoppa in Wyliodrins sd-kort i Raspberry Pi, Beaglebone eller Intel Galileo, anslut till Internet, logga in på Wyliodrins sajt och börja utveckla.
Uppköp med blandade känslor
article thumbnailtor Det är klart att huvudägarna har svårt att säga nej när det kommer ett bud som ligger 50 procent över börskursen och som gör dem till mångmiljardärer inte bara på papperet utan i riktiga pengar. Men för Sverige, Lund och alla anställda är det blandade känslor när Axis – en av landets verkliga framgångssagor – ser ut att hamna i japanska händer.

För mer nyheter, testa en sektion nedan, eller gå till startsidan!

 

Internet of Things Embedded Power Energi Distribution Fordon Kommunikation Medicin Komponenter Produktion Test & mät

 

 
KOMMENTERAT
Kommentarer via Disqus

Annons
Annons
Annons
Anna, A-C, Jan, Per
Administration Jan Tångring
Annonser Anne-Charlotte Sparrvik
Redaktion red@etn.se
Ansvarig utgivare Anna Wennberg på uppdrag av Elektroniktidningen Sverige AB
© Elektroniktidningen Sverige AB
Publiceringssystem Joomla, webbhotell Glesys
Smal annons