fredag 6 maj 2016vecka 18
Annons
fb
STARTSIDA Internet of Things Embedded Power Energi Distribution Fordon Kommunikation Medicin Komponenter Produktion Test & mät Technical Papers

Visa endast artikeln (fr utskrift)
Av Vidar Wernöe

UR ARKIVET: 2012-06-26 Vidar Wernöe: Snart måste du veta vilka kemikalier din elektronik innehåller

Vet du vilka kemiska ämnen din elektronikprodukt innehåller? Svaret på den frågan är troligen nej. Behöver du veta det och kommer det vara viktigt framöver? Troligtvis.


Frågorna kan verka retoriska men tittar man på den allmänna trenden är det absolut så att myndighetskraven på elektronikprodukter ständigt växer.
Att kraven på miljövänligare elektronik ökar är knappast någon nyhet. Med RoHS-direktivet blev flera ämnen förbjudna och genom Reachdirektivet så ökade kraven ytterligare. På lokal nivå så har den svenska regeringen gett Kemikalieinspektionen (KemI) i uppdrag att ta fram en handlingsplan för en giftfri vardag. Inom den globala kemikaliestrategin pågår också ett arbete med fokus på ökad information om farliga ämnen i varor. En av de varugrupper som har pekats ut som angelägen är elektronik.


Vidar Wernöe är sedan år 2000 vd på Elektronikkonsult, ett Stockholmsbaserat konsult­företag som konstruerar strömförsörjning, motorstyrning och annan analog elektronik.

Innan dess var han ansvarig för service -och kalibreringslabbet på Agilent.

Han har under sju år varit aktiv i branschföreningen Svensk Elektronik och dess föregångare
Elektronikindustriföreningen.
Metod. På uppdrag av KemI har Elektronikkonsult genomfört en studie för att ta reda på vilka ämnen som typiskt ingår i elektronikkomponenter. Syftet med arbetet var också att ge KemI en insikt och förståelse av elektronikbranschen, dess aktörer och hur en elektronikprodukt utvecklas och tillverkas.
För att få en uppfattning av hur svårt det skulle vara att få fram informationen om det varit en ”riktig” kund som ville veta detta kontaktade vi ett antal distributörer och tillverkare utan att berätta att det var KemI som var uppdragsgivaren. För att förfrågningarna skulle vara realistiska utgick vi från komponenter med specifika artikelnummer. Det som vi i första hand frågade efter var kemisk sammansättning, exempelvis i form av en materialdeklaration, med CAS-nummer. Det senare är ett unikt nummer som tilldelas alla kemikalier, ungefär som ett personnummer fast för kemikalier.
Fokus var att identifiera olika typer komponenter även inom samma komponentgrupp. Syftet med detta var att hitta så många ämnen som möjligt och i mindre grad titta på spridningen mellan olika tillverkare av samma komponenttyp.

Elfa var en av de komponentdistributören som fick vår förfrågan. De hade effektiva rutiner, kontakter och en organisation för att hantera vår fråga på ett föredömligt sätt. Flera andra distributörer var dock inte lika effektiva. En distributör hänvisade till sin juridiska avdelning som menade att de inte fick delge kunderna sådan information.

I arbetet sökte vi även själva på tillverkares hemsidor efter materialdata. Generellt innehåller tillverkarnas sidor allmän information om RoHS- och så kallade SVHC-ämnen som anses särskilt farliga (Substances of Very High Concern). I några fall var det också möjligt att hitta information om komponenternas materialinnehåll.

Komponenter. I arbetet har vi undersökt de största komponentgrupperna. Inom dessa finns det ett flertal olika komponenttyper som skiljer sig markant i uppbyggnad från varandra. Ett exempel är kondensatorer som finns i flera typer; ytmonterade keramiska kondensatorer, plastfilmskondensatorer, tantalkondensatorer, elektrolytkondensatorer och polymerkonsdensatorer. Detta innebär att materialsammansättningen varierar betydligt mellan de olika typerna. En slutsats är att inom varje typ skiljer sig inte sammansättningen i någon större utsträckning mellan olika fabrikat.
Skillnad inom de olika komponenttyperna (och därmed mellan olika fabrikat) gäller i större utsträckning funktion och egenskaper än materialuppbyggnad. De flesta halvledare är uppbyggda på ett likartat sätt, vanligtvis är det ett kiselchip som förbinds genom trådbondning eller lödning med en benram som utgör komponentens in- och utgångar samt ett inkapslingsmaterial av någon polymer, vanligen en epoxi. Vissa kapslingsmaterial ville tillverkarna inte uppge då de var patentskyddade.

Mönsterkort. Vikten hos ett kretskort domineras ofta av vikten på mönsterkortet. Mängden av de ingående kemikalierna i ett mönsterkort är beroende av dess storlek (area och tjocklek) men också på hur de är tänkt att bli bestyckade (antal komponenter och typ av komponenter). Det är därför svårt att ange viktandelar för olika kemikalier när det gäller mönsterkort även om det finns formler för att beräkna mängden koppar eller mängden ytmetallisering.

I princip består de vanligaste mönster­korten (typ FR4) av epoxi (med eller utan oorganiska fyllmedel) glasfiber, flamskyddsmedel, koppar och färgämne i lödmasken. Till detta kommer mindre mängder tillsatser i framförallt de polymera materialen. Den totala mängden olika ämnen (CAS-nummer) är ingen mönsterkortstillverkare beredd att delge vilket till största delen beror på att de själva inte vet.
Idag tillverkas de flesta ­mönsterkorten i Asien (främst i Kina). Även de flesta leverantörer av basmaterial som laminat och lödmask är asiatiska vilket försvårar inhämtandet av information för mönsterkortsleverantörer och -tillverkare.

Materialdeklarationer.
Under arbetet har vi sett att det förkommer ett flertal olika varianter för materialdeklarationer, både som egna dokument och dokument från analysföretag. Det vanligast förekommande är IPC-1752A, Material Composition Declaration. Det vore givetvis en fördel om alla tillverkare använde samma dokument för att redovisa materialinnehåll och då torde IPC-1752 vara en av de hetaste kandidaterna.
En sammanställning av de olika komponenternas materialdeklarationer som vårt arbete har genererat finns redovisade i vår rapport till KemI. De kommer också fram­över att finnas i KemI:s databas Varuguiden som finns på nätet.

Kretskort. Den materiallista (BOM) som finns för varje kretskort talar dels om vilka komponenttyper och dels hur många av varje typ som ska finnas på kretskortet. Det är dock vanligt att konstruktören endast specificerar fabrikat för de kritiska komponenterna. Fabrikat för ”vanliga” komponenter, exempelvis ytmonterade motstånd och kondensatorer, specificeras inte utan där anges istället den prestanda komponenten ska ha. BOM-listan uppdateras normalt inte av kretskortstillverkaren med vilka fabrikat som använts på alla komponenter. Vår undersökning har visat att samma komponenttyp kan innehålla olika ämnen beroende på fabrikat. Vid val av komponenter är den kemiska sammansättningen generellt sätt utan betydelse. Ämnesinformation framgår oftast inte av databladet. Leverantören har sålunda frihet att ändra materialsammansättningen bara övrig prestanda bibehålls. Sammantaget gör detta att det är ytterst svårt att exakt veta vad ett kretskort innehåller för ämnen.

Att specificera alla komponenter ner till fabrikatsnivå är med andra ord opraktiskt och skulle i många fall orsaka en oacceptabelt lång ledtid för tillverkning av kretskort. Inget kretskort kan levereras om inte ALLA komponenter finns vid monteringstillfället. Sammantaget innebär detta att fabrikaten för komponenter som återfinns på samma kretskortskonstruktion kan variera mellan olika tillverkningstillfällen. Vilket i sin tur innebär att de material som ett kretskort innehåller också kommer att variera mellan olika tillverkningstillfällen. Till detta kommer ändringar i material och eller sammansättning som komponenttillverkaren gör mellan olika tillverkningstillfällen.

Slutsatsen är därför
att det i dagsläget inte är möjligt att få exakt vetskap av vad ett kretskort innehåller men väl att man kan få en rimlig uppfattning av de olika materialen samt om de innehåller några farliga ämnen.
Den kompletta rapporten Kemiska ämnen i elektroniska komponenter kan laddas hem från Elektronikkonsults hemsida (länk).
Annons
Allegro och OrCad blir bättre på flexkort
article thumbnailons Det blir allt vanligare att använda flexkort för att få in elektroniken i trånga kapslingar, något som Cadence uppmärksammat genom att kraftigt förbättra stödet i kretskortsverktygen Allegro och OrCad.
SER Prize: Vinnaren gör el av spillvärme
article thumbnailons Hälften av all världens energi går förlorad i form av spillvärme. Det hävdar svenska Climeon som utvecklat en sätt att skapa el ur spillvärme. Nu får Thomas Öström och Joachim Karthäuser, männen bakom Climeon, ta emot SER Prize för sitt bidrag till en smart och hållbar samhällsutveckling.
Nu kan du provköra IBM:s kvantdator
article thumbnailons IBM bjuder på världens dyraste nörd-leksak och låter sin kvantdator i Yorktown Heights, New York, vara åtkomlig som en gratis molntjänst. Du behöver bara ta en köbricka till tjänsten, som kallas IBM Quantum Experience.
Kompetens på turné
article thumbnailons Bor du i eller i närheten av Västerås och behöver finansiering till ditt utvecklingsprojekt eller kanske ny teknik? Då ska du boka in 24 maj för en heldag tillsammans med innovationssatsningen Smartare Elektroniksystem.
Cortex M4 med kryptering i hårdvara
article thumbnailons Kryptostöd i hårdvara gör enligt Microchip styrkretsen CEC1302 cirka 100 gånger snabbare på hashberäkningar och 20–50 gånger snabbare på kryptering än kretsar som gör jobbet i mjukvara.
Chrysler bygger 100 googlebilar
article thumbnailons Självkörande varianter av minibussen Chrysler Pacifica hybrid, årsmodell 2017, kommer att börja rulla på vägarna innan årets slut.  Chrysler lånar tekniken från Googles moderbolag Alphabet.
Elektronikinspiration i Kista
article thumbnailtis Är du intresserad av vad som händer inom elektronik, optoelektronik och sensorer i Sverige? Vill du vara med och agera? Boka i så fall den 14 juni. Under en heldag i Kista ligger fokus på lyckade utvecklingsprojekt, liksom pågående utmaningar.  Agendan är spikad och anmälan öppnad. 
Stadium Group öppnar designcenter i Kista
article thumbnailtis Brittiska Stadium Group etablerar ett konstruktionscenter i Kista som ska stödja företagets verksamhet inom trådlös uppkoppling. Här ska fokus ligga på teknikområden som mobil uppkoppling, M2M- och IoT-lösningar.
Patentfred mellan Nvidia och Samsung
article thumbnailtis Efter 1,5 års bråk lägger Nvidia och Samsung ner sina patentstämningar av varandra.
Snapdragon får AI-verktyg
article thumbnailtis Amerikanska mobilprocessortillverkaren Qualcomm tar fram mjukvaruverktyg för att implementera deep learning-algoritmer på sina mobilprocessorer. Under andra halvåret ska stöd vara klart för Snapdragon 820.
Bosch redo för utveckling i Lund
article thumbnailtis I höstas blev det känt att den tyska industrikoncernen etablerar sig i Lund. Här ska Bosch koncentrera sig på utveckling av uppkopplade tillämpningar. Nu har 50 experter inom mjuk- och hårdvara anställts. Planen är att expandera ytterligare.
Powerbox köper igen – nu tysk expertis
article thumbnailtis Gnestaföretaget Powerbox öppnar plånboken för andra gången på kort tid. Nu är det den privatägda tyska strömförsörjningsexperten Eplax som förvärvet gäller. Därmed förstärker det svenska kraftföretaget sin kompetens inom kundanpassat för krävande tillämpningar.
Kameraplattform på Intel Skylake-H
article thumbnailmån 10 eller 18 stycken Gbit/s-Ethernetportar hittar du på Vecow IVH-9000 som är en fläktlös dator för tunga säkerhets- och videoövervakningssystem, beräkningsintensiva tillämpningar, industriautomation och mobila system som Fleet Management, ITS och IVI.
EU garanterar Almilån
article thumbnailmån Mer pengar till svenska tillväxt- och uppstartsföretag är vad företagsutvecklaren Almi hävdar att det nytecknade garantiavtalet med Europeiska Investeringsfonden innebär. Åtminstone ger avtalet utrymme att låna ut ytterligare cirka 1,8 miljarder kronor till svenska företag.
Cybaero säkrar närmaste året
article thumbnailmån Det svenska drönarföretaget Cybaero har talat med finansiella aktörer en tid. Nu har företaget fått ett kortfristigt lån på 34 miljoner kronor, pengar som ska täcka behovet under det närmaste året. Samtidigt spår BI Intelligence en drönarboom de närmaste åren. 
Intel överger Atom för telefon och plattor
article thumbnailmån Intels aktuella mobilprocessorfamiljer Broxton och Sofia ställs in. Tidigare har företaget meddelat att den nuvarande Atom-baserade Cherry Trail-processorfamiljen för surfplattor kommer att efterföljas av Apollo Lake baserad på Skylake.
Ett steg närmare grafenkylning
article thumbnailmån En grafenbaserad film kan kyla elektronik effektivare än koppar. Det kommersiella genombrottet har hittills hindrats av att grafenfilmen bara varit några atomlager tunt och därmed inte kunnat leda bort några större mängder värme. Forskare på Chalmers ser ut att ha hittat en lösning på problemet.
Ladda mobilen från blomkrukan?
article thumbnail29/4 Ett projekt på gräsrotsfinansieringssajten Indiegogo som visar alla tecken på att vara en ren bluff, har hittills samlat in en halv miljon kronor i beställningar.
Artificiellt intelligent USB-pinne
article thumbnail29/4 Allt som har en USB-ingång kan addera AI-tekniken deep learning som turbo med hjälp av en USB-nyckel från irländska Movidius.
Allt-i-ett-instrument att hålla i handen
article thumbnail29/4 Britiska Picoscope är synonymt med skärmlösa kompakta och USB-drivna oscilloskop. Nu adderar företaget spektrumanalysator, funktionsgenerator, vågformsgenerator och en analysator för seriella bussar till oscilloskopen i den enklaste 2000-familjen.

För mer nyheter, testa en sektion nedan, eller gå till startsidan!

 

Internet of Things Embedded Power Energi Distribution Fordon Kommunikation Medicin Komponenter Produktion Test & mät

 

 
KOMMENTERAT
Kommentarer via Disqus

Annons
Annons
Annons
Administration Jan Tångring
Annonser Anne-Charlotte Sparrvik
Redaktion red@etn.se
Ansvarig utgivare Anna Wennberg på uppdrag av Elektroniktidningen Sverige AB
© Elektroniktidningen Sverige AB
Publiceringssystem Joomla, webbhotell Glesys