Gällivarebolaget Arctic Solar har bara en uppgift och det är att tillverka solpaneler till sina ägare, finska Naps Systems och tyska Alfa Solar. De två äger knappt 50 procent vardera i det svenska företaget, resten ägs av företagets vd Vesa Hirvonen.
Bara sex mil från Norge, i Värmländska Glava, ligger en av Nordeuropas största solpanelsfabriker. Företaget ägs av norska REC, som är ett av väldens största solcellsföretag.
N67 Solar är den yngsta solpaneltillverkaren som är aktiv i Sverige. Företaget har en fabrik i Porjus, inte långt från Gällivare. Här har tillverkningen bara varit igång i ett år i större skala.
I Lappland – cirka 100 mil norr om polcirkeln – finns Skandinaviens äldsta tillverkare av solcellspaneler, Gällivare Photovoltaic eller kort GPV. I januari i år fick Gällivareföretaget återigen svenska ägare då investmentbolaget Borevind köpte majoriteten i bolaget.
Solpanellstillverkaren PV Enterprise har drabbats hårt av bristen på kiselsolceller. Företaget, som är listat på First North, har två fabriker, en i Sverige och en i Polen som båda har i stort samma kapacitet. Tillsammans kan de två fabrikerna producera uppåt 70 MW årligen.
Under årens lopp har fem tillverkare av solcellspaneler fått fäste i Sverige. Majoriteten har utländska ägare. Och majoriteten expanderar rejält just nu. Kraftiga subventioner i Tyskland och Spanien driver på, men har också skapat en påfrestande kiselbrist.
Truckarna snurrar runt som ilskna bålgetingar men annars märks ingen stress i Ericssons Gävlefabrik trots att den spottar ur sig en basstation varannan minut. Det motsvarar cirka 60 procent av koncernens produktion av basstationer.
Att åka genom Hsinchu Science Park är nästan som att vara i Silicon Valley. Trafiken flyter i makligt tempo, byggnaderna är låga och i de flesta fall intetsägande. Allt är inbäddat i lummig grönska, gräsmattorna välskötta och växterna tuktade.
ITRI (Industrial Technology Research Institute) grundades för 35 år sedan och utgör vaggan för Taiwans snabbväxande halvledar- och IT-industri. När ITRI skapades var de största näringarna i Taiwan bilindustri, cykeltillverkning och jordbruket.
Röntgen är idag en självklar metod för att detektera allt från benbrott till brösttumörer. Men tiden är mogen för mikrovågorna att så smått ta över de energirika röntgenstrålarnas roll. Två svenska högskolor och två svenska företag jobbar med det målet i siktet.
Göteborgska Medfield utvecklar ett system som ser in i människokroppen med mikrovågor. Inom två år ska företaget släppa sin första forskningsprodukt, en hjälm med vars hjälp man kan upptäcka blödningar i hjärnan.
Med 192 stycken koboltkällor riktade mot din hjärna vill du kunna lita på elektroniken i maskinen. Visserligen oroar du dig säkert mer för den tumör som snart ska bestrålas än för att apparaten ska löpa amok. Men för att patienten garanterat inte ska komma till skada har Elektas strålkniv både hängslen och livrem.
Svenska Sicon har en egenutvecklad AD-omvandlararkitektur och passar utmärkt i konsumentelektronik. För ett år sedan släpptes Sicon sin första standardprodukt: en AD-omvandlare med inbyggt videogränssnitt. Nu satsar företaget på att bli världsledande på att skapa snygga digitala signaler till videoprocessorn i exempelvis en tv. På längre sikt vill man nå en världsledande position inom AD-omvandling.
Framtidens mobiltelefoni är vad Martin Gustafsson jobbar med inom forskningsprogrammet RaMSiS, Radio and Mixed Signal Systems, på KTH i Kista. Under två år har han forskat på hur mottagaren i en mobiltelefon kan anpassas till flera kommunikationsstandarder, där en gemensam AD-omvandlare är i fokus.
I Japan för åtta år sedan blev det tydligt. Bärbar elektronik är vad konsumenterna vill ha. Sedan dess har minskad effektförbrukning hamnat i fokus och utmaningarna staplats framför företagen i halvledarindustrin. Men hur når man lägre effektförbrukning i ett komplext integrerat system som en mobiltelefon? Och vem tar ansvaret i olika frågor? Det var ämnen som togs upp när Synopsys, Wolfson och 3DLabs nyligen möttes kring en rundabordsdiskussion i London.
Linköpingsföretaget SP Devices har utvecklat en algoritm som kan krama mer prestanda ur dagens bästa AD-omvandlare än någon annan. Inom kort släpper företaget ett datainsamlingskort som kan direktsampla en signal på närmare 400 MHz. Målet är att den egna tekniken ska vara det naturliga valet vid AD-omvandling om fem år.
Pokemonkort och andra spelkort med inbyggt minne ser ut att bli en av de första riktigt stora volymprodukterna för tryckt elektronik. Det är svensk-norska Thin Film Electronics med Johan Carlsson i spetsen som ligger bakom tekniken.
About / Advertise
Göteborgska Medfield utvecklar ett system som ser in i människokroppen med mikrovågor. Inom två år ska företaget släppa sin första forskningsprodukt, en hjälm med vars hjälp man kan upptäcka blödningar i hjärnan. 
Med 192 stycken koboltkällor riktade mot din hjärna vill du kunna lita på elektroniken i maskinen. Visserligen oroar du dig säkert mer för den tumör som snart ska bestrålas än för att apparaten ska löpa amok. Men för att patienten garanterat inte ska komma till skada har Elektas strålkniv både hängslen och livrem.
Framtidens mobiltelefoni är vad Martin Gustafsson jobbar med inom forskningsprogrammet RaMSiS, Radio and Mixed Signal Systems, på KTH i Kista. Under två år har han forskat på hur mottagaren i en mobiltelefon kan anpassas till flera kommunikationsstandarder, där en gemensam AD-omvandlare är i fokus.
