About / Advertise
I Sverige anses väl digital-tv i allmänhet vara något som Marita Ulvskog hittat på för att behålla statens grepp om tv-mediet. Här i USA ser man inte riktigt saken på det viset, för att uttrycka det milt.
På självklart amerikanskt manér handlar det istället här om kundnytta och valfrihet för den som önskar och vill betala. Digitaliseringen av tv-nätet, som ska vara färdig över hela nationen 2007, ses som den största uppgraderingen sedan färg-tv:n kom på 60-talet. Mindre störningar, plats för fler kanaler i etern och möjlighet till interaktivitet och nya tjänster - som möjligheten att köra Janet Jackson i repris hur många gånger som helst - anses som självklara fördelar.Det stora lockbetet för konsumenterna är dock HDTV, high-definition tv, med superskarp bild på stora skärmar. Tio gånger högre upplösning än vanlig analog tv, bredare bild - 16:9 i stället för 4:3 - för långfilmer och sportevenemang och ljud i dvd-kvalitet. (HDTV förutsätter digitala tv-sändare och -mottagare, något som minnesgoda läsare av Elektroniktidningen säkert känner igen från den stora mängd artiklar i ämnet som vi publicerade under hela 1990-talet.)
Hittills har två miljoner amerikaner skaffat HDTV, och analyser pekar på att 40 miljoner hushåll, en dryg tredjedel av befolkningen, kommer att ha HDTV till år 2007. Som jämförelse - idag har 54 procent av hushållen analog kabel-tv, 16 procent digital kabel-tv, 19 procent digital satellitmottagare.
Infrastrukturen för HDTV har redan byggts ut tämligen långt. Vart tredje hushåll har teoretisk möjlighet att ta del av sändningarna. De nationella tv-bolagen CBS, NBC och ABC skickar ut en stor del av sitt utbud i HDTV-kvalitet över markbundna sändare. HBO, CNN och Discovery med flera gör sammalunda över kabel och satellit. Kabeloperatören Cablevision erbjuder ett paket med 25 kanaler - alla i HDTV-format.
Framgångarna förklaras också av rejäla prissänkningar på stora tv-skärmar, och på nya standarder som snart gör det möjligt att koppla in sin digitala kabel direkt i tv:n, utan någon set-top-box. Traditionella tv-tillverkare som Sony och Philips utmanas nu från alla håll - en hel hord asiatiska bolag med i väst okända namn, bolag som aldrig gjort tv-apparater förr som Yamaha, Daewoo och Epson, och pc-bolag som Dell och Gateway. Prispressen i pc-branschen är så stark att dessa bolag söker sig till den mer lukrativa konsumentelektroniken.
Paradoxalt nog är det rikhaltiga utbudet också ett hot mot framgångarna. Den stackars kunden ska inte bara punga ut med ett par tusen dollar, han eller hon måste också sätta sig in i en hel drös nya förkortningar och begrepp, som plasma-tv, LCD-tv, LCoS-tv (liquid chrystal on silicon), DLP (digital light processor, ett mikromekaniskt spegelchips från Texas Instruments), Tivo (ett slags hårddisk som gör det möjligt att pausa och köra repriser i direktsänd tv) och så vidare. Tufft för alla de som fortfarande inte kan ställa klockan på sin gamla videospelare, och enligt uppgift något som får många potentiella kunder att avvakta med sitt köp.
Adam Edström
