Thomas Haug,  civilingenjör och tekn dr, ledde tillsammans med framlidne Östen Mäkitalo utvecklingen av mobiltelefontekniken NMT, som är grunden till dagens GSM-system och efterföljarna 3G och 4G.

Det verkliga pionjärarbetet låg i lanseringen av 010-numret. Med det fick mobiltelefonin sitt eget riktnummer så att uppringningen kunde ske  automatiskt, systemet hittade mottagare varhelst han eller hon befann sig.

– Tidigare, i det manuella systemet, måste växeltelefonisterna veta exakt var den uppringde befann sig. Men vi såg behovet av ”roaming” – att man skulle kunna ringa upp en person var som helst i något av de fyra nordiska länderna som det då var frågan om. Det var inte alla på Televerket som trodde att det fanns ett verkligt behov av detta.

Det berättade Thomas Haug för Elektroniktidningens reporter vid 30-årsfirandet av världens första helautomatiska mobilväxel den 30 september 2011.

En annan sak som Thomas Haug är stolt över är att man lyckades genomföra att arkitekturen och gränssnitten skulle vara öppna för alla tillverkare.

Man bjöd in världens alla mobiltelefontillverkare och basstationstillverkare att ta fram utrustning.

På LM Ericsson var man inte särskilt glad över detta. Ericsson hade mycket gammal utrustning på hyllorna som man ville sälja.

De mest lyhörda var japanerna. Panasonic var först med att få sin NMT-telefon godkänd och Mitsubishi levererade den första basstationen.

När NMT-systemet var igång på allvar fanns det mobiltelefoner från Mitsubishi, Panasonic, NEC, Motorola, LM Ericsson (SRA), Philips danska bolag AP Radiotelefoni, Siemens och Nokia (Mobira/Salora).

Thomas Haug arbetade på dåvarande Televerket och Telia mellan åren 1966-2002 och var också ordförande i det senare europeiska samarbetet för att utveckla GSM-standarden. Thomas Haug har även arbetat för Ericsson samt några år i USA med att utveckla militära radioenheter för Westinghouse Electric Corporation.
Prisutdelningen hålls den 19 februari i Washington.

The Draper Prize är ett årligt pris som delas ut av amerikanska National Academy of Engineering till personer som drivit den tekniska utvecklingen framåt på ett banbrytande sätt och som har haft stor påverkan i människors dagliga liv. Alla årets pristagare har varit med och drivit den tidiga utvecklingen av mobiltelefonin. Läs mer om priset och pristagare på www.draperprize.org.

Här är den moderna mobiltelefonins historia:

1956: Den 25 april 1956 öppnas ett av världens första helautomatiska system för mobiltelefoni i Stockholm. Det kallas MTA – Mobiltelefonsystem A – och hade åtta abonnenter från start och 26 stycken vid årets slut.

1965: Televerket lanserar ett nytt automatiskt system, MTB, som använder sig av transistorer. Första åren bara i Stockholm och Göteborg och 1969 även i Malmö.

1969: Chefstjänstemän och tekniker från de nordiska teleförvaltningarna har sitt årliga avstämningsmöte i den lilla nordnorska fiskebyn Kabelvåg. Här lanserar svensken Carl-Gösta Åsdal förslaget till en gemensam nordisk standard för mobiltelefoni – NMT.

1971: NMT-gruppen presenterar sina planer för ett 40-tal tillverkare av mobiltelefoner, bland dem både japanska och amerikanska tillverkare.

1981: NMT 450 invigs i Sverige den 1 oktober 1981. Priset för en mobiltelefon är 18 000 kronor.

1986: NMT 900 introduceras i november 1986 som komplement till NMT 450.

1991: Officiell start för den digitala mobilstandarden GSM är den 1 juli 1991. Men de flesta länder kommer inte igång förrän året efter. Finska Radiolinja och tyska Mannesman är först i världen att öppna ett kommersiellt GSM-nät.

1997: Comviq lanserar som första operatör i Sverige kontantkort till mobiltelefonerna.

2000: Licenser för UMTS, standarden för tredje generationens mobiltelefoni efter NTM och GSM, börjar säljas.

2005: De första näten för så kallat turbo-3G (hsdpa) startas i USA och Europa. Det öppnar dörren för mobilt bredband.

2008: Fem mobiloperatörer får licens att bygga nät för fjärde generationens mobiltelefoni, 4G, i Sverige.