JavaScript is currently disabled.Please enable it for a better experience of Jumi. Internet åt fattiga
Tillgång till Internet är definitivt en klassfråga här i USA. Av hushåll med en årsinkomst under 30 000 dollar har bara var fjärde tillgång till nätet, medan fyra av fem hushåll med högre inkomst har Internetaccess.
För ungdomar är siffrorna ännu värre. Afroamerikaner och spansktalande är också generellt uppkopplade i mindre utsträckning. Och i den mån de är online så har dessa grupper för det mesta äldre datorer och mindre bandbredd än genomsnittet.

Det beror inte på motvilja mot ny teknik. Tvärtom, låginkomsttagare spenderar en större andel av sina pengar - upp till tio procent - på datorer, telefoni, bredbandsabonnemang och liknande tjänster. De rika konsumerar naturligtvis mer, men tjänar man 100 000 dollar om året behövs inte många procent för att summorna ska skjuta i höjden.

Rika och fattiga gör inte samma saker när de surfar. Låginkomsttagare gör skoluppgifter och söker jobb i betydligt högre utsträckning. Höginkomsttagare är mer intresserade av nyheter, produktinformation samt bank- och aktieaffärer. (Uppgifterna kommer från handelsdepartementet, U.S. Department of Commerce.)

IT-klyftan var en tämligen stor fråga i förra presidentvalet, år 2000, inte minst för Al Gore. I höstens val ser andra frågor hittills ut att få högre prioritet, exempelvis Irakkriget, budgetunderskottet och arbetsmarknaden. Men det finns politiker, lobbygrupper och företag som vill få upp "the digital divide" på dagordningen igen, och som också verkar för att göra något åt saken i praktiken.

En av de mer omtalade kampanjerna - Bring IT Home - har som mål att alla nya bostäder som byggs med offentligt stöd ska ha bredbandsaccess inbyggt från början. Kostnaden för att dra in bredband från början är minimal jämfört med att göra det när huset väl står färdigt. Idag bor 12 miljoner amerikaner i subventionerade bostäder, och bara en bråkdel av dem har tillgång till Internet.

Eftersom hyressponsring redan kostar 40 miljarder skattedollar om året så är det förstås politiskt korrekt att försöka få ut så mycket som möjligt för de pengarna. Kampanjen stöds följaktligen av såväl republikaner som demokrater, och sponsras dessutom av en hel rad storföretag - bland dem Microsoft, Cisco, Ebay och Yahoo.

Initiativet kommer från den ideella föreningen One Economy, www.one-economy.com, som redan har lyckats få tolv delstater att anamma idén och i vissa fall göra den till lag. One Economy har också lyckats få en del banker att ge vettiga lån för pc-köp till människor som normalt skulle få kalla handen av vilket låneinstitut som helst. I 19 städer driver man också lokala sajter med innehåll och språk anpassat för låginkomsttagare - allt från tips om jobbsökning och utbildning till gratisannonser om barnvakter. Sajterna, se www.thebeehive.org, sköts i många fall av lokala 16- eller 17-åringar som för tio dollar i timmen står för både innehåll och användarstöd, och på kuppen får in sin första fot på arbetsmarknaden.

One Economy är noga med att understryka att man inte ropar på mer statligt stöd. Svenska initiativ som skattelättnader för hem-pc, IT i Skolan, och diverse projekt från KK-stiftelsen och Vinnova ses inte alls som förebilder. Tvärtom, den amerikanska tron på marknadsekonomin som allena saliggörande gäller även detta område.

Om Bring IT Home-kampanjen fungerar är förstås för tidigt att säga, men den borde onekligen vara intressant att studera även för svenska politiker och och företag.

Adam Edström
MER LÄSNING:
 
KOMMENTARER
Kommentarer via Disqus

Anne-Charlotte Lantz

Anne-Charlotte
Lantz

+46(0)734-171099 ac@etn.se
(sälj och marknads­föring)
Per Henricsson

Per
Henricsson
+46(0)734-171303 per@etn.se
(redaktion)

Jan Tångring

Jan
Tångring
+46(0)734-171309 jan@etn.se
(redaktion)